4.2 Sammanställning intervjusvar
4.2.1 Beslut och utförande
Respondenterna fick tillfälle att beskriva och utrycka deras uppfattning kring beslutsprocessen gällande val av systemlösning på respektive sjukhus samt hur designprocessen generellt gått till.
SFI (Strategiska Fastighetsinvesteringar) är ansvariga på beställarsidan. Enheten inrättades då man ville separera investeringsfrågorna från Locum. SFI har det formella ansvaret både för
verksamhetsinnehåll samt byggprojektet. I grunden är det verksamhetschefen för
operationsavdelningen som är ansvarig för medicinska kvalitén på OP avdelningen. Knepigt blir det även vid frågor som ansvar för drift och underhåll och gränsdragningar där en respondent menar att det inte alltid fungerar smärtfritt. Respondenten menar även att verksamheterna inte har någon teknisk kunskap kring systemen men även att många som arbetar på Vårdhygien inte har kunskap om hur arbetet går till i operationssalarna rent arbetsmiljömässigt. Finns många aspekter, inte bara luftkvalitet tillägger respondenten.
Då operationssalarna idag byggs för att ha en livslängd på mer än 40 år anser en respondent att tid och energi bör läggas på processen. Denne menar även att det finns många olika intressenter, bland annat inom industrin som driver utvecklingen och att det därmed många gånger inte är oberoende forskning som drivs. Samma respondent tillägger även att beställaren många gånger har otydlig målbild och krav. Att leverantörer många gånger styr och driver på debatten vidhålls av två andra respondenter.
Strax efter starten av byggnationen på NKS så drog ett antal sjukhusprojekt igång. Ett försök att komma fram till ett gemensamt ställningstagande mellan sjukhusen kring koncept för ny- och
ombyggnationer där utvärdering av materialval, ventilation och utrusning lyckades inte genomföras på grund av tidsbrist. En respondent menar att riktlinjerna inte var anpassade utan att justeringar fick göras i efterhand. Samma respondent menar att SIS TS39 var till stor hjälp för att ge
rekommendationer. Men en samordning mellan projekten var inte möjlig. Det är projekten som styr vilken teknisk lösning som implementeras. Detta är i och för sig rätt då dessa sitter på pengarna menar en respondent. Men det har även lett till att väldigt mycket improvisation och direkta felaktigheter. Fokus läggs ibland på fel saker som inte direkt har någon påverkan på renligheten i salen menar samma respondent.
En respondent svarade att det är prisskillnad mellan lösningarna i vilket don man använder vilket möjligen kan ha inverkan kring beslut. Denne menar även att verksamheten många gånger uttryckligen specificerar vilken lösning som efterfrågas och därmed blir det oftast den. En respondent har
uppfattningen att anledningen till vissa beslut ofta är politiskt där en ”stark individ” bestämt har ansett att en viss lösning krävs för att uppfylla något specifikt krav. En andra respondent uppfattar det som att Landstiget ofta väljer den lösning som man tidigare haft. En respondent anser att det finns en hård och bestämd kultur inom sjukhusverksamheten där det många gånger fokuseras allt för mycket på typ av klädsel utifrån bekvämlighet. Vidare menar respondenten att det var lika mycket diskusison kring kläder tidigare när de gick över från bomullskläder till kläder av blandmaterial. Kostnaden anser även tre respondenter spela en stor roll. Detta speglar sig i vilken typ av materialval som exempelvis väljs. När det börjar bli för dyrt så vet många inte vad man kan skära bort utan att påverka slutprodukten för mycket.
Generellt kring beslutsprocessen tycker en respondent att det antingen bör utgås från en flexibel lösning där anpassning och justering ska kunna göras beroende på vad som behövs eller så utgår man från en skräddarsydd lösning där allt blir mer eller mindre permanent. Att inte skräddarsy anser samma respondent är att ta höjd för att det sker en utveckling.
