Kläders förmåga att släppa igenom partiklar och därmed generera partiklar till omgivningen per tidsenhet benämns källstyrka och mäts i CFU/s.
För att förhindra att partiklar släpps ut finns krav på kläders passform och inpassning kring hals, arm och fotled. Detta i kombination med huva, munskydd och handskar samt att dräkten bärs rätt är en förutsättning och avgör den sammanlagda förmågan att utgöra en fullgod barriär mot utsläppandet av bakteriebärande partiklar. Klädernas förmåga att stänga inne partiklar framhålls även av Friberg et al. (2002). Vidare anses i samma studie större delar av partiklarna sprids från huvudet ned till midjan varpå vikten av tät huva framhålls. Tammelin & Hambraeus (2006) menar även att om syftet är att minska risken för luftburen smitta så bör tät klädsel användas men menar även att mudd vid arm och fotled inte fyller någon funktion om plagget i övrigt inte är tätt. Vidare anger Whyte (1988) att
materialets porstorlek spelar en avgörande roll för plaggets källstyrka.
Friberg et al. (2002) menar att partikeltät klädsel ska användas vid konventionellt ventilerad operation och Pasquarell et al. (2003) påstår att med laminärt flöde spelar kläder en mindre roll. Dock menar Blomgren et al. (1990) samt Hubble et al. (1996) att partikeltäta kläder bör användas oavsett ventilationssystem.
I en studie av Whyte et al (1990) sågs att koncentrationen bakteriebärande partiklar var lägre när klädsel av polyester användes vid laminärt flöde än vid konventionellt flöde.
Klädernas betydelse tillsammans med bra ventilation lyfts av Pasquarella et al. (2003) som två viktiga faktorer för att hålla halten luftburna partiklar till en låg nivå. Vidare poängteras även vikten av personalens förhållningssätt och uppträdande som en ytterligare faktor i detta (Verkkala et al., 1998). Källstyrkan är visat bero på antalet tvättar plagget genomgått. Ljungqvist och Reinmüller (2004) har genom body-box försök fastställt variationen enligt tabell 3 nedan där en uppdelning gjorts mellan 1, 25 och 50 tvättar för klädsel för kirurgi, så kallad tät klädsel enligt Nordenadler (2010) (50 % polyester och 50 % bomull, hårskydd, munskydd, kortärmad blus) och klädsel av renrumskvalitet (100 % polyester).
Tabell 3 Jämförelse av medelvärde på källstyrka då personer är klädda i olika klädsystem tvättade /(steriliserade endast renrumskläder) 1, 25 och 50 gånger i body-box försök (testmiljö) enligt (Ljungqvist & Reinmüller, 2004).
Klädsystem Partiklar och CFU
Källstyrka, partiklar per sekund och CFU per sekund
1 tvätt 25 tvättar 50 tvättar Klädsystem kirurgi* Partiklar ≥ 5𝜇𝜇𝜇𝜇 4060 13875 12207 Partiklar ≥ 0,5𝜇𝜇𝜇𝜇 270 535 698 CFU 1,7 4,2 9,0 Högkvalitativa klädsystem för renrum** Partiklar ≥ 5𝜇𝜇𝜇𝜇 585 3950 2860 Partiklar ≥ 0,5𝜇𝜇𝜇𝜇 9 70 36 CFU 0,38 0,49 1,14
* Klädsystem för kirurgi består av hårskydd, sterilt munskydd, byxa och kortärmad blus instoppad i byxa (50 % bomull och 50 % polyester), underkläder i bomull (T-shirt), byxor och sandal.
** Klädsystem för renrum består av hårskydd (steril huva), sterilt munskydd, (engångs), renrumsoverall (polyester), sandal och sterila överdragsstövlar, renrumskläder och renrumstrumpor (100 % polyester).
Då inte antalet tvättar för ett klädessystem är känt antas ett medelvärde på 5 CFU/s (Nordenadler, 2010). Detta är ett medelvärde som Vogelsang & Gustafsson (2018) kallar för normal arbetsdräkt och menar att specialdräkt bör ha ett medelvärde på 1,5 CFU/s.
Nordenadler (2010) sammanställde data från 111 operationer som ansågs relevanta där han utifrån de operationssalarna i mätningarna med omblandad strömning med flöden mellan 1800-2000 m3/h och antalet personer oftast var sex, beräknade att källstyrkan låg på 0,4-3,7 CFU/s. Under försöken anses personerna ha tät klädsel varpå källstyrkan bör ligga på 1-2 CFU/s enligt Nordenadler (2010). Han jämför i samma avhandling detta med värdet på 5 CFU/s för klädsel för kirurgi enligt Ljungqvist och Reinmüller (2004) (se tabell 3) och menar att en korrektionsfaktor på 0,3 kan erhållas mellan värden mätta i body-box och under operation. Skillnaden mellan värden i testmiljö och i sal menar han bero på olika aktivitetsnivå mellan försöken.
Tammelin-Brandemark (2001) har genom försök från pågående operation redovisat variationer i CFU halt mellan tät klädsel och konventionell klädsel där Nordenadler (2010) skattar att källstyrkan
teoretiskt kan beräknas till 1 CFU/s. Vilket även påpekas vara 20 % av värdet i testmiljö enligt Ljungqvist och Reinmüller (2004) tabell 3. Hambraeus et al (1977) redovisar från försök under 15 pågående operationer med omblandande strömning ett medelvärde på CFU halten där Nordenadler (2010) beräknar ett teoretiskt värde på källstyrkan på 2,4 CFU/s vilket han menar ligger i nivå med skattat medelvärde för konventionella kläder enligt Tammelin-Brandemark (2001) och menar är 50 % lägre än Ljungqvist och Reinmüller (2004) tabell 3.
