Idéer som ej utvecklas

Om en idé som bedöms som bra dyker upp, men är egentligen inte inom strategierna, finns idag inget jättebra forum för att hantera detta. Ibland kan det inträffa att vissa idéer kommit fram på en marknad, där de kanske ser att det skulle kunna finnas en väldigt stark försäljningspotential inom en viss bransch. Då kan det ibland göras en satsning lokalt, då de enbart utnyttjar det som Intentia R & D kan leverera. Egna lösningar kan byggas på så sätt vid sidan om Intentias R & D verksamhet. Men Cathrine Sundberg (2004-05-10) menar också att det är dessutom så att:

”… en strategi lever ju också över tiden, även om den är långsiktig så måste man omvärdera den hela tiden. Om det är så att det kommer väldigt mycket inputs som gör att vi vill ändra oss åt ett visst håll kan det eventuellt ske.”

Intentia R & D försöker också inte sätta sig en situation där bolaget är alldeles för personberoende. Att skapa denna situation är dock inte så lätt, även om det är det eftersträvade målet. Om en idé inte tas upp och den anställde som exempelvis fått idén vill lämna företaget skall inte det på så sätt komma att påverka bolagets verksamhet. Fast om en sådan situation har förekommit kan inte Cathrine Sundberg säga. Det finns inte heller något vedertaget sätt att agera om en sådan situation skulle uppkomma. Genom idédatabasen samlas också alla idéer som kommit in någon gång, och där finns de alltid kvar. Men samtidigt menar Cathrine Sundberg att det finns en mängd intressanta kun- skaper som också aldrig skrivs in i denna databas.

6.3.4 Arbetet och resurserna

Intentia R & D håller precis på att omorganiseras, där de nu ser organisatio- nen i olika delar:

• Ledning med alla beslutsfattare (inkl. VD) i toppen, därefter fyra olika forum;

ƒ Project management (projektledning)

ƒ Product management (inkl. produktchefer) ƒ Architect management (arkitekter)

ƒ Operations

Projektgrupper skapas för varje projekt utifrån en viss kompetens- grund. ”Operations” kan ses som Intentia R & D: s resurspool. Det är där- ifrån som projekten bemannas med exempelvis utvecklare. Större delen av deras verksamhet bedrivs också i projektformen. Som det tidigare beskrivits har det skett en förändring i hur lätt projekten kan bemannas av ny personal. Efter att en idé passerat ovanstående kriterier, ska bemanning sättas till pro- jektet utifrån den resurssituation som Intentia R & D har för tillfället. Perso- ner kan idag arbeta med flera projekt samtidigt, vilket kan ses som problema- tiskt.

”Det är ett av våra problem. Det är jättesvårt att driva projekt på det sättet. Vi för- söker mer och mer fokusera folk för att slippa det.”

I varje projekt finns det dessutom alltid tre fasta roller som alltid ingår i alla projekt. De tre rollerna är:

• Projektledare • Projektkund • Projektarkitekt

Projektledaren från projektledningsforumet (se ovan), och har ansvaret att driva projektet framåt. Det finns totalt åtta personer som enbart arbetar med projektledning under titeln ”senior project manager”. Förutom dessa finns också ungefär 25 personer som kan hoppa in som projektledare i mindre projekt, och parallellt med då med någon annan.

Projektledaren är egentligen med från det att uppdraget försöker konkretiseras och bemannas, fram till att projektet verkligen skall sättas igång och framåt. Detta till skillnad från den processägare som också finns. Processägaren sätter snarare enbart själva processen för hur projektet skall flyta under den tid det drivs. Då länge som inte det ska ske förändringar i detta eller problem uppstår så finns inte en processägare med som aktiv roll. Enbart om projektflödet behöver ändras kommer en processägare att kliva in.

Projektkunden är den roll i projektet som ansvarar för kravbilden, och att det som projektet kommer att leverera möter de krav som ställdes från början. Denna roll i projekten har Intentia R & D: s produktchefer, vilka därmed fungerar som kravställare på lösningarna. I och med att det dessutom är oftast produktcheferna som fångat upp idén någonstans menar de på Intentia R & D att det idealiska är att de sedan är med i hela projektflödet. Projektkunden fungerar också som mottagare av det som projektet levererar.

Projektarkitekten, som hämtas från forumet ”architect management”, är den roll som ansvarar för hur lösningen skall se ut. Det är denna roll i projektet som avgör hur deras mjukvara ska se ut, och fingera övergripande.

Hur mycket resurser som läggs på en idés utveckling i ett projekt är väldigt varierande. Det kan röra sig ifrån ganska lite till väldigt mycket. Mycket avgörs av projektets syfte.

”Handlar det om att skapa en helt ny plattform till exempel, så lägger man ner väl- digt mycket jobb på att bana väg. Handlar det om att bara kanske undersöka ett kravområde, en ny bransch som vi kanske kan rikta sig mot kan det vara mindre. Alltså det kan vara väldigt varierande.”

(Sundberg, 2004-05-10)

Intentia R & D försöker inte heller att ha projekt som löper längre än ungefär nio månader, upp till ett år. Det är dock så att större projekt kan komma att delas upp i flera delprojekt istället om de anser att projektet annars kan dra ut på tiden. Detta för att få verksamheten mer praktiskt hanterbart. Det möjlig- gör också mer uppsatta mål, som går att utvärdera mot.

Inom koncernen Intentia läggs även resurser på utbildning av personal. De har en egen utbildningsverksamhet. Utbildningen är dock mer till för nyan- ställda, eller om det är någon i personalen som ska byta inriktning i arbetet. När det gäller de kompetenser som krävs inom Intentia R & D för att kunna arbeta med utveckling handlar det oftast dock om annan typ av kunskap än vad utbildningsverksamheten kan ge. Oftast kan den enbart ge mer ytkunska- per som eventuellt kan behövas.