V
id sidan av årsskriften har Svenska Linnésällskapet givit ut ett ansenligt antal publikationer under årens lopp. Redan 1919 startade man en sär-skild skriftserie, ”Skrifter utgivna av Svenska Linné-Sällskapet”. Den första volymen blev Hortus Linnæanus: an enumeration of plants cultivated in the botanical garden of Upsala during the Linnean period, en av Oscar Juel utar-betad sammanställning över samtliga växter som fanns i Linnéträdgården under Linnés tid. Den blev, som ovan nämnts, av avgörande betydelse för återställandet av trädgården. Den andra volymen i denna skriftserie gavs ut 1925 och hade titeln Caroli Linnæi Vulcanus docimasticus. Fahlun 1734. Det var ett metallurgiskt arbete av den unge Linné, som gavs ut av ingenjören och disponenten Gustaf Granström. Några ytterligare volymer i denna serie har dock inte givits ut.Ett mer lyckat utgivningsprojekt har serien Valda avhandlingar av Carl von Linné varit. De tre första häftena med från latin till svenska översatta aka-demiska dissertationer av Linné utgavs alla 1921. De var Botaniska exkursioner i trakten av Uppsala, Växternas förvandling samt Växternas sömn, samtliga översatta av latinlektorn Carl Axel Brolén. Därefter avstannade utgivningen – om än tillfälligt – och den återupptogs först 1947 med Amman som styvmo-der. Initiativet till att återuppta utgivningen kom från den nye styrelsemed-lemmen Telemak Fredbärj. Han kom att publicera svenska översättningar av sextio Linnédissertationer, vilka alla trycktes i Finland. Fredbärj gjorde själv ett antal översättningar från latinet, huvudsakligen under de senare åren. Ett flertal översättningar gjordes av Arvid Uggla, men mest anlitad var den le-gendariske latinisten Ejnar Haglund, som stod för 17 översatta avhandlingar mellan 1955 (nr. 20) och 1968 (nr. 55). Fredbärjs sista utgåva i denna serie blev Botaniska författare, som utkom 1973 (nr. 63).
Efter Fredbärjs frånfälle skedde ett långt uppehåll i utgivningen, men in-för Linnéjubileet 2007, då ett särskilt publikationsutskott bildats, återupptogs utgivningen av denna serie, i ny utstyrsel, med Om marsvin (De mure indico),
som nr. 64. Ytterligare fem volymer gavs ut under jubileumsåret, och däref-ter fortsatte utgivningen fram till 2012, då nr. 84, Svenska träd (Arboretum Svecicum) publicerades. Med detta häfte har utgivningen, åtminstone till-fälligt, avstannat. Samtliga dessa på senare tid utgivna häften har översatts från latinet av docent Johnny Strand. Ingvar Svanberg, som ledde arbetet i publikationsutskottet, försåg översättningarna med efterskrift och skrev dess-utom merparten av kommentarerna. Nytryck har i senare tid (från 2002) även gjorts av en del äldre häften i serien. Linné presiderade för 186 avhand-lingar (dissertationer), så hittills har nära hälften av dessa kommit ut i serien.
En förteckning över de utgivna avhandlingarna har på senare år regelbundet presenterats i slutet av årsskriften.320
År 1930 firades trehundraårsminnet av Olof Rudbeck d.ä:s födelse. Svens-ka LinnésällsSvens-kapet beslöt därför att ge ut ett faksimiltryck av Rudbecks Hor-tus botanicus variis exoticis indigenisque plantis instrucHor-tus ..., ursprungligen tryckt 1685. Med tillgång till den av Juel år 1919 utgivna förteckningen över växter i Linnéträdgården på Linnés tid, kunde man nu lätt göra en jämförelse med vad som fanns där på Rudbecks tid. Volymen gavs ut med ett kortare förord på latin.
