Belysa utan att samtidigt befästa

Slutligen vill jag återkomma till det som redan i arbetets metodavsnitt lyftes som problematiskt. Nämligen det faktum att en analys av den art som utförts här också innebär att den som analyserar själv kategoriserar människor utifrån två kön (kvinna och man). Eftersom arbetet utgår från en feministisk förståelse av kön som konstruerat av sin kontext blir det kategoriserande som analysen kräver möjligtvis än mer problematisk. Det här gäller speciellt i de fall i analysen där det inte tydligt framgick av sammanhanget vilket kön det handlar om. Som nämnts hanterades illustrationer i läroböckerna där könskategori inte avgjordes av textsammanhanget utifrån utseendemässiga könsnormativa attribut hos de människor som förekommer i illustrationerna. I exempelvis enkla stiliseringar av människor drogs således slutsatsen att om människan såg ut att ha kort hår och bära slips måste illustratörens avsikt vara att återge en man, detta eftersom det i nuvarande kontext ingår i könsnormativa föreställningar att det är män som bär slips. Det problematiska med ovanstående är att i samma stund som jag kategoriserar människor efter kön i analysen också reproducerar de

könsnormativa föreställningar analysen avser att belysa. Dessutom avgörs personernas kön utifrån min personliga tolkning. Jag menar att detta trots allt kan vara godtagbart då jag samtidigt öppet redovisar vad tolkningen grundar sig på.

52

Det ska dock samtidigt framhållas att om avsikten är att koppla jämställdhet till hur kön gestaltas, representeras och konstrueras måste också analysen kategorisera kvinnor och män som på något sätt skilda från varandra. Det betyder dock inte att analysen påstår att kvinnor och män är, utan att de skapas utifrån sin sociala, historiska och kulturella kontext. För att blottlägga hur konstruktionen av manlighet är överordnad konstruktionen av kvinnlighet måste en indelning av kön således ske.

53

8 Slutsats

Den här studien visar att reviderade läroboksupplagor, anpassade för den nya läroplanen och avsedda för ämnet Samhällskunskap, uppvisar brister vad gäller att förmedla och förankra styrdokumentens skrivelser om jämställdhet och skolans jämställdhetsmål. Detta kommer till uttryck genom

läroböckernas könsrepresentation där män och manligt kodade exempel förkommer i en mycket större utsträckning än kvinnor och kvinnligt kodade exempel. Förhållandet kommer också till uttryck i läroböckernas konstruktioner av kön som stereotypt normativa, och läroböckernas tendens att exkludera och osynliggöra kvinnor och ett kvinnligt perspektiv, samt deras bristfällighet i relation till att genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.

Studiens resultat överensstämmer i stora delar med liknande ingångar hos tidigare forskning och rapporter som gjorts på området. Detta indikerar att läroböcker som används i skolan idag alltjämt fungerar kontraproduktivt sett ur en jämställdhetssynpunkt.

En möjlig utgångspunkt i avseende att förändra den kontraproduktivitet som läroböcker kan sägas bidra med i skolans arbete för att nå statligt ställda jämställdhetsmål kan vara att de styrdokument som omgärdar skolan tydligare formulerar och definierar jämställdhetsbegreppet och anknyter det arbete skolan förväntas utföra i relation till jämställdhet och kön till de statliga jämställdhetsmål som

skrivelserna grundar sig på. Läroböckernas kontraproduktivitet kan även motverkas om enskilda lärare och läroboksproducenter tar ett större ansvar i att utifrån kön och jämställdhet kritiskt granska de läroböcker som används i undervisningen eller som produceras i avsikt att användas i undervisning.

54

Litteraturförteckning

Ammert, Niklas (2008). Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetandet i svenska

historieläroböcker under hundra år. Diss. Lund: Lunds universitet, 2008. Uppsala.

Ammert, Niklas (2011). Om läroböcker och studiet av dem. I: Ammert, Niklas (Red.), Att spegla

världen: läromedelsstudier i teori och praktik (s. 25-41). Lund: Studentlitteratur.

de Beauvoir, Simone (1949/2006). Det andra könet. (Ny utg.) Stockholm: Nordstedts pocket.

Bengtsson, Bengt-Arne (2011). Z-classic 1b. (4. uppl.) Stockholm: Liber.

