Den kontraproduktiva läroboken och dess konsekvenser

Sammanfattningsvis kan sägas att samtliga i denna studie granskade läromedel uppvisar brister vad gäller att förmedla och förankra styrdokumentens skrivelser om jämställdhet. I likhet med den tidigare forskning och de rapporter som presenterats vänder sig läroböckerna till en manlig läsare och präglas av en mansnorm som kommer till uttryck genom böckernas överrepresentation av män och genom manligt kodade exempel. Kvinnor, ett kvinnligt perspektiv och feminism exkluderas, osynliggörs eller tenderar att behandlas i särskilda avsnitt i texterna. Jämställdhet omnämns med ett ambivalent eller motsägelsefullt språkbruk och böckerna genomsyras inte av ett jämställdhetsperspektiv. Läroböckerna tenderar också att framställa kvinnor och män i stereotypt könsnormativa sammanhang och präglas av en heteronorm som kommer till uttryck genom framställandet av parrelationer som heterosexuella och av homosexualitet som avvikande. Sammantaget kan därmed sägas att läroböckerna fungerar

kontraproduktivt i relation till skolans uppgift att arbeta för att uppnå kvalitativ och kvantitativ jämställdhet.

7.1.1 Fortsatt forskning

I detta arbete har avsikten varit att i huvudsak fokusera på jämställdhets- och könsaspekter i analysmaterialet. Som nämnts har det dock varit omöjligt att borste från de mönster som uppstått tillsammans eller vid sidan om läroböckernas konstruktioner av kön och skrivelser om jämställdhet. Utöver de bilder av kvinnor och män som framträder i läroböckerna förmedlas också en bild av den muslimska kvinnan som förtryckt och våldsutsatt samt bilder som ur ett etnicitets-, religions- och sexualitetsperspektiv är problematiska i relation till skolans värdegrund. Frågan är vad detta

förhållande, samt den manscentrerade bild av samhället i helhet som förmedlas i samtliga böcker, får för konsekvenser för den enskilda eleven. Läroböckerna fungerar, som nämnts, kontraproduktivt i relation till skolans jämställdhetsmål och risken finns att de också hos den enskilda eleven producerar och reproducerar könsmaktsordningens allra mest grundläggande element, nämligen mannens

överordning och kvinnans underordning. Dessutom finns en risk att läroböckerna även förmedlar sådant som står i direkt strid med andra delar av skolans värdegrund. En intersektionell analys som

48

fokuserar på etnicitet, sexualitet och religion och som lyfter dessa aspekter mer omfattande än vad som varit avsikten här kunde därför vara en lämplig ingång i fortsatta studier.

Som nämnts i arbetets bakgrund är det den enskilda lärarens (och rektors) uppgift och ansvar att se till att det material som används i undervisningen förmedlar och förankrar skolans värdegrund och kunskapsmål. Det är således lärarens ansvar att motverka de bilder av män, kvinnor och jämställdhet som strider mot skolans värdegrund eller är bristfälliga i relation till skolans styrdokument i de

läromedel som används. Då det samtidigt visat sig att skolor inte utvärderar de läromedel som används i undervisningen i någon större omfattning och att den enskilda läraren förlitar sig på lärobokens fullkomlighet (se bakgrund) är det svårt att föreställa sig att undervisade lärare problematiserar läroböckernas bild av kön och jämställdhet i den grad det vore nödvändigt.

Här är det återigen poängfullt att lyfta upp den maktaspekt som är förenlig med författandet av läroboksmaterial och som förstärks av den tilltro lärare har till läroböckernas korrekthet. De bilder av samhället, i relation till kön, som målas upp i läroböckerna framstår som neutrala och trovärdiga vilket gör det svårt för läsaren att ifrågasätta författarens kunskapsframställning (jmf Fahlgren & Sawyer, 2011). Vem ifrågasätter då läroboken och vem bär ansvaret över lärobokens innehåll? Läroböckerna ska förmedla och förankra innehållet i de styrdokument som omgärdar skolan, men denna studie pekar på att inte heller inträdandet av en ny läroplan gjort att innehållet i relation till kön och jämställdhet är reviderat i en sådan omfattning att böckerna kan sägas förmedla och förankra ”alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män”, och ”aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter”, samt ”uppmuntra och utveckla elevernas intressen utan fördomar och vad som är kvinnligt och manligt” (Skolverket, 2011, s. 5-6 ). Frågan är vilket ansvar som kan krävas av

