Beslutsprocessen

Den första granskningen av en inkommen idé görs vanligen av endast en eller två personer på riskkapitalbolaget. För att idén överhuvudtaget ska vara aktu- ell att granska närmare måste den dels passa bolagets branschinriktning och geografiska preferenser, dels ha en viss teknikhöjd och tydlig kundnytta. Den första genomläsningen kan ta allt mellan fem minuter och en timme och redan här förkastas 80-90 procent av idéerna för att de helt enkelt inte är av rätt typ.

”Om vi då såg att den idé som kommit in handlade om att bygga en PC-butik i Örnsköldsvik, och som skulle serva företag och kommuner där, så föll det sig natur- ligt att det inte var något för oss.”

(Glemstedt, 2004-03-23)

Den inledande granskningen görs vanligen av endast en eller två personer. I de fall de väljer att undersöka idén vidare fortsätter analysen dels genom ett första möte med entreprenörerna, dels genom djupare utredningar av möjlig- heterna till avkastning på den investering som krävs. En fördjupad marknads- analys är ett viktigt inslag, och även potentiell konkurrens och inträdesbarriä- rer bedöms. Vidare är det ett stort plus om en kontakt med en potentiell kund redan finns etablerad. Detta visar att det faktiskt finns ett intresse för produk- ten och en intresserad kund kan även vara ett stöd i den vidare utvecklingen.

Centralt i hela analysen är bedömningen av huruvida idén kan skapa värde för de potentiella kunderna. En idé med stort kundvärde går att ta betalt för, vilket ger idén högt marknadsvärde. Om idén vidare har god skalbarhet, alltså att den inte har en alltför begränsad marknad, har den en chans att kvala in bland den klick av idéer som klarar den djupare analysen. För att bedöma dessa faktorer utnyttjar riskkapitalisterna sina breda kontaktnät inom industri och akademi för att ta in expertis inom bland annat teknik och marknad.

Något som utreds närmare, om det inte redan gjorts, är möjligheterna till att patentera hela eller delar av produkten. Ett patent är en svårforcerad inträdes- barriär, som i bästa fall ger möjlighet till att ta ut ett mycket bra pris för pro- dukten. De intervjuade anser att patent inte är nödvändigt, men att det nästan alltid är positivt. De är vidare överens om att ett patent påvisar att den teknik- höjd som måste finnas för att en idé ska vara intressant finns. Dock kan ett

patent i vissa fall avslöja mer om uppfinningen än vad det skyddar mot kopior av den, och därmed är det inte alltid säkert att patentet bara är bra.

Någonstans mellan en fjärdedel och hälften av de idéer som passerat den inledande granskningen överlever även den djupare analysen. De idéer som tagit sig såhär långt läggs sedan ner mycket tid på, oftast flera månader. Under denna tid fördjupas relationen till entreprenörerna, för att deras personliga egenskaper, avsikter och engagemang ska kunna bedömas närmare. Parallellt med detta försöker riskkapitalisten nästa alltid hitta investeringspartners att dela på risken med. Att dela på projekt kallas i branschen ”konsolidering”, och är snarare regel än undantag. Vidare bedöms det mer exakta kapitalbehovet, vilken avkastning som kan förväntas och hur ägarfördelningen sa se ut.

Det verkar inte finnas någon mall för vilka egenskaper som gör en entrepre- nör intressant att samarbeta med. Istället talar de intervjuade löst om egenska- per som driftig, uthållig, mottaglig för råd och tillförande av kompetens till det nya företaget samt förmågan att attrahera kompetenta medarbetare och kun- der. En egenskap som dock alltid väger tungt är om en entreprenör lyckats med något företag tidigare. En sådan erfarenhet reducerar genast risken för riskkapitalisten i och med att frågan om huruvida personen ”räcker till” är besvarad. En klar varningssignal är ifall entreprenören har en övertro på marknaden och tror att produkten kommer att ”sälja sig själv”.

Branschbegreppet ”göra exit” är ett samlingsnamn för de olika vägar som finns för att avyttra sin ägarandel i ett portföljföretag och hämta hem den eventuella vinsten. Själva möjligheten att göra exit vid en lämplig tidpunkt i företagets levnadscykel är en tung faktor i investeringsbeslutet. De riskkapita- lister vi talat med är huvudsakligen intresserade av att bygga upp företaget,

men inte alltid av att vara med och driva det vidare. Under sådana omständig- heter är det viktigt att redan från början se en väg ut ur engagemanget.

En exit kan ske genom direkt försäljning av aktieinnehavet till andra investera- re eller större företag, till ett mellan parterna avtalat pris. Ett annat sätt är att börsintroducera företaget, för att därefter avyttra aktierna på den öppna marknaden. För att få ett bra pris bör företaget gå med vinst, eller åtminstone ha intäkter, men exit kan även ske ur företag som kanske har en färdig pro- dukt, men som ännu inte lyckats slå sig in på marknaden. Ett sådant företag kan ändå vara intressant för en investerare som tror sig kunna lyckas på mark- naden, eller ett befintligt företag som vill komma över tekniken.

Trots all kompetens som anlitas i utredningen är det sällan möjligt att ta reda på precis hur stor efterfrågan kommer att bli. De nya produkterna är oftast sådana att det inte finns någon befintlig marknad att studera. Paralleller dras istället till liknande branscher och kompletteras med kvalificerade gissningar och ”mjuka” faktorer, som till exempel entreprenörens personlighet. Särskilt i början av processen spelar utredarens erfarenheter och ”känsla” en betydande roll. Senare, när det utförliga investeringsbeslutsunderlaget ska tas fram, läggs mer resurser på att samla in kvantitativa data om marknadsutsikter och kund- nytta.

Utredningen ligger till grund för det slutliga investeringsbeslutet, som tas av någon form av investeringskommitté. Exakt hur denna ser ut och vilka den består av skiljer sig åt mellan olika riskkapitalister, men vanligen är det bola- gets styrelse som tar det formella beslutet om utifall investeringen ska göras. Endast ett fåtal av de idéer som kommit såhär långt blir slutligen företag. Genom de olika stegen i processen förkastas en förkrossande majoritet, men i

gengäld kan investerarna nu lägga stora resurser på att stödja de få nya företag de finansierat.

”Det ger att man kan se att vi gjort 15 investeringar utav cirka 3 000 idéer.”

(Glemstedt, 2004-03-23)