Berge, Britt-Marie & Widding, Göran (2006). Kön. I: I enlighet med skolans värdegrund? En

granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker (s. 28-33). Rapport 285:2006. Stockholm: Skolverket.

Berge, Britt-Marie (2011). Jämställdhet och kön. I: Ammert, Niklas (Red.), Att spegla världen:

läromedelsstudier i teori och praktik (s. 157-175). Lund: Studentlitteratur.

Bronäs, Agneta (2000). Demokratins ansikte: en jämförande studie av demokratibilder i tyska och

svenska samhällskunskapsböcker för gymnasiet. Diss. Stockholm: Univ. Stockholm.

Butler, Judith (1990). Gender trouble: feminsim and the subversion of identity. New York: Routledge.

Carlson, Marie & von Brömsen, Kerstin (2011). Kritisk läsning av pedagogiska texter – en

introduktion. I: Carlson, Marie & von Brömsen, Kerstin (Red.): Kritisk läsning av pedagogiska texter:

genus, etnicitet och andra kategoriseringar (s. 15-46). Lund: Studentlitteratur.

Connell, Raewyn (1999). Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos.

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Eilard, Angerd (2008). Modern, svensk och jämställd: om barn, familj och omvärld i grundskolans

55

Eliasson, Maria & Nolervik, Gunilla (2011). Kompass till samhällskunskap 100. (1. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Englund, Boel (2006). Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt över nyare forskning. Underlagsrapport till Läromedelsprojektet, november 2006.

Fahlgren, Siv & Edvall, Hélene (2006). Kulturella könsdiskursers makt – ett exempel från en utbildningstext. Nordisk sosialt arbeid, 26(1), s. 62-71.

Fahlgren, Siv & Sawyer, Lena (2011). The power of positioning: on the normalisation of gender, race/ethnicity, nation and class positions in a Swedish social work textbook. Gender and Education

23(5), s. 535-548. doi: 10.1080/09540253.2010.511605.

Gemzöe, Lena (2002). Feminism. Stockholm: Bilda.

Grahn, Karin (2008). Pojkar och flickor i idrottens läromedel: konstruktioner av genus i

ungdomstränarutbildningen. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2008. Göteborg.

Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning.

Kvinnovetenskaplig tidsskrift 1988(3), s. 49-63.

Hirdman, Yvonne (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Hjärpe, Jan (2011). Hedersvåld. I Nationalencyklopedin. Tillgänglig:

http://www.ne.se/lang/hedersv%C3%A5ld

Juhlin Svensson, Ann-Christine (2000). Nya redskap för lärande: studier av lärares val och

användning av läromedel i gymnasieskolan. Diss. Stockholm: Univ. Stockholm.

Lundberg, Frank & Olsson, Lars (2011). Aspekt – Samhällskunskap 1b. (5. uppl.) Malmö: Interskol.

Marx Ferree, Myra & J. Hall, Elaine (1990). Visual Images of American Society: Gender and Race in Introductory Sociology Textbooks. Gender and Society, 4(4), s. 500-533.

Millett, Kate (1970/1971). Sexualpolitiken. Stockholm: Rabén & Sjögren.

56

Prop. 1994/1995:164. Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet.

Prop. 2005/06:155. Makt att forma samhället och sitt eget liv - nya mål i jämställdhetspolitiken.

Reichenberg, Monica (2010). Forskning om läromedel. En bibliografi sammanställd av fil.dr Monica

Reichenberg. Stockholm: Sveriges Läromedelsförfattares Förbund.

Selander, Staffan (1988). Lärobokskunskap: pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i

historia 1841-1985. Lund: Studentlitteratur.

Skolinspektionen (2011). Innehåll i och användning av läromedel: en kvalitetsgranskning med

exemplet kemi i årskurs 4 och 5. Rapport: 2011:1. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: Samhällsorienterade ämnen. Rapport: 252:2005. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2006a). I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet,

funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Rapport:

285:2006. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2006b). Läromedlens roll i undervisningen: grundskollärares val, användning och

bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Rapport: 284:2006. Stockholm:

Skolverket.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

SOU 2010:33. Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap: en granskning på

uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.

Statistiska centralbyrån (2012). På tal om kvinnor och män - Lathund om jämställdhet 2012. Örebro: Statistiska centralbyrån.

Widén, Pär (2009). Kvalitativ textanalys. I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (Red.), Handbok i