Bilagor

Bilaga 1

Projektidé

Nyanlända barn – mottagande och inkludering

Efter avslutade kurser och VFU-perioder har ett intresse för kunskapsområdet kulturell mångfald i förskolans pedagogiska praktik vuxit fram. De förskollärare vi varit i kontakt med ute i praktiken har tydligt uttryckt en känsla av osäkerhet kring mötet med nyanlända barn och hur en som personal i förskolan ska se till att också nyanlända barn blir en del av verksamheten ur ett inkluderingsperspektiv. De kurser vi tagit del av under utbildningen har inte behandlat ämnet i särskilt stor utsträckning och vi anser därför att det finns ett behov av mer fördjupad kunskap, för att vi som blivande förskollärare ska kunna vara med och utveckla arbetssätt kring området ”kulturell mångfald” i förskolans praktik. Vi tänker att vårt examensarbete förhoppningsvis kan bidra till ökad kunskap och nya tankesätt kring mötet med nyanlända barn i förskolan.

Vår tanke är att visa upp studiens relevans i förhållande till den egna ämnesbakgrunden och det omgivande samhället. Det finns inte särskilt mycket forskning om nyanlända barn i förskolan som tar sin utgångspunkt i ett förskollärarperspektiv. Just nu är det många människor på flykt och därför kommer många nyanlända barn till förskolor i Malmö stad. Det blir mot bakgrund av flyktingströmningen till Sverige relevant att forska kring nyanlända barn ur ett samhälleligt perspektiv. Utifrån önskemål om forskningsområden, som förskolor i Malmö stad har skickat in till förskoleförvaltningen, har tankar väckts kring två frågor: Hur möter förskolan nyanlända barn? Är förskolan en plats för integration?

Utifrån det ovan nämnda kunskapsområdet har vi valt att fokusera på följande

forskningsobjekt: förskollärares erfarenheter, föreställningar, upplevelser, känslor och

eventuella fördomar kring mötet med nyanlända barn i förskolan. Förskollärares bemötande av och arbete med barn är ju intimt förknippat med deras känslor inför det hela. Att möta nyanlända barn är en del av förskollärarens uppdrag och vi tänker att det kan bli intressant att lyssna till hur förskollärare i praktiken faktiskt känner.

Mot bakgrund av det forskningsområde och forskningsobjekt vi valt känner vi att det kan vara svårt att välja ett perspektiv på forskningsobjektet där vi just nu befinner oss i forskningsprocessen. Vi väljer därför att inledningsvis arbeta induktivt och tar avstamp i det empiriska material vi samlar in. Efter det att vi samlat in vårt empiriska material tänker vi att det också blir mer tydligt vilka analysverktyg (teoretiska perspektiv) vi behöver använda för att bearbeta materialet. Efter att ha börjat läsa tidigare forskning kring vårt kunskapsområde har vi redan nu börjat reflektera kring begrepp som kan var användbara i vår studie: inkludering, rättvisa, likvärdighet, värdegrund, identitet, språk, hemkultur, ömsesidighet, respekt, nyfikenhet och anknytning. Vårt fokus är förskollärarnas erfarenheter, föreställningar, upplevelser, känslor och eventuella fördomar kring mötet med nyanlända barn i förskolan och därför skulle möjliga analysverktyg kunna vara teorier om relationer, bemötande eller anknytning.

Valt studieobjekt är hur förskollärare talar om mötet med nyanlända barn i förskolan. Med utgångspunkt i studieobjektet har vi valt att använda oss av djupintervjuer som perspektiv på

studieobjektet. Vi tänker att oss att dessa djupintervjuer tar form som ett samtal mellan oss

studenter och förskollärarna snarare än en strikt intervjuform. Detta tror vi genererar i en djupare förståelse av förskollärarnas erfarenheter och tankar kring mötet med nyanlända barn i förskolan. Förskolans möte med nyanlända barn är ett ämne som vi tänker berör förskollärarna på djupet och vår uppgift som forskare blir därför ge dem möjlighet att berätta om allt de känner, tycker och tänker. Kvalitativa intervjuer är ofta ostrukturerade. Vi tänker att samtalen med förskollärarna tar sin utgångspunkt i cirka fyra teman, vilka vi kommer att utforma innan intervjutillfällena. Detta innebär dock inte att samtalen med dem enbart kommer att röra sig kring dessa teman, utan vi kommer att lyssna till förskollärarnas berättelser oavsett om de ryms inom de teman vi konstruerat eller inte. De teman vi utformat inför intervjuerna kommer att ligga till grund för bearbetningen av det insamlade materialet, i analysmetoden. Vi tänker att en djupgående intervjustudie kan generera kunskaper kring nyanlända barn och mottagandet av dem som är både relevant och nödvändig ur ett samhälleligt perspektiv. Detta medför att undersökningsmetoden lämpar sig i förhållande till studiens syfte. Inför intervjuer med förskollärare är det av stor betydelse att vi studenter är väl förberedda. Det handlar både om att öka vår kunskap genom att läsa in oss på forskningsområdet men också om att vi noga tänkt igenom de olika teman vi väljer att strukturera upp intervjun utifrån. Det blir då lättare för både förskollärarna och oss själva som forskare att hålla den röda tråden och inte komma för långt ifrån studiens syfte.