4.2.1.1 Fallstudie NKS
En systemlösning med LAF tak föreslogs i ett tidigt skede av ett konsultbolag. När beställaren sedan efterfrågade nya tekniska lösningar och en lägre kostnad lades förslaget om ett omblandande system fram. Denna lösning presenterades av ett annat konsultbolag som Skanska tagit in vilka sedan fick kontraktet för operationssalarna. Det efterfrågades även ett flexibelt utförande av salarna. Då ingen hade tänkt ut vem skulle hänga upp vilken typ av utrustning i operationssalarna landade beslutet i ett omblandande system främst på grund av Nordenadlers (2010) slutsats om att låghastighets LAF beter sig som omblandande i praktiken menar två respondenter. Kravet på flexibilitet och möjligheten att kunna flytta vårdverksamheter utan att behöva riva i för mycket schakt medgav även att en lösning med cirkulationsaggregat vägg-i-vägg med operationssalen gjordes enligt en tredje respondent. En respondent berättar att luftföringen till en början inte var riktad mot mitten och såg att det då var allt för höga CFU halter i området som kräver lägst. Det insågs att en viss luftströmning mot mitten krävdes. Respondenten påpekar även att det i de första simuleringarna hade gjorts felaktiga antaganden i antal personer som står tätt intill operationsbordet. Samma respondent påpekar även bristerna i CFD simuleringar då det görs under antagandet att ingen aktivitet förekommer i salen. Leverantören av systemlösningen hade en egen testanläggning dit representanter från projektet åkte. Här analyserades och testades miljön främst i avsikt av att röna ut vad ljudnivåerna kommer att vara. Tester kring ventilation och värmelaster gjordes även. CFD simuleringar med olika scenarier kring utrustning och uppställningar gjordes också i tidigt skede efter först genomförda rökvisualiseringar menar en respondent. Dessa gjordes till en början av konsultbolaget med ansvar för operationssalarna. Leverantören av systemet utförde simuleringar när det beslutades om ny utrustning i taken. För hybridsalarna gjorde man separata CFD simuleringar då dessa har mer utrustning menar samma respondent. Det finns olika uppfattningar kring i vilken ordning dessa simuleringar och tester utfördes bland respondenterna. Det var en process kring cirkulationsaggregaten menar en respondent då dessa
alstrade mer ljud än vad som initialt hade trots. Detta löstes genom ett samarbete med en annan leverantör av aggregat.
Att flödet blev satt till 2100 l/s baseras dels från formeln för utspädningsprincipen men även på grund
av att många salar med hög renlighet generellt har en yta för inblås på ca 10 m2 och en hastighet kring
0,25 m/s vilket ger ungefär 2500 l/s. I projektet vågade man inte gå ner lägre än detta menar en respondent. Det handlar även om att spä ut diatermi-gaser, föra bort andra föroreningar och tänka på arbetsmiljön fortsätter samma respondent.
En respondent berättar att hybridsalarna har olika renhetskrav. Det finns de med krav på 5 CFU/m3
och dem med 50 CFU/m3. Tanken med detta är att vid ingrepp med lägre infektionsrisk ska kunna gå
över till öppen kirurgi utan att behöva byta sal. Därav är dessa hybridsalar med högre krav förberedda
som ett vanligt OP rum. Däremot kan salarna som är projekterade för 50 CFU/m3 inte med enkelhet gå
över till högre krav då dessa har färre don och flöde. Bortsett från det och utrustning är de i övrigt identiska menar respondenten.
Vad gäller frånluftsdonsplaceringen har man ett i varje hörn på ena kortsida samt ett större lågt belägen bakom anestesin i direkt anslutning till cirkulationsaggregatet. I hörndonen har man 2/3 frånluft nedtill och 1/3 upptill. Däremot återfinns inget frånluft i hörnet mot uppdukningsrummet då det var svårt att nå med kanaler. Respondenten menar att man studerat åldern på en partikel för att se hur länge denna stannar kvar i rummet. Med detta har man kunnat se att det inte bildas något hörn där det stagnerar.
Det fanns ett stort motstånd hos bland annat läkarkåren som var inriktade på en
parallellströmningslösning. Det uppfattades som att en inställning hos vissa var att ett LAF tak är mer förlåtande och att det därmed inte är lika viktigt med rutiner, kläder och arbetssätt i salarna. Motstånd upplevdes även från andra konsulter som menade att man av erfarenhetsskäl borde projektera en lösning som är väl beprövad. Det fanns även en osäkerhet hos kunden om man verkligen kunde uppfylla både kraven på den höga renheten och ny teknik.
Tabell 8. Sammanställning data NKS
Systemlösning Operationssalar: Omblandande
Hybridsalar: Omblandande
Flöde 60 m2 sal 2100 l/s, varav 500-600 l/s friskluft från allmänventilation. Resterande
recirkulerande. Cirkulationsaggregat vägg i vägg med OP sal. Tak inblåsningsyta 24 don a 600 x 600 mm.
