Faktorer i grundskolan

I rapporterna i kunskapssammanställningen framkommer att det finns brister i grundskolans arbetssätt som bidrar till att eleverna inte når målen med sina studier i gymnasieskolan. Att kvaliteten i undervis-ningen inte alltid är tillräcklig och att det finns brister i studie- och yrkesvägledningen i grundskolan är två områden som rapporterna åter-kommer till.

Kvaliteten i undervisningen i grundskolan

Det finns brister i kvaliteten i grundskolan som bidrar till att alla ele-ver inte är rustade för att nå behörighet till nationella program och/eller klara gymnasieskolan. Gymnasieutredningen pekade i betän-kandet En gymnasieutbildning för alla på att en tidigare studie från Skolverket exempelvis visat att avhopp i gymnasieskolan är kopplat till en skoltrötthet som många elever upplever.²³ Skoltröttheten hänger enligt utredningen i sin tur inte sällan ihop med att man som elev successivt marginaliserats under skolgången. Ofta har dessa elever svaga studieresultat från grundskolan.²⁴ Gymnasieutredningen lyfte också fram att även elever med höga betyg från grundskolan kan uppleva att deras förkunskaper inte räcker till för gymnasiestudierna.

Särskilt de elever som upplever att de inte fått tillräckligt stöd i grundskolan uppger att de skulle ha behövt en mer solid kunskaps-bas, stöd i planeringen av studierna och hjälp att få en god studie-teknik för att klara tempot i gymnasieskolan.

23 SOU 2016:77, s. 191–192.

24 SOU 2016:77, s. 186.

Det finns flera brister i grundskolans arbetssätt som gör att grund-skolan inte lyckas förbereda eleverna i tillräcklig grad. Skolverket har i myndighetens återkommande lägesbedömningar visat på flera före-kommande problem i grundskolan.²⁵ Enligt Skolverket lyckas lärare ofta anpassa undervisningen efter elevernas olika behov. Men utbild-ningen i grundskolan utformas ändå inte i tillräcklig grad med hän-syn till elevernas olika behov. Skolorna ger enligt Skolverket exem-pelvis inte tillräckliga stödinsatser till de elever som behöver det.

Grundskolan har svårt att anpassa stödinsatserna efter varje elevs förutsättningar och behov. Det finns enligt Skolverket också brister i undervisningen för elever som har lätt att nå kunskapskraven.

Tryggheten är generellt sett god i grundskolan men det förekommer brister i studieron på en del håll.

Studie- och yrkesvägledningen i grundskolan

Studie- och yrkesvägledningen är en del av utbildningen i grund-skolan som enligt rapporterna i inte fungerar tillfredställande för att förbereda eleverna för gymnasieskolan. Utredningen om en utveck-lad studie- och yrkesvägledning gjorde i betänkandet Framtidsval en genomgång av aktuella studier inom området.²⁶ Utredningen hade också kontakt med bland annat elevorganisationer och unga vuxna som varken arbetar eller studerar. Sammantaget konstaterade utred-ningen att skollagens krav på att elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning efter behov inte uppfylls. Även om resultaten från olika studier av hur elever uppfattar grundskolans studie- och yrkes-vägledning och valet inför gymnasieskolan skiljer sig åt på detaljnivå finns det tydliga gemensamma drag i resultaten enligt utredningen.

Det är tydligt att elever tycker att studie- och yrkesvägledning är viktigt och fyller en funktion. Men många elever skulle vilja ha mer information och vägledning. Eleverna tycker att det är svårt att på egen hand samla in, jämföra och värdera information om olika utbildningsval och utifrån det välja program och gymnasieskola.

Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola beskrev nyligen brister i studie- och yrkesvägledning

25 Skolverket (2017). Skolverkets lägesbedömning 2017, s. 10–11; Skolverket (2020). Skolverkets lägesbedömning 2020, kapitel 2 och 3.

26 SOU 2019:4 Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle.

i grundskolan i betänkandet Gemensamt ansvar.²⁷ Utredningen kon-staterade att många elever upplever det som svårt att överblicka all tillgänglig information och att det är svårt att värdera och jämföra olika alternativa utbildningsvägar inför gymnasievalet. Många elever upplever enligt utredningen att de saknar kunskaper om hur och var de kan hämta information för att själva kunna granska och ta ställ-ning till frågor som rör den egna framtiden. Forskställ-ning som utred-ningen hänvisade till visar att osäkerheten kring den egna identiteten och oron inför framtiden är stor bland grundskoleeleverna inför gymnasievalet. Utbudet är så omfattande att eleverna väljer utan att vara klara över vad valet innebär enligt utredningen. Många elever upplever sig inte ha fått information om utbildningsdimensionering, yrkesutgång och utbildningens attraktionskraft på arbetsmarknaden inför gymnasievalet. Detta riskerar enligt utredningen i sin tur att leda till studiemisslyckanden, avhopp och programbyten i gymnasie-skolan.

Grundskolebetygens betydelse för gymnasieresultat

Grundskolans förberedelse för gymnasieskolan spelar stor roll för elevernas möjlighet att nå examen. Under senare år har kunskapen om grundskolebetygens betydelse för elevers resultat i gymnasie-skolan utvecklats i relation till den som tidigare i kapitlet återgetts från Gymnasieutredningen under rubriken ”Programstrukturen och behörighetsreglerna”. Skolverket har i studien Grundskolebetygens betydelse för resultaten i gymnasieskolan visat att elevens meritvärde från grundskolan är en god indikator för hur det sedan kommer att gå i gymnasieskolan. Den generella bilden är att ju högre meritvärde elever har med sig från grundskolan, desto större andel når examen inom tre år. För elever med lägre meritvärden spelar programvalet i gymnasieskolan dessutom stor roll för förutsättningarna att nå exa-men. En slutsats från Skolverket är att elever med låga genomsnitt-liga grundskolebetyg som antas till högskoleförberedande program inte är lika väl förberedda för gymnasieskolan jämfört med elever som med samma meritvärde antas till yrkesprogram. För att klara ett

27 SOU 2020:33, s. 122–123.

högskoleförberedande program krävs bättre förkunskaper från grund-skolan.²⁸

Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola visar på liknande resultat där även elever på intro-duktionsprogram ingår i analysen. En slutsats från utredningen är att beskrivningar av gymnasieresultat som inkluderar jämförelser mel-lan program måste ta hänsyn till elevernas grundskoleresultat för att vara fullständiga.²⁹