Yrkespaket ställer krav på vissa förutsättningar hos både individen och organisationen hos både individen och organisationen

I både utredningens studie och Skolverkets uppföljning framkom-mer att yrkespaket erbjuds elever som inte är behöriga till nationella program, men som skolorna samtidigt bedömer kan klara yrkes-kurser och apl/praktik. Två huvudsakliga grupper kan generaliseras utifrån dessa studier. Det handlar dels om elever som genomgått svensk grundskola men bedöms ha svårigheter att nå behörighet till nationellt program, dels om äldre nyanlända elever som i första hand behövt lära sig svenska. Det finns dock en stor mångfald av bak-grunder inom dessa två elevgrupper. En del elever är skoltrötta eller har bristande motivation för mer teoretiska ämnen. Det kan också handla om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa eller social problematik som påverkat elevernas förut-sättningar att nå behörighet till nationellt program.

Intresse och förmåga att tillgodogöra sig yrkeskunskaper

De två elevgrupper som beskrivs ovan har olika förutsättningar och utmaningar för att på ett lyckosamt sätt genomföra studier enligt ett yrkespaket. Gemensamt för att de ska lyckas är dock att det finns ett intresse för yrkeskunskaper och förmåga att läsa yrkeskurser och genomföra apl. Det framhålls också att ju mer kunskaper eleverna har med sig från grundskolan desto bättre. En del kunskaper beskrivs som mer nödvändiga. För att tillägna sig kurserna i yrkespaket och för att fungera på apl- eller praktikplatsen behöver eleverna kunna utrycka sig, läsa och skriva på svenska på en grundläggande nivå, enligt sko-lorna och arbetsgivarna. Det gagnar också eleverna som läser yrkes-paket att de har grundläggande kunskaper i såväl matematik som engelska.

I utredningens studie intervjuades elever som läser yrkespaket.

En av eleverna säger att hen läser yrkespaket för ”jag var inte så duktig i grundskolan”. Ytterligare en av eleverna berättar:

Jag hade mycket frånvaro. Jag fick välja mellan olika IM-program. Jag kunde välja att plugga upp ämnena eller välja ett yrkespaket. Då tyckte jag det var roligt att plugga mot yrke och kunna få ett jobb. (Elev)

Förutsättningar i skolans organisation

För att yrkespaketen ska fungera krävs att skolan arbetar med att möta elevernas olika förutsättningar och att organisationen är rustad både med resurser och arbetssätt som underlättar och stödjer eleven. Det behövs ett fungerande elevhälsoarbete, där lärare och annan personal arbetar tillsammans för att skapa tillgängliga lärmiljöer och ge de extra anpassningar och särskilt stöd som eleverna behöver. Skolorna och arbetsgivarna i utredningens studie beskriver att det kan vara avgö-rande för en elevs skolframgång att olika hinder för läavgö-randeprocessen hanteras. Det kan exempelvis handla om att anpassa mängden lektio-ner en elev har på en dag, att välja en apl-plats för eleven som känns trygg eller att betala ett busskort så att en elev ska kunna ta sig till sin praktikplats.

De intervjuade i utredningens studie beskriver att lärare och övrig personal som arbetar med elever som läser yrkespaket behöver ha kompetens för och stimuleras av att möta elever med skiftande förut-sättningar och behov. Det innebär att lärarna behöver vara bra på – och vilja – anpassa undervisningen till elevernas olika förutsättningar och ibland bristfälliga förkunskaper. Läraren kan behöva coacha sina elever socialt och motivera dem att komma till skolan för att ta del av undervisningen.

Det måste finnas rätt kompetens och kunnig personal. Det gäller att hitta personal som både kan bemöta och motivera, det gäller att hitta lärare som kan göra allt. Man måste älska denna typ av undervisning som lärare. Våra lärare är behöriga för grundskolan till gymnasieskolan. Det är också viktigt att ha stödjande personal som syv [studie-och yrkes-vägledare] och kuratorer. Dessa elever kan aldrig lämnas ensamma.

