Till Magnus Fries’ efterträdare valdes botanisten Bengt Jonsell. Därmed följ-de man följ-den goda men outtalafölj-de traditionen att sällskapets ordföranfölj-de skulle ha akademisk kompetens i ett av Linnés huvudämnen, dvs. medicin, botanik eller zoologi.
Bengt Jonsell föddes i Göteborg 1936. Efter studentexamen i Nyköping 1954 inledde han naturvetenskapliga studier vid Uppsala universitet samma år.433 Efter en fil. mag. i Uppsala 1959 blev han fil. lic. 1964 och därefter fil. dr och docent 1968. Avhandlingen, med titeln Studies in the north-west European species of Rorippa s. str., handlade om korsblommiga växter. Efter en period som universitetslärare i Uppsala var han åren 1977–1983 universitetslektor i botanik vid Stockholms universitet. Därefter blev han professor Bergianus och föreståndare för Bergianska trädgården i Stockholm, vilket han var åren 1983–2001.434
För en större botanikintresserad publik är Jonsell nog mest känd för att, tillsammans med hustrun Lena Jonsell, ha bearbetat och givit ut nya uppla-gor av Thorgny Kroks och Sigfrid Almquists klassiska svenska flora. År 1984
gav de ut den 26. upplagan av denna flora och så sent som 2013 kom den 29.
upplagan.435
I oktober 1965 blev Jonsell medlem i Svenska Linnésällskapet, när han valdes in på förslag av John Axel Nannfeldt och Magnus Fries.436 Kort därpå, i mars 1966, utsågs han till biträdande sekreterare och adjungerad till styrel-sen.437 År 1969 invaldes Jonsell som ordinarie ledamot i styrelsen och blev då sekreterare efter Fries.438 Han verkade sedan som sekreterare till och med 1978, då han vid höstsammankomsten lämnade denna befattning, men kvar-stod i styrelsen. Hans efterträdare som sekreterare blev Roland Moberg.439 När sällskapets höstsammankomst hölls på Vetenskapsakademien i novem-ber 1985, utsågs Jonsell till ny ordförande för 1986.440
Jonsell har vid flera tillfällen hållit föredrag vid sällskapets sammankoms-ter. Sålunda berättade han vid höstsammankomsten i november 1983 om
”Daniel Solander – linneanen, botanisten, världsomseglaren” med anledning av 250-årsminnet av Solanders födelse.441 Vid vårsammankomsten 1992, som var förlagd till Linnés Hammarby på Linnés födelsedag den 23 maj, talade Jonsell om ”Vad betydde Ryssland för Linné?”442 och några år senare, vid höstsammankomsten den 29 november 2001, vilken för ovanlighets skull hölls i Carolina Redivivas boksal på Uppsala universitetsbibliotek, talade Jon-sell om prästen Lars Levi Laestadius som botanist.443
Även i andra sammanhang har Jonsell givit talrika prov på sitt intresse för Linné och det Linneanska arvet, med tonvikt på botanikhistoria. Som professor Bergianus har han flera gånger lyft fram bröderna Bergius och den Bergianska trädgården och dess historia på ett välförtjänst sätt. År 1991 var han redaktör för boken Bergianska botanister: Bergianska stiftelsen och dess pro-fessorer under första seklet. I denna volym, som innehöll biografiska bidrag av bland annat Gunnar Broberg och Gunnar Eriksson, professorer i idé- och lärdomshistoria i Lund respektive Uppsala, liksom av Bertil Nordenstam, professor i fanerogambotanik vid Naturhistoriska Riksmuseet, var Jonsell själv författare till tre bidrag. Sålunda skrev han om ”Bröderna Bergius och det bergianska arvet”,”Bergianska stiftelsen under vårt sekel” samt en biografi över en sina företrädare, Veit Wittrock.444
Två år senare kom en liknande volym, med Carl Peter Thunberg som tema. Där medverkade Jonsell med ett långt bidrag, ett biografiskt porträtt med titeln ”Carl Peter Thunberg – liv och resor”.445 När Sankt Eriks årsbok ett par år senare hade ett temanummer om den nybildade nationalstadspar-ken, då kallad ”Ekoparken”, kunde Jonsell återvända till att berätta om den
Bergianska trädgården. Hans roll i upptäckten av världen”
från 2003.447 och artikeln ”Lin-nés Iter Lapponicum och ut-forskandet av Lapplands flora”
som publicerades i volymen Så varför reser Linné? Perspektiv på Iter Lapponicum 1732.448
Året därpå, 2006, medverka-de Jonsell i årsboken Gotländskt arkiv, som hade ett elegant te-manummer om Linné inför
Lin-néjubileet 2007. I detta bidrag, med titeln ”Linné och Linneaner på Gotland och i dagens botanik” behandlar Jonsell uppdraget att resa till Öland och Gotland som Linné fick från rikets ständer, insamlingen av växter, dagboks-anteckningarna, Linnélärjungar på Gotland med mera.449 I Göteborg höll Jonsell samma år Carl Skottsbergsföreläsningen i botanik och hortikultur, där han valde att tala om Linné i Västsverige, med utgångspunkt från Linnés iakttagelser under sin västgötaresa 1746.450
På senare år har Jonsell återvänt till bröderna Bergius i samband med att Bengt Bergius’ Tal om läckerheter, ursprungligen hållet i Vetenskapsakade-mien 1780, gavs ut i en modern och kommenterad upplaga 2015. Jonsell fick uppdraget att skriva det inledande avsnittet, ”Bröderna Bergius & Vetenskaps- akademien”.451
Bengt Jonsells tid som ordförande var en händelserik och aktiv tid för säll-skapet. En viktig förändring var att årsmötet från och med 1989 i allmänhet hållits på våren, i stället för under hösten.452 Upprustning skedde också av Lin-némuseet, det stora projektet med Linnés korrespondens sjösattes och åtskilliga resor arrangerades för sällskapets medlemmar. Likaså anordnades vandringar på Linnéstigarna runt Uppsala och stipendier utdelades ur Linnéfonden.
Bengt Jonsell vid en exkursion på Gotland 2008. Foto: Bengt Carlsson.
Som tidigare nämnts, hade Svenska Linnésällskapet år 1924 kommit i åt-njutande av 75 000 kr av statliga lotterimedel. Dessa kom att förvaltas i den så kallade Linnéfonden.453 Stipendier ur Linnéfonden började delas ut 1988.
I utlysningen angavs att bidrag kunde utdelas till: ”Forskning och spridning av forskningsresultat rörande Carl von Linné och den linneanska traditio-nen i allmänhet”, men även för ”Arbeten rörande svenskt odlingslandskap och hortikultur med anknytning till den linneanska epoken”.454 Totalt kom 898 000 kr att delas ut till olika forskningsprojekt mellan 1988 och 1999.455
Ett ärofullt hedersuppdrag för Jonsell var att representera Svenska Lin-nésällskapet när Linnean Society i London firade sitt 200-årsjubileum i maj 1988, ett evenemang som också refererades i årsskriften.456 Han kom sedan att verka som ordförande fram till höstsammankomsten 1998, då han efterträd-des av Carl-Olof Jacobson.457