Besked i fråga om planeringsunderlag

Förslag: Kommunen ska kunna begränsa en begäran om plane-ringsbesked till en fråga om vilket planeringsunderlag länsstyrel-sen behöver för att kunna pröva kraven i 11 kap. 10 § PBL.

Planeringsbesked i fråga om planeringsunderlag ska inte kunna överklagas.

Enligt direktiven ska utredningen överväga om det är möjligt och lämpligt att länsstyrelsen huvudsakligen vid ett enda tillfälle, tidigt i processen, tydliggör vilka underlag som krävs från kommunen eller andra parter i ett ärende.

Som tidigare konstaterats kan länsstyrelsen i formell mening inte kräva några utredningar utan endast påtala brister i vissa hän-seenden. Trots detta uppfattas inte sällan länsstyrelsens påpekanden som krav, vilket blir särskilt problematiskt om påpekandet härrör från länsstyrelsens rådgivande funktion och saknar samband med tillsynsfunktionen.

Även vad gäller underlag som har betydelse för planens för-enlighet med 11 kap. 10 § PBL bör kommunen själv i rollen som planmyndighet få avgöra vilket underlag som ska tas fram inför ett beslut om planantagande. Med tanke på länsstyrelsens möjlighet att överpröva detaljplanen i dessa fall har dock kommunen ett intresse av att få besked om vilket underlag länsstyrelsen anser sig behöva för sina ställningstaganden.

Kommunen kan i dag tidigt få länsstyrelsens synpunkter om vilka utredningar som bör ligga till grund för ett planförslag. Det kan ske antingen genom informella kontakter eller i ett formellt tidigt sam-råd (kring ett skisserat förslag till plan eller kring ett planprogram).

Länsstyrelsen är dock inte bunden av de synpunkter som då fram-förs utan kan ändra sig och framställa krav på nya utredningar längre fram.

Som en generell princip bör gälla att länsstyrelsens synpunk-ter/krav på utredningar ska framföras så tidigt som möjligt. Exem-pelvis bör krav på utredningar som rör markens beskaffenhet eller om godtagbart minsta avstånd till en trafikled kunna formuleras tidigt och därmed ligga till grund för arbetet med att ta fram ett

SOU 2015:109 Länsstyrelsens roll i detaljplaneprocessen

vissa fall behöver det dock finnas ett utarbetat planförslag för att det ska vara möjligt för länsstyrelsen att precisera vilka ytterligare utredningar som krävs.

Planeringsbeskedet kan även användas i fråga om planeringsunderlag

Vi anser att kommunen bör få möjlighet att begränsa en begäran om planeringsbesked till att enbart avse frågan vilket planerings-underlag länsstyrelsen kräver för att senare kunna ta ställning till planens förenligt med kraven i 11 kap. 10 § PBL. Kommunen ska själv kunna välja om man vill att länsstyrelsen i planeringsbeskedet ska lämna besked om samtliga utredningar som krävs i ett visst ärende eller enbart beträffande utredningar avseende en viss strate-gisk fråga. Det är dock länsstyrelsen själv som avgör om den har en tillräcklig redovisning av den planerade åtgärden för att bedöma vilka utredningar som krävs.

Kommunens begäran om planeringsbesked ska vid behov kunna avse både besked om vilka utredningar som krävs och besked be-träffande ingripandegrunderna (se ovan). I de fall där länsstyrelsen inte anser sig ha ett tillräckligt underlag för att lämna besked beträf-fande ingripandegrunderna ska länsstyrelsen uppge vilket underlag som krävs för att ett sådant ställningstagande ska vara möjligt.

Med den ordning vi föreslår kan länsstyrelsen under samråd och granskning agera för att planeringsunderlaget ska bli godtagbart.

Samtidigt kan kommunen ta initiativ till att frågan om vilket plane-ringsunderlag som behövs klargörs genom ett planeringsbesked.

Detta sker i så fall i det skede och i den fråga där kommunen be-dömer att det finns behov av ett sådant klargörande.

Överklagande avseende underlag

Om länsstyrelsen i ett planeringsbesked kräver underlag som kom-munen inte anser vara rimligt kan komkom-munen välja att gå vidare med planarbetet utan att ta fram det aktuella underlaget. Eftersom kommunen själv avgör vilket planeringsunderlag som ska tas fram anser vi att planeringsbesked i fråga om underlag inte ska kunna över-klagas. Länsstyrelsen bör motivera varför ett visst underlag behövs.

Länsstyrelsens roll i detaljplaneprocessen SOU 2015:109

Om ett planeringsbesked avser både länsstyrelsens ställnings-tagande beträffande ingripandegrunderna och besked om underlag ska endast ställningstagandet kunna överklagas.

Bör ett planeringsbesked avseende underlag vara bindande för länsstyrelsen?

Att länsstyrelsen kan ändra sig beträffande vilket planeringsunder-lag som behövs är rimligt i de fall det senare visar sig att det plane-rade projektet eller någon förutsättning för detta förändras. Om inget förändras kan man däremot ifrågasätta om det är lämpligt att länsstyrelsen kan ändra sig och framställa krav på ytterligare utred-ningar. Ändrade besked gör det svårt för kommunen att beräkna tidsåtgång och kostnad för planeringen och vi har därför övervägt om ett planeringsbesked i fråga om underlag ska vara bindande för länsstyrelsen, förutsatt att inget förändras.

Om länsstyrelsen i ett senare skede upptäcker att den i plane-ringsbeskedet har glömt att nämna en utredning som behövs så skulle länsstyrelsen i så fall inte kunna upplysa kommunen om detta i samrådet. Vi anser att detta vore olyckligt med tanke på kom-munens intresse av att få reda på vilket beslutsunderlag som krävs.

Konsekvensen kan annars bli att länsstyrelsen överprövar detalj-planen trots att överprövning hade kunnat undvikas om den aktuella utredningen hade tagits fram. Vi anser därför inte att ett planerings-besked beträffande underlag bör vara bindande för länsstyrelsen.

Även om beskedet inte är bindande så innebär det en möjlighet för kommunen att få ett samlat och tydligt besked om vilka utred-ningar som krävs beträffande ingripandegrunderna. Vi tror därför att ett planeringsbesked gällande underlag fyller en funktion även om det inte är bindande.