4.2 Sammanställning intervjusvar
4.2.6 Svårigheter och risker
Vidare i intervjun fick respondenterna tillfälle att berätta och redogöra för eventuella svårigheter med specifika utföranden som dykt upp i projekten samt vilka utföranden eller medföljande konsekvenser de anser skulle kunna utföra en potentiell risk gällande renhetskrav, arbetsmiljö och inomhusklimat.
En generell syn är att salarna idag är väldigt utrustningstunga vilket gör att utrymmen i undertaken blir begränsade. Dock har förutsättningarna kring utrymme skiljt sig mellan projekten där det på NHS uppfattats som att mer utrymme funnits. Likväl innebär de stora flödena som det idag dimensioneras för att kanalerna blir mer utrymmeskrävande. Ljudkraven har även inneburit svårigheter för samtliga fallstudier. Gränsvärdet på 35 dB har i efterhand korrigerats och sjukhusen följer numera ett informellt riktvärde på 40 dB. Likväl menar samtliga att upprätthålla tätheten mellan salarna är viktigt och något som tidigt måste tas med i projekteringen.
4.2.6.1 Fallstudie NKS
Efter att vårdenheten hade flyttat in i operationssalarna kom de in med en arbetsmiljöanmälan gällande för varma och obekväma kläder samt att utrustningen i salarna alstrande damm. När salen levereras med kravet på en viss renhet så kan det inte garanteras att CFU halten håller den
projekterade nivån om det görs avsteg från de överenskomna förutsättningarna menar en respondent. Detta har lett till att operatörer endast använder den täta klädseln vid operationer som kräver ultraren miljö. I annat fall används annan klädsel menar denne. Två andra respondenter menar att dessa täta kläder redan används på andra ställen utan klagomål. Risken ligger i rutiner och användande menar två respondenter. Ett sätt att parera ökningen i källstyrka är att öka luftflödet. En viss marginal finns hos fläktarna för detta. Men två respondenter menar att det möjligen kan komma att innebära
lufthastigheter som kan inverka negativt på arbetsmiljön. Detta har inte setts över i projektet. En tredje respondent menar att lösningen med reglerbara dysor gör att en reglering för att undvika drag är lätt att åstadkomma.
Utrymmet i undertak har varit begränsat mycket på grund av mängden utrustning men även för att cirkulationsaggregaten står intill salarna vilket medfört att kanalisationen kommit ut högt i undertak och ut till donen. Mycket av utrustningen kom in sent i projektet vilket ställt till med svårigheter i samordningen. Att ha cirkulationsaggregaten på samma våning som operationssalarna och så nära intill var något som initialt ville motverkas. Detta är ingen bra lösning då det i praktiken innebär att för att serva aggregaten måste teknikerna byta om till renhetsklassade kläder och gå in på
operationsavdelningen menar en respondent. Som tidigare nämnt har ljudkravet i operationssalen varit svårt att uppfylla. Här anser en respondent att det är ljudet från frånluftsdonet som är det svåra att dämpa. Vilket visade sig vara extra svårt när aggregatet stod så nära intill operationssalen men vill ändå påpeka att ljudnivåerna är bra mycket lägre än i äldre salar där man kan uppmäta över 55 dB menar samma respondent. Detta vidhålls av två andra respondenter.
Det var stora svårigheter i att få tätt i renhetsklassade utrymmen. Man uppfattar inte en svårighet i att få tätt i golv, bjälklag eller vägg konstruktionen generellt. Där det oftast läcker är runt och under dörrar. Detta hade redan förutsatts. Det är kring alla längsgående kanaldragningar som svårigheten ligger. Detta vidhålls av samtliga respondenter. Tanken var då att täta i undertak i renhetsklassade utrymmen för att förhindra att läckage som redan tagit sig in i undertak skulle ta sig igenom och ned i salen. Detta visade sig vara en stor utmaning. Trots ordentlig genomgång med olika entreprenörer kring vikten av att täta i undertak var det så mycket annan installation som sattes upp och hål som togs att det visade sig vara svårt att upprätthålla. Överluftdon hade installerats mellan OP rum och korridor med avsikten att dra igen dessa om läckaget genom dörrarna visade sig vara större. Det gjordes då det upptäcktes att det läckte på andra ställen. Detta ledde till att fler frånluftdon installerades i korridoren då det oavsiktliga flödet dit blev för stort. Tätningen blev bättre senare i projektet mycket på grund utav att en metod för att täta kanalerna innan de installerades tänktes ut berättar en respondent. En andra respondent upplevde det som svårt att få gehör kring vikten av tätningen. Läckage har alltid varit ett problem men ändå fungerat då CFU kraven var lägre. Nu är de helt plötsligt väldigt låga vilket gör det väsentligt att få en tät konstruktion menar samma respondent.
Här anser en respondent att det i efterhand snarare har visat sig att lösningen med omblandande och placeringen av don varit till en enorm fördel då ändringar kring mängd och typ av utrustning dök upp sent i projekteringen. Denne tar upp ett exempel om att det golvstående utrusning byttes ut mot takhängd i sent skede. Utrustningen går på en räls som löper tvärs över taket vilket krockade med mycket av tidigare projekterad utrustning. Detta gick smidigt då donen är lätta att flytta på och det primära är att få in rätt antal. Rälsen gick även en bit under donen så genom att rikta om vissa don kunde luft blåsas ovanför den.
En risk som lyfts fram hos 3 respondenter är att dysorna oavsiktligt ställs om. Detta skulle kunna ske under rengöring av rummet. Men de menar även att inställningen på dysorna är dokumenterad utan att gå in på vem som håller i rutinen att säkerställa detta efter tvätt av rummen. Andra diskussioner som förts är risken av blodsprut på dysorna. Då dessa är tillverkade av plast skulle de inte klara en sprittvätt utan att deformeras. Dock ansågs denna risk vara liten men om så vore fallet krävs det att man byter ut det donet.
