Renhet

En fråga om vad respondenterna anser viktigt för att uppnå kraven på renhet men även vilka förutsättningar som krävs för att den ska kunna upprätthållas ställdes.

Här menar en respondent att utbildning av operativ personal är en viktig del. Denne menar att det ibland finns en allmän övertro i systemens skyddsverkande effekt och att det då inte spelar så stor roll hur personal följer rutiner eller beter sig i salen. Utbildning är viktigt oavsett system menar han för att medvetandegöra personalen om vad som händer i salen. Det handlar även om saker som vart man placerar värmelaster i förhållande till exempelvis uppdukningsbord där det är lika viktigt att hålla rent som vid operationssåret. Står dessa för nära varandra finns risken att partiklar från golvet lyfts upp på instrumenten. Likaså kring vart personal står i förhållande till anestesibågen. Står man tätt får luften ingen möjlighet att ta sig in eller ut. Det krävs bara att operationssalspersonalen flyttar sig någon decimeter så visar rökvisualiseringen ett mycket bättre utfall.

Att kläderna som den operativa personalen bär skulle få massa partiklar på sig om det går utanför operationssalen menar en respondent är tveksamt och framför att klädernas betydelse är att minska antalet hud partiklar från personen till omgivningen. Han menar även att de sedan bär en steril rock utanpå samt en huva. Detta är för att motverka kontaktsmitta.

En respondent har svårt att tro att något byggnadstekniskt skulle påverka bakteriehalterna i luften utan att det handlar mer om en renhets och kontamineringsfråga. Däremot tros materialval och hårda ytor ha inverkan på akustiken i rummet. När det är så mycket luft som förser dessa salar är det svårt att dämpa bort ljudet menar han. Generellt sett är det inte tilluften som alstrar mycket ljud, förutom i Haltons omblandande system i och med att de har många olika ljudkällor där respondenten syftar till de många tilluftsdonen som systemet har. LAF har inte samma problem så länge fläktljudet hanteras. Det är frånluften som kan skapa oönskade ljudnivåer i operationssalen för båda systemen. Att det möjligen inte uppmärksammas kan bero på att det ändå är relativt låga ljudnivåer jämfört med äldre operationssalar. Respondenten menar att ljudkraven är svåra att uppnå och att man i flera projekt har varit tvungna att göra avsteg från dessa. Problemet anser han vara större när man bygger med för hårda ytor. Vid dessa tillfällen har komplettering med akustikskivor varit nödvändigt. Dessa är inte

lätta att rengöra och kan därmed utgöra en kontaminationsrisk. Han förbehåller sig dock till att bedöma graden av dess relevans. Han menar även att skillnaden trots allt är stor jämfört med tidigare byggda operationssalar.

En respondent har uppfattningen att det i många verksamheter finns en uppfattning om att LAF systemet är mer förlåtande gällande kläder och om man skulle placera instrumentbordet lite utanför taket då de menar att det är nästan lika rent överallt. Detta anser samma respondent är fel sätt att tänka då det inte är bevisat samtidigt som de har ett system som kan garantera renhet i en specifik zon. I teorin kanske det går att motivera att med ett LAF system med den hastighet som krävs för att ”blåsa bort” partiklarna inte krävs samma täthet på kläder. Men så är det inte i verkligheten menar denna. Det är väldigt mycket rörelse i salen som skapar turbulens. Oavsett system menar respondenten att det är viktigt att veta hur systemet fungerar så att rutiner och positionering i salen kan anpassas rätt. En andra respondent anser att det är en fråga om arbetsrutiner när det kommer till saker som att stoppa in blusen i byxorna. Dennes uppfattning är att folk inte är bekväma med detta. Vid

omblandande system måste sådant drivas igenom. Det blir en arbetsledningsfråga. Sker avsteg från nödvändiga rutiner kommer detta att synas menar respondenten och tillägger i motsats till den tidigare respondenten att ett LAF tak är mer förlåtande för sådana avvikelser och att det därmed är ett mer robust system. Denne tror inte heller att källstyrka påverkar hur mycket partiklar som släpps från huvud och halsområdet varpå det samt antagandet att strömningsbilden har påverkan på renheten och bortförandet av partiklar borde en LAF lösning inte kräva samma täta klädsel.