Renhetskrav Operationssalar: 5 cfu/m3
Hybridsalar: 5 cfu/m3 och 50 cfu/m3
Källstyrka kläder för rum med krav 5
cfu/m3
<1 CFU/s
Antal personer 60 m2 OP-sal 10 pers.
Rum Uppdukningsrum Operationsrum Korridor
Tryckdifferens +++ ++ +
renhetskrav 5 cfu/m3 5 cfu/m3 50 cfu/m3
temperaturkrav Antas likvärdigt med
operationsrum
18-25℃ 18℃*
Ljudkrav 40 dB** 40 dB** -
Dimensionerad värmelast OP sal 60 m2 2,5 kW (4-5 kW)***
Takhängd utrustning OP sal 60 m2 inom
operationsområde
2 x OP-lampor dubbla armar, 2 x mediabryggor, 3 x monitorer. Panel och pendel. Alla salar utrustade med röntgen (c-båge).
Ytskikt och material vägg Icke poröst vägg-material (Aquapanel), hygienklass 3
Frånlufts placering Stor utsug bakom anestesin, 2 utsug högt (1/3) och lågt (2/3) motsatt sida
i hörnen.
* Antagen temperatur i korridor som försörjs med allmänventilation ** Tidigare krav på 35 dB ej uppnåeligt.
*** Olika uppgifter: RFP (Intervju).
4.2.1.2 Fallstudie NHS
På NHS fick en respondent frågan om vad man skulle välja för systemlösning samt hur man vanligtvis brukar göra på andra sjukhus. Respondentens uppfattning kring beslutprocessen är att ”det nästan är så som att man kastar tärning och så blir det något”. På NHS var det resultatet från SLL rapporten (2015) som låg till grund för att valet av att installera LAF tak i operationssalarna och omblandande system för interventionssalar med mycket röntgenutrustning uppger samtliga respondenter från den aktuella fallstudien. SFI gick i linje med utredningen och därmed valdes systemlösning i enlighet med den. Hade inte utredningen gjorts skulle beslutet landat i ett omblandande system likt den på NKS menar samma respondent. Den ansågs vara billigare och en redan accepterad lösning menar en respondent.
När VSS-konstruktörerna kom in i projektet var programhandlingar, teknikrum och systemtänk i princip redan färdigställt. Vilka rum som skulle ha omblandande och LAF var även det bestämt. En respondent uppfattar det som att Vårdenheten själva hade tagit beslut kring systemlösning. Det ända som inte var förutsatt var vilken systemlösning som uppdukningsrummen skulle ha. Där valdes ett omblandande system då det ansågs vara enklare ur en samordningssynpunkt mot andra installationer och belysning.
En respondent menar att vid senare skede ändrades kraven från 5 CFU/m3 till 50 CFU/m3 i några av
hybridsalarna. Dessa salar beskrivs som identiska i förhållande till flöde, undertemperering av luft, utspädning, rengöring och annat bortsett från luftföringsprincipen och hade samtliga till en början
kravet på 5 CFU/m3. Samma respondent uppfattar beslutet som en försiktighetsåtgärd från
beställarsida där det kan ses som en effekt av att man sänkt kraven på klädsel.
Två hybridsalar som till en början hade kravet på 5 CFU/m3 med omblandande system skulle i ett
senare skede installeras med takhängd utrustning vilket skapade olika takhöjder i rummet. Efter dialog med leverantör sades det att detta var omöjligt att simulera för att försöka fastställa luftens rörelse. Det
ledde till att beslut om att sänka gränsen på renhet till 50 CFU/m3. Samma respondent menar att den
ursprungliga renheten ändå inte krävs för de ingrepp som planeras i salen. Om detta är samma salar som respondenten tidigare hänvisar till är oklart.
På NHS har man installationerna på två separata våningar som matar operationssalarna med luft aningen ovan eller underifrån. Detta anser en respondent vara fördelaktigt ur service synpunkt. Även en annan respondent menar att detta är en smart men utrymmeskrävande lösning.
