Bemötande av barn

I vårt insamlade material framgår det tydligt att samtliga förskollärare anser att nyanlända barn bör betraktas som vilka andra barn som helst. Anna tycker att mottagande och inkludering av nyanlända barn fungerar bra i den verksamhet hon arbetar och menar även att kroppsspråket fungerar som en kommunikativ resurs i de flesta situationer och sammanhang. ”Det är ju lite så att jobbar man med en ettåring i vanliga fall så är inte hela det här verbala

jättekrångligt även om du får in en fyraåring som har ett annat språk”(Anna, 160408). Åsa instämmer och menar vidare att alla barn bör bli bemötta på ett likvärdigt sätt:

Man har ju lite bakgrunden så man vet att vissa barn har sina dagar annars tycker jag att det är som alla andra barn. De är barn som alla andra. Man bemöter dem som alla andra barn egentligen, det tycker jag nog (Åsa, 160412).

De förskollärarna ger uttryck för kan tolkas vara en följd av att de arbetar i mångkulturella miljöer och är vana vid att möta olika kulturer. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv kan den tolkning som gjorts ovan vara ett resultat av att människor deltagit i eller deltar i en viss kulturell kontext, vilken då fungerar som en medierande artefakt (Säljö, 2014, s.81).

Lovisa berättar om hur de använder tecken som stöd på introduktionsavdelningen där hon arbetar. Vidare menar Lovisa att detta arbetssätt likaväl hade kunnat vara en del av andra verksamheters innehåll, vilka inte enbart tar emot nyanlända barn. ”Jag tycker att fler skulle haft det såhär för det gynnar även svenska barn eftersom att språket blivit lite fattigare även på svenska”(Lovisa, 160412). Enligt Sumaia, fungerar barnen som en resurs för varandra när det gäller att flerspråkig utveckling:

Nu hade vi sist broder Jacob på arabiska, somaliska, bosniska, albanska, engelska och svenska, sex språk och barnen kunde alltså dom kan sjunga på alla språk nu, vi har tränat jätte mycket att dom ska och det är ju fördelen liksom att de lär av varandra (Sumaia, 160419).

Säljö (2014, s.9) framhåller att individer lär och utvecklas i samspel med dess omgivning. Resultat från Skaremyrs studie (2014, s.93) visar också att barn med olika kulturell bakgrund lär av varandra genom social interaktion. Utifrån de resonemang som förts ovan är det möjligt att tolka de tankar förskollärarna gett uttryck för som att de utgår ifrån att barn lär av och bidrar till varandras kunskapsutveckling. Ytterligare en tolkning skulle kunna vara att nyanlända barns erfarenheter är lika mycket värda som vilket annat barns som helst. Anna och Sumaia väljer också att tala om inskolning i detta sammanhang. Anna menar att inskolning av nyanlända barn inte skiljer sig från inskolning av andra barn. Vidare menar Anna att inskolning av barn är individanpassade:

Nej det brukar se likadant ut. Vi anpassar alltid efter barnet! Vi kör inte på någon tredagarsinskolning utan det får ta så långt tid som föräldrarna eller barnen behöver. Det är bara de som kan avgöra det, det kan vi aldrig göra (Anna, 160408).

Där Sumaia arbetar sker inskolning enbart under en dag och detta är något hon inte anser är tillräckligt med tanke på kontakt med både vårdnadshavare och barn. ”Man är här bara en hel dag och sen lämnar du. Jag tycker inte det är rätt, det är inte rätt. Ny miljö, nya människor, nytt språk, allting är nytt. Bara lämna och gå”(Sumaia, 160419). Att det finns en fungerande kommunikation mellan förskola och hem samt att verksamhetens innehåll är individanpassad kan antas vara av stor betydelse för att olikheter ska tas tillvara och bli en tillgång (Elmeroth, 2008, s.119).

5.3.7 Sammanfattning av slutsatser

Samtliga förskollärare menar att det är av stor vikt att de har ett öppet sinne vid arbetet på mångkulturella förskolor. Vidare uttrycker förskollärarna att deras förhållningssätt bör karaktäriseras av nyfikenhet och respekt. Förskollärarna menar att om de förhåller sig på detta sätt är det möjligt att bygga goda relationer till barn och vårdnadshavare, vilka präglas av ömsesidighet.

Betydelsen av samverkan med och goda relationer till vårdnadshavare är något som framgår ur vårt insamlade material och som samtliga förskollärare är överens om. Vidare betonas vikten av att göra barnens kulturella bakgrund till en del av verksamhetens innehåll. Förskollärarna ger uttryck för att den vardagliga kontakten med vårdnadshavare inte är problemfri. Enligt majoriteten av de förskollärare som medverkat i studien är flerspråkig personal en förutsättning för att samverkan mellan hem och förskolan ska vara möjlig att åstadkomma.

Studiens resultat visar att samtliga förskollärare ser nyanlända barn som vilka andra barn som helst. Förskollärarna på Ängens förskola menar att de arbetssätt och metoder de använder lika bra hade kunnat användas av andra förskolor, då de gynnar alla barn. De förskollärare som arbetar på Rymdblomman och Tulpanen framhåller att de metoder och arbetssätt de använder ser likadana ut oavsett om barnen är nyanlända eller inte.

Flera av förskollärarna väljer att tala om sin yrkesmässiga kompetens i relation till mötet och arbetet med nyanlända barn och vårdnadshavare. Förskollärarna ger uttryck för en känsla av att inte räcka till, då de inte behärskar alla barns modersmål. Vidare menar de att det verbala språket kan vara ett hinder då det gäller att förstå de barn och vårdnadshavare de möter samt att göra sig förstådda.

Vid talet om introduktionsavdelning för nyanlända barn ger samtliga förskollärare uttryck för att denna organisatoriska form kan vara en värdefull möjlighet ur integrationssynpunkt. Parallellt med denna syn kan flera av förskollärarna även se eventuella hinder, utifrån eget antagande samt jämförelser med den verksamhet där de själva arbetar. Majoriteten av de förskollärare som medverkat i studien tänker att det finns bättre förutsättningar på en introduktionsavdelning som specifikt arbetar med mottagande av nyanlända barn. Samtliga förskollärare tror att nyanlända barn lär sig svenska fortare om de blir placerade i en förskola med enbart svensktalande barn, men menar samtidigt att det inte enbart är språket som räknas, utan att integration bör ses utifrån ett större sammanhang.