4.2.4.1 Fallstudie NKS

För att uppnå kraven på renhet anser samtliga respondenter att ett rätt dimensionerat flöde och val av kläder är viktigast för att späda ut halten bakteriebärande partiklar och låg källstyrka väsentligt för att erhålla låga halter av dessa. Lösningen med inställbara dysor för det omblandande systemet medför att strömningen kan riktas dit den behövs för att säkerställa en god omblandning menar en respondent. En andra respondent anser att det är viktigt att ha en viss luftföring mot operationsbordet. Tre respondenter tar även upp tryckdifferensen mot angränsande utrymmen som en viktig del för att förebygga att oren luft läcker in i salen. Detta påpekas som lika viktigt oavsett systemlösning. Trycksättningen upprätthålls oavsett om salen är i drift eller inte. I en operationsavdelning är det generellt uppdukningsbordet som har högst övertryck följt av operationsrummet sedan korridoren utanför. En av dessa respondenter lyfter fram vikten i att täta i undertak för att minska risken för kors-kontaminering mellan salar med olika renhetskrav men även för att förhindra att damm och smuts kommer in från undertak. Denne anser även att installerad frånluft i undertak motverkar läckage in i operationssalen. När det gäller materialval handlar detta mest om att ytorna ska klara sprittvätt och vara lättrengörliga anser samtliga. En respondent menar att exempelvis väggmaterialet bör vara av en kvalitet som klarar stötar och därmed inte orsakar löst materialdamm om det skulle råka gå sönder. En annan respondent menar att det inte är dammet som är det primära utan bakteriebärande partiklar som släpps från individer.

För att upprätthålla renhetskraven anser samtliga respondenter att det även här handlar om kläderna och att följa den klädkod som det initialt har projekterats för. Vidare anser två respondenter att antal personer som får vistas i salen är lika primärt. En respondent menar att detta är minst lika viktigt som rutiner och teknisk lösning. Med rutiner menar respondenten personhygien samt dörröppningar under pågående operation. Samma respondent lyfter fram att det i projektet även jobbats mycket med hygienisk design vilket innebär hur personal transporteras mellan olika inrättningar samt vart man byter om och sätter på sig renhetsklassade kläder.

En respondent vidhåller vikten med rätt rutiner hos den operativa personalen och refererar till ett annat sjukhus där mätningar i en sal med samma renhetskrav som det aktuella sjukhuset initialt visade

på värden långt över 5 CFU/m3. Respondenten berättar vidare att detta var på grund av att personalen

som opererade kom från en annan disciplin är ortopedisk kirurgi. ”Dom har inte samma renhetstänk som ortopeder” menar respondenten. ”Värdena blev goda när ortopederna väl var verksamma i salen” avslutar respondenten.

4.2.4.2 Fallstudie NHS

Samtliga respondenter anser att mängden luft har en avgörande betydelse i att uppnå tänkt renhet. Även klädval lyfts fram som en viktig förutsättning. Att upprätthålla en tryckdifferens mellan salarna är en viktig förutsättning för att minska oavsiktligt läckage och införande av partiklar från andra

utrymmen. Detta kan göras på flera sätt menar en respondent. En metod är med en så kallad

”kattlucka” med en kanalgenomföring och motvikt eller reglera frånluftspjäll för bestämt flöde. Digital mätare har används i projektet där man över tid loggar tryckdifferenserna. Vid användandet av en sådan behöver inte salen stängas ned och testas en gång varje år vilket leder till färre avbrott menar en respondent. Utifrån formeln av flöde och källstyrka har man anpassat flödet och bestämt en källstyrka på 1,2 cfu/s. Respondenten menar att det på grund av händelsen på NKS kring vårdanmälan finns risk för att kläderna byts ut men menar att går att öka på flödena i aggregaten en del. Detta förkortar dock livslängden hos aggregaten om de går på max.