Tabell 9. Sammanställning data NHS
Systemlösning Operationssalar: LAF
Hybridsalar: Omblandande
Flöde 60 m2 sal 2500 l/s, varav 560 l/s friskluft från allmänventilation. Resterande
recirkulerande. Cirkulationsaggregat våning ovan OP sal. Tak inblåsningsyta 3000 x 3600 mm.
Renhetskrav Operationssalar: 5 cfu/m3
Hybridsalar: 5 cfu/m3 och 50 cfu/m3
Källstyrka kläder för rum med krav 5 cfu/m3 <1,2 CFU/s
Antal personer 60 m2 OP-sal 10 pers.
Rum Uppdukningsrum Operationsrum Korridor
Tryckdifferens +++ ++ +
renhetskrav <5 cfu/m3 <5 cfu/m3 <100 cfu/m3
temperaturkrav Antas likvärdigt med
operationsrum
18-26℃ 18℃*
Ljudkrav 40 dB** 40 dB** -
Dimensionerad värmelast OP sal 60 m2 7,0 kW
Takhängd utrustning OP sal 60 m2 inom
operationsområde
2 x OP-lampor enkel arm, 2 x mediabryggor, 2 x monitorer. 2 x pendlar. Alla salar med utrymme för röntgen (c-båge).
Ytskikt och material vägg Gipps väggar med ytskikt hygienklass 3
Frånlufts placering 4 utsug högt (1/3) och lågt (2/3) i samtliga hörnen.
* Antagen temperatur i korridor som försörjs med allmänventilation ** Tidigare krav på 35 dB ej uppnåeligt.
4.2.1.3 Fallstudie NSS
I projektet hade systemlösning för omblandande först projekterats. Detta ändrades i ett senare skede och en respondent menar att anledning till detta var den då relativt nyutkomna rapporten från SLL samt att det eftersträvades bättre kontroll menar tre respondenter. Det bestämdes då att
operationssalarna skulle plockas ut och handlas upp som totalentreprenad. En av respondenterna ställer sig frågande till det beslutet då denne menar att det blir besvärligt att samordna ett projekt i ett annat när det kommer till arbetsmiljö och gränsdragningar. Systemhandlingar upprättades av ett konsultbolag där gränsdragningen låg i bjälklaget mellan fläktrum och operationssal. Dit ordnades anslutningspunkter med bestämt flöde, tryck och ljudalstring. Konsultbolaget hade även ett typ-rum
som visade på omblandande. Utifrån detta översattes sedan flödena till det nya systemet.
Respondenten från samma konsultbolag menar att man behöll de flöden och tryck som var givna. Denne anser även att inget hade gjorts annorlunda givet att en uppdelning av entreprenaden inte skett. Samma respondent menar att de i deras lösning var väldigt generella i utförande.
En process kring framtagning av värmelaster för olika typer av operationer gjordes tillsammans med beställaren. Det landade i att en värmelast på 7 kW projekterades. Sammanställning av teknisk data kan ses i tabell 10.
Tabell 10. Sammanställning data NSS
Systemlösning Operationssalar: LAF
Hybridsalar: -
Flöde 60 m2 sal 2600 l/s, varav 600 l/s friskluft från allmänventilation. Resterande
recirkulerande. Cirkulationsaggregat våning ovan OP sal. Cirkulär inblåsningsyta (dimensioner saknas)
Renhetskrav Operationssalar: 5 cfu/m3
Källstyrka kläder för rum med krav 5 cfu/m3 Uppgifter saknas
Antal personer 60 m2 OP-sal Uppgifter saknas
Rum Uppdukningsrum Operationsrum Korridor
Tryckdifferens +++ ++ +
renhetskrav <5 cfu/m3 <5 cfu/m3 Uppgifter
saknas
temperaturkrav Antas likvärdigt med
operationsrum
18-26℃ 18℃*
Ljudkrav 40 dB** 40 dB** -
Dimensionerad värmelast OP sal 60 m2 7,0 kW
Takhängd utrustning OP sal 60 m2 inom
operationsområde
2 x OP-lampor enkel, 2 x monitorer. 3 x pendlar. Alla salar med utrymme för röntgen (c-båge).
Ytskikt och material vägg Elementväggar plåt med ytskikt hygienklass 3
Frånlufts placering 4 utsug högt (1/3) och lågt (2/3) i samtliga hörnen.
* Antagen temperatur i korridor som försörjs med allmänventilation ** Tidigare krav på 35 dB ej uppnåeligt.