Tjugo år senare, 1950, beslöt säll-skapet att ge ut Peter Forsskåls dittills opublicerade resedagbok Resa till Lyck-lige Arabien. Denna hade i början av 1920-talet påträffats av Henrik Schück i universitetsbiblioteket i Kiel.321 Bak-om utgivningen stod Arvid Uggla. Ett annat utgivningsprojekt, också med Uggla som redaktör, blev Linnés Dala-resa, som publicerades i samarbete med Nordiska museet 1953. Detta var inte första gången som Dalaresan publi-cerades; handskriften, som förvaras i London hos Linnean Society, hade uppmärksammats redan av Ewald Ährling och utgivits av honom,322 men en ny utgåva ansågs behövlig eftersom Ährling aldrig fick tillfälle att utarbeta några kommentarer.323 Utgivningen av Dalaresan inkluderade även
Utlands-Peter Forsskål, Resa till lycklige Ara-bien, gavs ut av Svenska Linnésällska-pet 1950.
resan, av Linné kallad Iter ad Exteros, dvs. Linnés resa till Holland 1734–1735 samt Bergslagsresan 1734, Iter ad fodinas. Även dessa hade tidigare publicerats av Ährling.324
Ett utgivningsprojekt som aldrig realiserades var en biografi över Linnélär-jungen Fredrik Hasselquist, som reste till Palestina och dog utanför Smyrna.
Den tysk-israeliske entomologen Friedrich Simon Bodenheimer hade pre-senterat en biografisk skiss över Hasselquist i tidskriften Révue d’histoire des sciences325 och tillsammans med Uggla publicerat Hasselquists ”Album iti-neris” i årsskriften, men biografin blev aldrig utgiven. Diskussionerna om utgivningen av Bodenheimers manuskript blev nästan en följetong vid styrel-sesammanträdena och medel till publiceringen beviljades så småningom från olika håll.326 Projektet stupade dock på att den engelska språkgranskningen dröjde,327 att Uggla sannolikt inte orkade slutföra redigeringen samt att det var svårt att slutfinansiera utgivningen. Ännu i början av 1960-talet, efter Bodenheimers död, planerades bokens utgivning, men då med Junks förlag i Haag som utgivare.328
År 1907 publicerades Tycho Tullbergs stora bok, Linnéporträtt, ett inven-tarium över alla kända avbildningar av Linné. Långt senare, 1969, kunde Tullbergs dotter Ingegerd Tullberg Beskow, tillsammans med sin dotter Ka-rin Beskow Tainsh, sammanställa ett register till detta arbete. Detta register utgavs av Svenska Linnésällskapet.329 Supplement till Tullbergs arbete har vid två tillfällen givits ut, dock utan Linnésällskapets medverkan.330
Linnés arbete om växterna i Sverige, Flora Suecica, utkom första gången 1745 och tio år senare i en bearbetad upplaga. Redan under 1770-talet fram-fördes av Abraham Bäck i Vetenskapsakademien ett förslag att ge ut detta arbete i en svensk översättning. Ansatser att ge ut en svensk upplaga togs på 1950-talet, och senare även på 1970-talet, men det skulle dröja ända till 1986 innan förslaget kunde realiseras av bokförlaget Forum. Arbetet utgavs i samarbete med en stor redaktionell kommitté med experter under Svens-ka Linné sällsSvens-kapets hägn. Huvudbördan låg på Gunnar Broberg, Roland Moberg och lektor Sven Kilander, men betydelsefullt arbete utfördes även av lunda zoologen professor Bengt Olof Landin, liksom av professorerna Magnus Fries, Bengt Jonsell och Gunnar Eriksson.331
Även på senare år har ett antal publikationer givits ut. År 1990 utkom en diktantologi med titeln ”I skogar, på berg och i dalar”: Linné i dikten, samman-ställd av Gunnar Broberg och Ulf Marken. Urvalet byggde på den sistnämn-des samling med Linnédikter, med en analyserande inledning av Broberg.
Citatet, som utgör bokens titel, ingår i en dikt av Frithiof Holmgren som
framfördes vid hundraårsminnet av Linnés död 1878.332 Dikterna ger prov på vad som skrivits under olika tider, och är en blandning av högstämd hyllning och romantiskt pekoral.