4.2.6.2 Fallstudie NHS
Generellt anser en respondent att operationssalarna i projektet hade goda förutsättningar med utrymme i undertak.
En respondent menar att innerväggar med gips lätt kan ta skada under verksamheten nyttjande av lokalerna. Detta skulle möjligen kunna leda till kontaminationsrisk menar samma respondent. En respondents uppfattning är att då det är sådana stora flöden så kommer temperaturen ovan
operationsbordet alltid att vara samma temperatur som den på den inkommande luften. Då LAF takens funktion bygger på att man alltid vill eftersträva att undertempererad luft kommer in i lokalen kommer den differensen inte uppstå över bordet. Dock så fås differensen om man mäter i frånluften. Då väggar och fönster idag har så pass låga transmissionsförluster uppstår inget behov att radiatorer eller liknande som värmekälla. Det är med andra ord endast personlaster och internlaster som bidrar till
värmelasterna. Vid en lågintensiv-operation används inte så mycket utrustning samt personantalet är relativt lågt. Om det då eftersträvas att hålla exempelvis 1 grads temperaturdifferens men
värmelasterna endast bidrar till att öka frånluftstemperaturen med ca 0,5 grader kommer systemet jobba för att sänka inkommande temperaturen. Detta leder till att temperaturen succesivt sänkas. Dock sätter arbetsmiljöaspekten stopp för att temperaturen ska sänkas allt för lågt. Samma respondent menar att det laminära flödet inte blir lika viktigt utan att flödet och omsättningen är så pass stort så en utspädning och omblandning kommer att ske. Dessutom är det färre personer vid sådana tillfällen som kan generera CFU vilket minskar risken för att överskrida renhetskravet. Respondenten menar även att temperaturen oftast ställs in utifrån klimat aspekter. Ett problem kan då vara att om temperaturen ställs in för lågt finns risk för att patienten blir underkyld. Två andra respondenter lyfter fram
underkylning av patient som en potentiell risk med LAF taket. För att finna ett sätt att upprätthålla en temperaturdifferens har projektet valt att i en av salarna installera takvärme för att utvärdera dess betydelse. Samma respondent menar att mycket har att göra med vart man mäter och tillägger att en mätpunkt möjligen skulle vara i den rena zonen om det är där det ska utgås ifrån. Några vedertagna standarder eller riktlinjer kring detta finns inte menar respondenten. Men att ha en referenspunkt där det är som mest värmelaster i salen kanske inte är det bästa menar samma respondent. Denne menar även att leverantörerna av LAF tak inte heller har någon bestämd uppfattning kring detta och uppfattar det som att även deras inställning är att det är mängden luft som avgör.
Sent i projekteringen kom en ändring kring positionering av operationslampor. Dessa flyttades in i LAF taket vilket. Dock menar en respondent att denna del är en sådan där HEPA filter eller armatur ändå inte kan sättas. Problemet låg inte i detta utan skapar endast en osäkerhet i måttsättning då detta resulterade i att båda lamporna var placerade i var sin ände av taket vilket innebar att samtliga frihetsgrader låstes menar en andra respondent. Det gör det extra viktigt att takets position relativt till allt annat i salen mäts exakt. Större risk för fel menar en respondent. Samma respondent menar även att med LAF tak låses flexibiliteten för ändringar i senare skeden. Om någon ändring skulle inträffa i sent skede måste taket plockas ned. En annan risk menar respondenten är om man inte tar lite höjd på LAF takets storlek i början och utrustning som kräver att delar av taket tas bort placeras innebär detta att yta försvinner. Är flödet konstant så leder detta till högre hastigheter vilket skulle kunna skapa arbetsmiljöproblem.
En annan respondent påpekar att man i det aktuella projektet bestämt sig för ett LAF tak som levereras med el-kanalisation mellan filter och duk. Respondenten menar att detta kan komma att innebära ytor som samlar damm eller svåra att rengöra men att det påverkar strömningsbilden anser denne inte. En faktor som är avgörande för systemutformningen och designen av operationssalarna och donen är placeringen av operationsbordet och huvudändan på det. I projektet var man tvungen att göra ett omtag då det insågs att bordet behövde justera sin position för att underlätta för anestesipersonalen. Detta gjordes för att få bättre funktionssamband gällande närhet till viss utrustning och maximera logistiken och arbetsområdet. Det skapade större tillgängligt yta utanför operationszonen och ett bättre nyttjande av salen menar en respondent. Detta gjorde att bordets position var tvunget att justeras utefter denna anpassning. En ändring som är marginell på papper med innebär stora ändringar i samordningen kring LAF taket menar en respondent då pendlar, lampor och andra don behöver flyttas. Det var även väsentligt att få klarhet i operationsbordets position i och med att man är tvungen att göra en ursparing i bjälklaget för att gjuta fast det så att projekteringen kunde fortsätta.
4.2.6.3 Fallstudie NSS
När det gäller ljudnivån anser en respondent att det är svårare att dämpa en större sammanhängande öppen yta så som i LAF lösningen än flera små så som i omblandande.
Då LAF taken bland annat bygger på att en temperaturdifferens skall finnas mellan inkommande luft och omgivande luft menar en respondent att detta inte fungerar om inte värmelasterna finns där eller är mycket mindre än vad man projekterat för. Det beror även på att en gräns utifrån
arbetsmiljöaspekter för temperaturen på inkommande luft sätts vilket är frånluftstemperaturen. Samma respondent tror även att värmelasterna tenderar att minska då utrustning och belysning går över till längre värmeavgivning. Detta anses kunna bli ett problem långsiktigt.