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att uppnå en fördjupad förståelse för hur några förskollärare resonerar kring och upplever mötet med nyanlända barn i förskolan. Syftet preciseras med hjälp av tre formulerade frågeställningar:

 Hur resonerar förskollärarna kring förskolan som en arena för integration?

 Vilken bild av det ”nyanlända barnet” bidrar förskollärarna själv till att producera?

 Vilka organisatoriska hinder samt möjligheter ser förskollärarna i den egna verksamheten, vad gäller mötet med nyanlända barn och dess anhöriga?

Bilaga 2

Samtyckesblankett förskollärare

Malmö högskola

Hej!

Vi är två förskollärarstudenter som läser termin 6 på Malmö högskola. Denna termin ska vi skriva vårt examensarbete och har valt att fördjupa oss i hur förskolan möter nyanlända barn och deras vårdnadshavare. Syftet med vår studie är att uppnå en fördjupad förståelse för hur förskollärare resonerar kring och upplever mötet med nyanlända barn i förskolan. Fokus för studien är förskollärarnas uppfattningar kring integrationsarbetet på förskolan. Tillvägagångssättet för denna studie är enskilda intervjuer. Val av metod har gjorts då studien syftar till att ge förskollärarnas röst stort utrymme. Materialet kommer att dokumenteras med hjälp av ljudupptagning med diktafon samt anteckningar i block.

Din medverkan är frivillig och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att lämna någon motivering. Uppgifter om förskolans namn, ort och deltagare kommer att vara fiktiva, vilket gör att de blir omöjliga att spåra. Ingen annan än vi två studenter, vår handledare och examinator kommer att ha tillgång till intervjumaterialet och det kommer att förstöras efter det att examensarbetet är godkänt.

Om du tycker att undersökningen låter intressant och vill delta, så vänligen fyll i bifogad samtyckesblankett för deltagande. Vi anser att er bild av verkligheten är betydelsefull både för vår studie men också i ett större forskningssammanhang. Tack på förhand!

Vid eventuella frågor kan ni nå oss via telefon: Teresa 0702XXXXXX, Johanna 0722XXXXXX

Med vänliga hälsningar,

Malmö högskola

Vill du delta i vår undersökning? Markera ditt svar med ett kryss.

JA ( )

NEJ ( )

……….. ……… ……… Ort och datum

Bilaga 3

Intervjuguide

Hur länge har du arbetat som förskollärare? Hur länge har du arbetat på den förskola du arbetar nu? Har du arbetat på någon annan förskolan?

Förskolans miljö – Hur många avdelningar? Barnantal på varje avdelning? Heterogena- eller homogena grupper?

Kan du berätta om dina erfarenheter av att arbeta med nyanlända barn i förskolan? Föräldrasamverkan

 Hur upplever du samarbetet och mötet med nyanlända föräldrar?

 Vilka former finns för samverkan?

 Vilka hinder samt möjligheter finns för kommunikation? Språk, identitetsutveckling, hemkultur, lärande –

 Vad är språk för dig?

 Språk och kommunikation

 Är det en för- eller nackdel att nyanlända barn kommer till en förskola där det finns kulturell mångfald?

”I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa”(Skolverket, 2010, s.6).

Hur tänker du inför denna del av förskolans uppdrag?

Organisation

 Anser du att arbetet med nyanlända barn i förskolan kräver särskild utbildning?

 Organisation? Lokal och nationell organisation/struktur? Hur organiseras verksamheten?

 Hur tänker du kring ”Introduktionsavdelningar” som en organisatorisk modell för mottagande och inkludering av nyanlända barn i förskolan?

 Upplever du att du behöver särskilt stöd i arbetet med nyanlända barn? Integration

 Vad anser du är särskilt viktigt att tänka på i mötet med nyanlända barn i förskolan?

 Anser du att nyanlända barn har särskilda behov?