Den tyske naturforskaren och filosofen Johann Beckmann gjorde en resa i Sverige åren 1765–1766. Han besökte då Linné. Hans reseberättelse på tys-ka utgavs av Thore Magnus Fries 1911. År 1995 publicerades en ny upplaga av denna, av ett schweiziskt förlag, Libelle. Detta skedde i samarbete med Svenska Linnésällskapet, som även stödde utgivningen ekonomiskt. Den nya utgåvan försågs då även med ett kortare tyskt respektive svenskt förord.333
Vid Linnéjubileet 2007 utgav Svenska Linnésällskapet tillsammans med bokförlaget Atlantis en innehållsrik skrift där olika aspekter på mat, hushåll-ning och dietetik hos Linné behandlas. Här finns även recept från 1700- talet.
Bokens titel är Till livs med Linné. De olika bidragen skrevs av Gunilla Lin-dell, Gunnar Broberg, Eva Willén, Eva Björn, Eva Nyström och Ingvar Svan-berg, varav de två förstnämnda även var bokens redaktörer.
Våren 2011 anordnade Svenska Linnésällskapet ett symposium i Uppsala, vilket hölls i Linneanum i Botaniska trädgården, med Linnélärjungen Anders Sparrman som tema. Ett bestående och betydande resultat av detta blev vo-lymen Anders Sparrman: Linnean, världsresenär, fattigläkare, som sällskapet gav ut 2012 med Gunnar Broberg, David Dunér och Roland Moberg som redaktörer. Ett dussintal bidrag, ursprungligen föredrag, kom att ingå i voly-men, grupperade i en biografisk kronologi med avdelningar om Linneanen, världsresenären och fattigläkaren.
Vägledningar
För besökare till Linnéminnena i Uppsala och Linnés Hammarby har ett flertal vägledningar givits ut genom åren. Tidigast, redan 1918, publicerades Kort handledning för besökande på Linnés Hammarby, omfattande 48 sidor och författad av Tycho Tullberg; han var, som tidigare nämnts, vid denna tid inspektor för Hammarby. Här förtecknades även alla föremål på Hammarby och var de fanns placerade. Den följdes snart, 1923, av en upplaga på engelska, dock avsevärt kortare, med Oscar Juel som upphovsman, A Short Guide to Linné’s Hammarby.
En kort vägledning, endast 8 sidor, utkom 1930 med Rutger Sernander som författare. Den omfattade även Botaniska trädgården: Vägvisare över Upsala universitets botaniska trädgård – Linnéträdgården – Linnés Hammarby.
Ett par år senare, 1936, utgav Sernan-der Linnés Hammarby: vägvisare, som även hade med några avslutande rader om Linnéträdgården. Mer omfattan-de blev Linnéminnena i Upsala och på Hammarby: vägvisare, som Sernander gav ut tillsammans med Uggla 1937.
Utgivningen föranleddes av att säll-skapet nu även förfogade över det ny-renoverade Linnéhuset på Svartbäcks-gatan. Denna guide kom sedan i nya och reviderade upplagor 1946 (2.), 1950 (3.), 1957 (4.), 1959 (5.), 1964 (6.) samt 1972, då den sjunde upplagan gavs ut av Carl-Otto von Sydow. Då hade även stavningen ”Upsala” moderniserats till
”Uppsala”.
Parallellt med vägledningarna fanns under en tid även två bildhäften, Linnémuseet i Uppsala och Linnés Ham-marby, som gavs ut i samma volym av Svenska Linnésällskapet, i samarbete med Nordiska Museet. Uppslaget kom från Sigurd Wallin, som tillsammans med Arvid Uggla stod för bildbroschyrens utformning.334 Tre upplagor av denna dubbla bildkavalkad gavs ut, med utgivningsåren 1949, 1955 och 1963.
Så småningom blev Sernanders gamla vägvisare hopplöst föråldrad, trots revisioner. En helt ny publikation togs fram 1982, Linnéminnen i Uppsala.
Den trycktes i färg och i ett något större format, med styrelsemedlemmarna Gunnar Broberg, Allan Ellenius och Bengt Jonsell som författare. Här ingick inte Linnés Hammarby, men broschyren innehöll i stället en kortare Linné-biografi, en förklaring av sexualsystemet, en beskrivning av Linnémuseet och en orientering om hur trädgården är ordnad. En engelsk version av skriften utgavs 1983.335
Tycho Tullbergs guide över Linnés Hammarby utkom 1918.
95