En respondent utrycker det som att lämna över en sal med kravet på 5 CFU/m3 kontra att upprätthålla

den renheten är två skilda saker. Vid överlämnandet är allt rengjort och testat. ”Så ren som den är vid det skedet är den aldrig igen” och syftar till att det i driften uppstår risker med kontaminering och felaktigt användande i form av bland annat otillräcklig klädsel och dörröppningar under pågående operation. Renheten tenderar att bli sämre med tiden anser samma respondent. Som byggare anser en respondent att användandet inte kan tas i hänsyn utan endast att ansvaret ligger i att leverera en sal som uppfyller kraven vid överlämnande. En viktig förutsättning är HEPA filter och kläder, sedan är det upp till vården hur de beter sig i salarna avslutar respondenten. Detta vidhålls även av en andra respondent som menar att felaktigt beteende som för mycket dörröppningar och rörelse mellan sal och korridor försämrar renheten i rummet.

Frånluft i undertak är installerat för att motverka att oavsiktligt läckage från andra utrymmen tar sig in i undertak och ned i salen. Denna frånluft är sedan ansluten till frånluftskanalerna ute i korridoren. En respondent anser att detta är mer en försiktighetsåtgärd och tror inte det har någon påverkan på renligheten i rummet. Några klipps för att motverka läckage genom undertaksplattorna har inte monterats vilket en andra respondent anser vara felaktigt. Vidare anser samma respondent att gipps som väggmaterial inte är det optimala. En förutsättning för att upprätthålla renheten i salarna är även att man levererar en sal med ytor som är lättrengörliga och inte samlar damm och klara stötar. Ytorna ska vara av sådan kvalitet att de kan rengöras med sprit och även skyndsamt inför nästa operation menar samma respondent. Det är även eftersträvat att ha så lite ytor som möjligt för att underlätta rengöringen av salen vidhåller den första respondenten. En tredje respondent menar att lösningen med klipps i undertak inte ger den effekt man eftersträvar och att det därmed inte tagits i beaktan i

projektet. Samma respondent menar att risken för att damm och smuts ska falla ned från undertak är liten och inget man oroar sig för. Beslutet anses inte heller påverka möjligheten till att rengöra taket då kontaminering av tak är en ovanligt förekommande händelse. När det gäller innerväggsmaterial utgår man ifrån standardgips målat med hygienklass utifrån standarder. Dessa ska tåla sprittvätt.

Respondenten menar även här att händelsen att någon skulle stöta emot och ha sönder väggen är en ovanlighet och kan lösas med spackel och målning på nytt.

4.2.4.3 Fallstudie NSS

Som övriga anses kläder och luftmängd ha betydelse kring renheten. Dock menar en respondent att strömningsprincipen även är avgörande. Luften måste vara riktad mot området där renhet eftersträvas. Med en undertempererad tilluft så sker en borttransporterande effekt menar en respondent. I projektet har man projekterad för en värmelast på 7 kW. Detta med flöde på 2600 l/s ger en maximal

temperaturdifferens mellan inkommande luft och frånluften på 2,24 grader menar en andra respondent.

I projektet är man inte bekymrade för partiklar i sig utan för bakteriebärande partiklar. Då anses det inte att det finns någon vinning i att täta undertaket. Vidare anses partiklar på golvet inte utföra någon risk då LAF taken ger den robusthet med parallellströmningen som går rakt ned. Det är ett större problem att hantera system med klädsel och arbetsrutiner anser en av respondenterna. Sedan är det viktigt med validering och sterilisering inför drift. Det finns även en uppreningstid att ta hänsyn till säger samma respondent.