Utredningens huvudsakliga källor till information Eftersom möjligheten att erbjuda de nationella yrkespaketen på Eftersom möjligheten att erbjuda de nationella yrkespaketen på

introduktionsprogrammen endast funnits i några år finns det relativt lite underlag som beskriver den faktiska användningen och resultat av tillämpningen. Avsaknaden av en nationell insamling av uppgifter som rör yrkespaket i gymnasieskolan leder också till att kunskapen om utbildningarna är begränsad. I detta avsnitt redogör utredningen för den information som, utöver tidigare nämnd redovisning av Skolverkets regeringsuppdrag, finns sammanställd och som ligger till grund för utredningens beskrivning och analys av yrkespaketens användning och möjliga utveckling.

Skolverkets studie Yrkespaket i gymnasieskolan

Syftet med Skolverkets studie var att undersöka förekomsten av yrkes-paket på introduktionsprogrammen och hur utbildningarna organi-seras i praktiken.¹¹ I undersökningen valde Skolverket att fokusera på användningen av yrkespaket på yrkesintroduktion. En orsak till detta val var att myndigheten tidigare bedömt att det är särskilt lämpligt att tillämpa yrkespaket på yrkesintroduktion. En annan orsak var att resul-tat från förintervjuer gett tydliga indikationer på att det är på yrkes-introduktion som yrkespaket erbjuds i praktiken. Resultaten speglar därmed inte eventuell förekomst på andra introduktionsprogram, även om det är teoretiskt möjligt att använda yrkespaket även där.

Undersökningen, som genomfördes hösten 2020, bygger bl.a. på en enkät riktad till samtliga 476 skolenheter som läsåret 2019/20 er-bjöd yrkesintroduktion. I enkäten undersöktes främst hur vanligt det är att skolor erbjuder nationella och lokala yrkespaket. I under-sökningen genomfördes också 13 intervjuer, huvudsakligen med rek-torer som företräder yrkesintroduktion.

11 Skolverket (2021). Yrkespaket i gymnasieskolan. Rapport 2021:1.

Utredningens samråd med huvudmän, branscher och andra intressenter

Utredningen har haft samråd med representanter för ett hundratal huvudmän. Den geografiska spridningen är god och täcker in stora delar av Sverige samt olika typer av huvudmän. Syftet med dessa sam-råd har varit att få en bild av hur vanligt förekommande yrkespaketen är, hur de används inom introduktionsprogrammen och om de upp-levs som ändamålsenliga. Huvudmännen har också fått frågor som handlar om behov av utveckling av yrkespaket eller om de ser behov av andra åtgärder för att elever ska nå målen med sin utbildning.

Utredningen har även lyssnat in företrädare för branscher och arbetsmarknadens parter, t.ex. Svenskt Näringsliv och LO, båda med medlemsorganisationer, samt SKR. Ledamöter i de nationella pro-gramråden för gymnasial yrkesutbildning har getts möjlighet att svara på en enkät om tillämpning av yrkespaket på introduktions-program. Utredningen har också tagit del av synpunkter från Skol-verkets råd för introduktionsprogrammen.

Studie om yrkespaket bland skolor, elever och arbetsgivare Utredningen har låtit genomföra en intervjustudie med ett strate-giskt urval av gymnasieskolor, arbetsgivare och elever som handlar om deras erfarenheter av yrkespaket. Syftet med studien var att få en fördjupad bild av hur gymnasieskolor använder yrkespaket och hur skolor, arbetsgivare och elever ser på ändamålsenligheten för syste-met med yrkespaket. Studien har också syftat till att samla in syn-punkter på hur yrkespaketen kan förbättras. Följande övergripande frågeställningar har legat till grund för studien:

• Hur ser användningen av yrkespaket i gymnasieskolan ut och vad påverkar skolors användning av paketen?

• Hur uppfattar skolor, arbetsgivare och elever yrkespaketens ända-målsenlighet i förhållande till syftet med paketen?

• Hur ser skolor, arbetsgivare och elever att yrkespaketen skulle kunna förbättras för att ytterligare stärka elevers chanser till etablering på arbetsmarknaden?

Totalt har 29 personer intervjuats inom ramen för studien. Företrä-darna för skolorna är antingen rektorer, biträdande rektorer med ansvar för introduktionsprogram, samordnande lärare för yrkesintro-duktion eller studie- och yrkesvägledare. Företrädarna för arbets-givarna är alla ledare med inblick i arbetsplatsens mottagande av elever för arbetsplatsförlagt lärande (apl) eller praktik. I studien görs ingen åtskillnad på innebörden av apl eller praktik, även om det i bestäm-melserna är olika metoder för utbildning på en arbetsplats.

I urvalet av skolorna eftersträvades en variation vad gäller huvud-mannaskap, vilken del av landet som skolan ligger i och typen av lägeskommun enligt SKR:s kommungruppsindelning. Både skolor som erbjuder yrkespaket och skolor som inte erbjuder yrkespaket valdes ut. Arbetsgivarna i studien rekryterades i samband med inter-vjuerna med skolorna. Skolorna ombads att förmedla uppgifter till arbetsgivare som tar eller har tagit emot elever från skolornas yrkes-paket. Även eleverna i studien rekryterades i samband med inter-vjuerna med skolorna. Skolorna ombads att undersöka om det fanns elever som skulle kunna tänka sig att ställa upp på en intervju. Mer om studiens genomförande går att läsa i bilaga 3.

Studiens resultat gäller de skolor, arbetsgivare och elever som ingått i studien. Resultaten är inte representativa för skolor, arbets-givare och elever i allmänhet. Samstämmigheten i de intervjuades resonemang i kombination med att urvalet är gjort för att inkludera skolor, arbetsgivare och elever med olika egenskaper, pekar dock på att studien fångar viktiga sätt att se på systemet med yrkespaket bland såväl skolor, arbetsgivare som elever. Inledningsvis övervägde utredningen att genomföra en kvantitativ kartläggning av yrkes-paketens användning på introduktionsprogram. Utredningen be-dömde dock att det för uppdragets syfte var mer ändamålsenligt att genomföra en kvalitativ studie. Detta för att närmare kunna proble-matisera hur yrkespaketen används och hur denna användning kan utvecklas.

Andra källor till information om yrkespaket

Utöver ovanstående källor har utredningen också inhämtat informa-tion om yrkespaketens användning och möjliga roll i utbildnings-systemet i andra rapporter från Skolverket som rör yrkesutbildning

på introduktionsprogram, en avhandling från Malmö universitet¹² samt OECD:s granskning av svensk yrkesutbildning¹³. Slutligen finns, som nämnts, även resonemang om yrkespaket i betänkandet Gemensamt ansvar från Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola.¹⁴

5.3 Hur används yrkespaket