(Skolföreträdare)

Här på vår arbetsplats jobbar vi mycket med värdegrund och att hjälpa människor vidare i livet. Vi talar om för eleverna att vi kommer att påpeka vad som krävs, så att de får en förklaring till att vi säger detta. Vi går igenom sådant som mamma och pappa borde sagt till eleverna. Till exempel om hur man ska använda och inte använda sin mobil på en arbetsplats. De ska få upp ögon för vad en arbetsgivare vill ha. (Arbets-givare)

Betydelsen av socialt sammanhang

Att eleverna får möjlighet till social integration med de övriga i skolan är också betydelsefullt. Det vittnar skolorna i utredningens studie om. Det kan handla om hur skolan knyter an till etablerade ritualer inom gymnasieskolan. På en skola i utredningens studie har man uppmanat yrkespaketseleverna att köpa studentmössor på samma sätt som eleverna på nationella program. Skolan har också sett till att eleverna på skolavslutningsdagen springer ut på samma sätt som eleverna på de nationella programmen.

Det är enligt skolorna en framgångsfaktor att eleverna blir en del av ett bredare socialt sammanhang även om de är ensamma om att läsa yrkespaket. Det bidrar till att eleverna känner att deras utbild-ning är ”på riktigt”, även om den inte leder till en examen från ett nationellt program under tiden i gymnasieskolan. Att exempelvis ha tillhörighet till en klass eller undervisningsgrupp är ett sätt att få ett socialt sammanhang, enligt några av de intervjuade. Om det enbart är en elev som läser ett visst yrkespaket på skolan är det exempelvis bra om den skolförlagda delen av undervisningen kan ske tillsammans med andra elever, fast de inte läser samma utbildning i alla delar.

Målgrupp för yrkespaketen

Som framgått tidigare i detta avsnitt finns det två huvudsakliga grup-per som erbjuds yrkespaket. I Skolverkets studie gjorde de rektorer som intervjuades det tydligt att skolan i första hand strävar efter att elever på introduktionsprogram ska nå behörighet till nationellt program. Yrkespaketen är en möjlighet och en lösning för de elever som inte kommer att hinna eller kunna nå behörighet. Detta bekräf-tas till viss del i utredningens studie: yrkespaket erbjuds inte elever som saknar behörighet men som bedöms kunna nå behörighet efter en tid på introduktionsprogram.

Det förekommer enligt några intervjupersoner i utredningens studie att elever på andra introduktionsprogram erbjuds att läsa yrkes-paket.¹⁸ I dessa fall skrivs ofta eleven över till yrkesintroduktion, men det händer också att eleven är fortsatt inskriven på det aktuella pro-grammet. Ett par av skolorna nämner att de även möjliggör för elever på nationella program att läsa yrkespaket om eleven gagnas av det.

18 Det har i förekommande fall handlat om elever på språkintroduktion och programinriktat val.

Även i dessa fall kan det innebära att elevens skrivs in på yrkes-introduktion, men det händer också att eleven får gå kvar på det nationella programmet och läsa reducerat program.

Vi slussar även in elever från andra program än introduktionsprogram, t.ex. elever som har hög frånvaro. För att motverka avhopp, att elever inte ska bli hemmasittare. Vi har också elever som valt yrkesintroduk-tion även om de är behöriga för nayrkesintroduk-tionella program. (Skolföreträdare) Utredningen har inte haft fokus på elever som på nationella program erbjuds yrkespaket. Det saknas därför kunskap om i hur stor om-fattning detta sker och vanliga orsaker till detta. Det finns i bestäm-melserna en begränsad möjlighet att låta elever som är behöriga till ett nationellt yrkesprogram studera på yrkesintroduktion om syn-nerliga skäl för detta föreligger.¹⁹

Vissa av de intervjuade i utredningens studie pekar på att den grupp som kan gagnas av yrkespaket är tämligen liten och att yrkes-paketen är ”trubbiga” i förhållande till många elevers förutsättningar och behov. För många elever inom introduktionsprogrammen är yrkespaketen för omfattande och på en för hög nivå. För många andra elever är de ointressanta eftersom eleverna primärt vill, och ofta kan, nå behörighet till nationella program. Yrkespaketen upp-fattas därmed inte som en universallösning för introduktionspro-gram utan ett verktyg för en del av elevgruppen.