hjälpa idegenererare och sponsorer att finna varandra. Det går även här att tala om olika designprocesser som bidrar till detta. Möjligt är att förbättra proces- ser inom områden så som finansiering och ideskapande. (Galbraith, 1982)
De processer som beskrivs nedan kan vi konstatera blir ytterst relevanta för att vi skall kunna se vilka kanaler som en organisation har för att finna en idé. Såväl som nätverksbyggande aktiviteter, som sponsorer inom en organisation kan ses som viktiga för att generera idéer till en organisation.
Även vikten av att ha speciell budget och finansieringsprocess för innovativ verksamhet i organisationerna lyfts fram som viktigt när det gäller att kunna ta till vara på och kunna ge de idéer som kommer fram inom organisationen möjlighet att kunna utvecklas.
Vidare visar författaren Drucker (1998), i framställningen nedan, oss att det finns många olika faktorer internt i en organisation, men också i dess externa närhet som kan inverka på att skapa eller finna nya idéer.
4.7.1 Finansiering
En nyckelprocess då det gäller att öka innovationsförmågan är en finansie- ringsprocess som är speciellt öronmärkt för den innovativa organisationen. Det kan i vissa fall exempelvis vara lämpligt med budget och avsätt kapital för både operativa och innovativa aktiviteter. Finansieringsprocesser är ofta de
höga chefernas, eller som tidigare beskrivit dirigenternas, viktigaste verktyg då det gäller att skapa utrymme för innovation. (Galbraith, 1982)
En annan viktig aspekt är att möjliggöra ett mångfaldigat sponsorsystem, vilket innebär att en idegenererare kan komma till vilken som helst sponsor i organisationen som anses som mest lämpad och som har finansiering för den nya iden. Om iden blir avvisad skall idegenereraren också kunna söka sig vidare i organisationen, till en annan sponsor eller forskning och utvecklings- avdelningen (om sådan finns). (Galbraith, 1982)
4.7.2 Ideskapande- externa och interna idékällor i företag
Processer som skapar idéer i en organisation förekommer ofta av en händelse, men kan också underlättas genom att organisationsstrukturen. En naturlig process kan dock skapas genom att främja så som exempelvis nätverksbyg- gande aktiviteter liksom fysisk lokalisering kan underlätta ideskapande. Antalet nya idéer brukar också öka enbart genom att avsätta tid till idéer och genom att göra innovationer legitimt i en organisation. (Galbraith, 1982)
De flesta idéer, som leder till framgångsrika innovationer, anser Drucker (1998) kommer ur aktiva sökningar av innovationsmöjligheter. Han menar att det åligger ledningen i ett företag att se till att möjligheter söks. Drucker tycker dock att dagens ledningar har fokus på entreprenörskap. Resultatet har blivit en felaktig fokusering på ålder och storlek istället för en syn på entreprenörs- kap som nyskapande aktiviteter med innovation som dess kärnaktivitet. Vida- re menar han att ledningar istället ska se innovationsaktivitet som arbetet att
skapa möjligheter och väljer därför att poängtera fyra områden internt samt tre områden externt där möjligheter till nya idéer kan hittas.
Internt inom ett företag eller dess bransch menar Drucker (1998) att möjlighe- ter finns genom att följande existerar eller inträffar:
• oväntade händelser • missförhållanden
• utvecklingsbehov, samt
• bransch och marknadsförändringar
Oväntade händelser är enligt Drucker (1998) den enklaste och lättaste källan till att skapa innovation. Detta medan sådant som oförenlighet eller missför- hållande mellan exempelvis en organisations förväntningar och resultat kan i vissa fall också öppna innovationsmöjligheter enligt författaren. Vidare menar han att utvecklingsbehov och/eller förändringar är sådant som ofta plötsligt över en natt kan uppkomma, vilket gör att företag inte alltid hänger med i dessa möjligheter. Vanligt är istället enligt Drucker att:
”etablerade företag, koncentrerade på att försvara vad de redan har, tenderar inte gå till motangrepp när en nyetablerare utmanar dem”.
(Drucker, 1998:154, vår svenska översättning)
Innovatörer menar Drucker (1998) därmed har stor chans att lämnas outma- nade under lång tid.
Externt ser Drucker (1998) tre källor till möjligheter som kan skapa nya idéer. De tre källorna kommer ur områden som berör den sociala och den intellek- tuella omgivningen, enligt nedan:
• demografiska förändringar • uppfattningsförändringar, och • nya kunskaper.
De demografiska förändringarna menar Drucker (1998) är de mest pålitliga av alla innovationsmöjligheter. Den demografiska informationen anser han lämna mycket upplysningar om hur den närmaste framtiden kommer att se ut när det gäller sådant som arbetskraft, med mera. Det gör att författaren har åsikten att den som noga vaktar på tillgängliga demografiska fakta och utnyttjar dem kan få stora belöningar.
Liksom demografiska fakta varierar kommer enligt Drucker (1998) också människors uppfattningar variera. Författaren visar här på det klassiska ex- emplet när det gäller hur människor kan se på hur ett glas vatten är antingen halvtomt eller halvfullt. På samma sätt menar han att uppfattningar av samma fenomen kan förändras och skapa nya möjligheter.
Den tredje källan till hur nya möjligheter som kan ge upphov till nya idéer kan uppstå, berör kunskapsbaserade innovationsmöjligheter. Denna typ av inno- vation är vad Drucker (1998) menar den typ av innovation som människor oftast menar när de talar om innovation. Kunskapsbaserade innovationer skiljer sig från övriga innovationer menar författaren eftersom de sker vanligt- vis under en lägre tid, är mycket svårare att förutsäga och är oftast mer utma- nade.
Det behöver enligt Galbraith (1982) inte nödvändigtvis ses som något själv- klart att det ska finnas ett naturligt innovativt beteende bland personalen. Ibland menar författaren att det därför kan behöva utvecklas ett belöningssy- stem, vilket gör att vi nu går över till att titta på hur ett sådant system kan inverka uppmuntrande för att få fram och finna idéer.