Utifrån värdena från Tammelin-Brandemark (2001) för tät klädsel jämfört med värdet för skattat medelvärde på 5 CFU/s enligt Nordenadler (2010) ges en korrektionsfaktor på 0,2. Utifrån de två olika värdena på korrektionsfaktorn på 0,2 och 0,3 erhåller Nordenadler (2010) att en korrektionsfaktor för källstyrka på kläder bör vara 0,3 ± 0,1. Där det övre värdet ligger i linje med värdet från Hambraeus et al (1977).
Klädsel av 50 % bomull och 50 % polyester anses inte hindra att luftburen smitta sprids från bäraren då väven inte är tillräckligt tät för att stänga inne partiklar. Tammelin & Hambraeus (2006) menar även att vid användning av vad de kallar för tät klädsel (specialdräkt) kan den luftburna smittan minska med 65-95 % och hänvisar till Whyte et al. (1990).
I en studie av Mitchell et al. (1978) påpekas klädernas betydelse för bekvämligheten såväl som barriär för utsläpp av partiklar. Blomgren et al. (1990) lyfte fram personalens upplevelse av de då nya täta kläderna av bomull/polyester där det ansågs att dessa var bekvämligare och lättare att arbete i än de tidigare som bestod av tätt vävd bomull. Personalen ansåg då att de möjligen var för varma men accepterades.
Lidwell et al (1982) har i en stor internationell undersökning studerat mer än 8500 operationer mellan åren 1974-1979 med olika klädsystem och ventilationsprinciper. Resultatet visas i tabell 4 där en
skillnad mot uppemot en tredjedel lägre värden på partikelhalt/m3 kan utläsas mellan klädsystemen.
Någon upplysning om storleken på flödena i de olika fallen ges inte. Ett antagande kan göras utifrån vad som ansågs vara standard för den tiden enligt avsnitt 3.1.1 Historia.
Tabell 4 Medelvärde på antalet bakteriebärande partiklar per kubikmeter luft vid olika ventilationssystem och klädsel (enligt Lidwell et al (1992)).
Ventilationssystem
Antal bakteriebärande partiklar/m3
Vanligt Klädsel Specialdräkt (Body-exhaust
suits)
Konventionell (turbulent) 164 51
Allander 49 14
Horisontell luftföring 22 1
Vertikal luftföring utan
avgränsande väggar 10 -
Vertikal luftföring med
Nordenadler (2010) har gjort mätningar med fyra olika klädsystem (Mertex (69 % bomull, 30 % polyester och 1 % kolfiber), konventionell klädsel (50 % bomull och 50 % polyester), clean-air suite (99 % polyester 1 % kolfiber), renrumskvalitet (100 % polyester)) i sal med deplacerande ventilation med
luftflöde på 1959 m3/h med mätning intill operationsbord. I salen antas omblandande strömning och
att utspädningsprincipen bör gälla. Tilluften förs in via fyra don i golvnivå svagt undertempererad. Ur resultat framkommer det att kläder med polyester jämfört med kläder med blandmaterial har högre skyddsverkan. Nordenadler (2010) påpekar att dessa värden är baserat på begränsat material och att det krävs mer mätningar för att statistiskt kunna fastställa medelvärden på källstyrkorna och att värdena i tabell 5 bör ses som indikationsnivåer.
Tabell 5 Redovisning av beräknad källstyrka per person för respektive klädsystem med deplacerande
system och flöde 1959 m3/h enligt Nordenadler (2010)
Klädsystem Medelvärde CFU halt
(CFU/m3)
Medelvärde antal
personer (st) Källstyrka (CFU/s)
Mertex 58,9 5 6,4
Konventionellt
klädsystem 26 7 2,0
Clean Air Suite 13,4 8 0,9
Renrumskvalitet 2,4 7 0,2
Klädsystem spelar en avgörande roll på halten CFU under pågående operation menar Nordenalder (2010). Detta anses medföra att ett system för att klassificera kläder utefter källstyrka är lämpligt. Detta styrks även av Sadrizadeh (2016) som genom simuleringar menar att den initiala källstyrkan kan minskas om högskyddande kläder används.
Tammelin et al (2012) undersökte kläders påverkan på CFU halten under pågående ortopediska operationer i fem salar med omblandande ventilationssystem. Salarna hade flöden mellan
0,755-1,05m3/s. Antal personer i salarna under pågående operation varierade mellan 5-9 personer. Kläder
som testades var ett av blandmaterial med två olika tvättar (69 % bomull, 30 % polyester, och 1 % kolfiber) samt två typer av polyester kläder (99 % polyester och 1 % kolfiber). Resultatet av källstyrkan ses i tabell 6.
Tabell 6. Klädsystem och källstyrka samt min och max värden enligt (Tammelin, et al., 2012)
Klädsystem Källstyrka medelvärde CFU/s (min-max)
Bland material (ny) 4.2 (1.5 – 8.0)
Bland material (tvättad) 4.0 (2.4 – 5.0)
Polyester (100g/m2) 2.4 (0.8 – 4.8)