• No results found

3.2 Struktur

3.2.1 Beskrivning av struktur

Ett företags struktur är ett stort och komplicerat begrepp som innefattar allt från antalet anställda till kulturen på företaget. Vi vill beskriva Banverket Telenäts struktur på ett så överskådligt och lättförståeligt sätt som möjligt för att sedan kunna analysera om och hur de använder sin struktur för att hantera den osäkra framtiden. Flera författare (se stycket ovan) har gjort en tredelad uppdelning som gör det lättare att beskriva ett företags struktur. Fombruns artikel (1986) är inte specifikt skriven för en osäker omgivning, men han betonar dock att en beskrivning av ett företags struktur enbart kan vara en ögonblicksbild, då strukturen hela tiden förändras i samspel med sin omgivning. Detta visar på att Fombrun (1986) har ett processtänkande och en uppfattning om att världen hela tiden är i förändring, något som passar in i vår uppsats. Vi använder dock Fombrun (1986) för att just ge en ögonblicksbild av Banverket Telenäts struktur i nuläget och sedan utifrån detta göra vår analys.

I sin artikel från 1986 ger Fombrun en bakgrund till sin uppdelning. Han menar att tidigare forskning inom organisationsteori kan delas upp i tre huvudsakliga intellektuella inriktningar med olika grundläggande förklaringar till varför en organisations struktur uppstår och utvecklas. Då dessa inriktningar ligger till grund för hans artikel, tror vi att det kan ge en bättre förståelse för läsaren om dessa förklaras.

Forskare som tillhör den första inriktningen använder sig av olika formuleringar av contingencyteorin. Denna teori fokuserar på situationsbetingelserna och betonar omgivningens betydelse för organisationens struktur (Abrahamsson & Andersen, 1996). Även om teorierna skiljer sig åt i detaljer förklarar de strukturering och uppkomsten av organisationer som en konsekvens av endera urvalsprocesser eller marknadsmisslyckanden. (Fombrun, 1986) Hannan och Freeman (1988, i

Clegg, 1990) har ett populationsekologiskt perspektiv som drar paralleller till biologi och handlar om ett darwinistiskt synsätt på strukturering av organisationer; det sker ett slags naturligt urval och den starkaste och bäst anpassade till omgivningen överlever. Strukturering kan också ses som en följd av marknadsmisslyckanden. Williamsson (1975, 1981 i Abrahamsson & Andersen, 1996) menar att när det blir för höga kostnader och för otympligt att genomföra transaktioner av varor eller tjänster på marknaden, kommer marknaden att ”misslyckas” och organisationer bildas då det blir det mest effektiva sättet att förmedla varor och tjänster utifrån omgivningens betingelser.

Den andra inriktningen ser makt som den grundläggande drivkraften hos social dynamik (Fombrun, 1986). Makt innebär en aktörs möjlighet att påverka en annan, även om begreppet används olika i olika teorier. Aktörer som har fått makt kan utnyttja den för att skydda och öka sin makt. Detta kan göras genom att tolka den föränderliga omgivningen på ett fördelaktigt sätt för sig själv, genom att ha kontroll över informationsspridningen eller neka andra att visa upp sina expertkunskaper. (Yukl, 1998)

Den tredje och sista inriktningen förstår struktur som något socialt

konstruerat av mänskliga aktörer i samspel med varandra (Berger &

Luckmann, 1967 i Fombrun, 1986). Berger och Luckman (1967 i Abrahamsson & Andersen, 1996) ser organisationer som produkter av idéer, värdesystem och uppfattningar, det vill säga socialt konstruerade fenomen. De gemensamma föreställningar och verklighetsdefinitioner som finns utgör kärnan i organisationers strukturer och när dessa föreställningar inte ifrågasätts upplevs den sociala världen som naturlig, det vill säga att den är verkligheten (Deetz m.fl. i Alvesson, 1990). Den sociala verkligheten skapas och återskapas hela tiden av aktörerna genom symboler, ritualer, myter och språket (Fombrun, 1986).

Fombrun (1986) hävdar att man går miste om viktig information om man enbart fokuserar på ett av dessa områden eftersom de kompletterar varandra. Han menar att struktur kan beskrivas med hjälp av tre nivåer i en organisation: infrastruktur, sociostruktur och superstruktur. Dessa tre nivåer bygger på de tre grundinriktningarna: infrastruktur handlar om anpassning till omgivningen, sociostrukturen om makt och relationer och superstrukturen om mening, värderingar och kultur. Det är enligt Fombrun (1986) mycket viktigt att inte fokus ligger på bara en av dessa nivåer utan på alla tre samtidigt. Struktureringsprocessen är enligt Fombrun (1986)

långsam och dynamisk och därför kan inte alltför stor vikt läggas på en kortsiktig stabilitet. Detta måste tas hänsyn till när strukturen hos en organisation beskrivs; det är alltså bara en ögonblicklig överensstämmelse mellan de tre nivåerna.

Infrastruktur

Denna nivå bygger på synsättet att organisationen måste anpassa sig till den faktiska omgivningen för att överleva. Fombrun (1986; 1989) menar att infrastrukturen visar organisationens anpassning till yttre faktorer. Organisationen är bunden till dessa faktorer, det vill säga anpassningen inte är frivillig utan ett tvång. Dessa faktorer är teknologi, konkurrens och

marknad. Den rådande teknologin begränsar hur företagets produktion och

distribution kan gå till. Den konkurrens som finns inom samma nisch som organisationen påverkar tillgången på resurser som till exempel arbetskraft och kapital. Slutligen är organisationen begränsad av hur marknaden ser ut, till exempel antalet aktörer och deras utbud, prisnivån med mera. Hellgren, Melin och Pettersson (1993) menar att infrastrukturen innebär den objektiva verkligheten. Genom att organisationen måste anpassa sig till dessa faktorer begränsas dess möjligheter att genomföra sin verksamhetsidé som den vill (Fombrun, 1989).

Sociostruktur

Tichy (1983, i Bruzelius & Skärvad, 1995) menar att sociostrukturen enbart beskriver hur den formella makten är fördelad i organisationen, det vill säga vem som har rätt till vad och vem som bestämmer vad. Men enligt Fombrun (1986) innefattar sociostrukturen både organisationens

administrativa struktur och dess sociala uppbyggnad av relationer.

Sociostrukturen behandlar alltså arbetsuppdelningen och annat som påverkar den formella maktfördelningen men också sociala, informella relationer som påverkar hur den verkliga maktfördelningen ser ut.

Superstruktur

Denna strukturnivå representerar synen på verkligheten som en social

konstruktion (Berger & Luckman, 1966 i Hellgren, Melin och Pettersson,

1993). Superstrukturen kan ses som den ideologiska sidan av organisationen. Hit hör medlemmarnas normer, värderingar och underförstådda ideologier samt organisationens kultur. Dessa tankar,

känslor och uppfattningar tar sitt uttryck i symboler. (Fombrun, 1986) Denna nivå betonar både individuella och kollektiva värdesystem och fokuserar på kognitiva och kulturella processer och strukturer (Hellgren, Melin och Pettersson, 1993). Tichy (1983, i Bruzelius & Skärvad, 1995) menar att superstrukturen innefattar värderingar, ledarstil och socialiseringen av nya medarbetare; han hävdar att kulturen måste stämma överens med och förstärka infrastrukturen och sociostrukturen.