läroboksproducenter. Vad krävs för att läroboksförfattare, läroboksredaktörer och läroboksförlag ska prägla sina utgåvor av ett jämställdhetsperspektiv och vara inkluderande i relation till kön i sina beskrivningar av samhället? Det är en fråga som denna studie varken kan eller avser att besvara, men som vore en tänkbar ingång i fortsatta studier på området där fokus istället kunde läggas på

läroboksproducenter och vilka grundläggande värden och bilder de själva anser att de förmedlar. Ytterligare en tänkbar ingång för fortsatt forskning på området vore att undersöka läroböckers representationer, gestaltningar och konstruktioner av kön ur ett historiskt perspektiv. I den här studien har fokus legat på nya och reviderade läroboksupplagor avsedda för den nya läroplanen. För att undersöka om och hur förändringar och förskjutningar skett över tid, med avseende på vilka bilder av kön som förmedlas i läroböckerna, kunde en studie som undersöker läroböcker historiskt fram till idag med fördel genomföras.

49

I nästkommande är avsikten att diskutera läroboken ur ett framtidsperspektiv. Vad krävs i den närmaste framtiden för att de läroböcker som används i undervisningen ska vara inkluderande och präglas av ett jämställdhetsperspektiv?

Ett eventuellt försvar av läroböckernas beskrivningar och definitioner av jämställdhet kan grunda sig på att skolans styrdokument inte specifikt definierar begreppet jämställdhet i någon utförlig form (se bakgrund). Styrdokumentens skrivelser om jämställdhet grundar sig på statens jämställdhetsmål (jmf Berge, 2011) men varken detta eller målet att uppnå kvalitativ och kvantitativ jämställdhet med tillhörande innebördsdefinition formuleras i skolans läroplan. Jag menar dock att läroböckerna, trots att en utförlig definition saknas i läroplanen, inte kan argumentera för att de ”genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv” (Skolverket, 2011, s. 10) när de samtidigt överrepresenterar män och manligt kodade exempel samt osynliggör och exkluderar kvinnor och ett kvinnligt perspektiv i den omfattning som de gör.

Som nämnts i arbetets resultatdel exkluderas kvinnor och kvinnliga exempel i läroböckerna trots att kvinnliga alternativ existerar (se avsnitt 6.4.2). Det är därmed möjligt för läroböcker att vara mer inkluderande i sina beskrivningar av samhället. Här ska det dock återigen poängteras att läroböcker som genom en jämn könsfördelning beskriver samhället också bör framhålla att alla områden inom samhället i sin nuvarande form inte är jämställda. Detta kan exempelvis genomföras genom problematiseringar och diskussioner kring dagens könssegregerade arbetsmarknad eller orsak och verkan till varför kvinnor alltjämt innehar det största ansvaret för barn och hem.

Det vore förstås ändock mer fördelaktigt om skolans läroplan tydligare och mer explicit formulerade vad skolans personal, undervisning och undervisningsinnehåll i form av läromedel förväntas förmedla och förankra i relation till kön och jämställdhet. Om detta sker i kombination med att lärare tar ett större ansvar vad gäller att kritiskt granska de läroböcker som används i

undervisningen och läroboksproducenter tar ett större ansvar för sina utgåvors innehåll och utformning i relation till kön och jämställdhet är probabiliteten att skolan lyckas med att arbeta mot uppställda jämställdhetsmål också större.

Förhoppningsvis kan studier av den art som här utförts inte enbart synliggöra hur och på vilket sätt läroböcker förmedlar och förankrar skolans värdegrund. Sett ur ett större perspektiv kan denna och liknande studier bidra till att verksamma lärare delges information om vikten av att själva kritiskt granska de läromedel som används i undervisningen. Utöver ovanstående är det också relevant att fråga sig huruvida lärarutbildningen borde uppmärksamma vikten av kritisk granskning av läromedel samt lärarens ansvar över undervisningsinnehållets överensstämmelse med såväl kunskapsmål som värdegrund.

50