Betydelsen av den enskilda skolans uttalade

I dokument Barns villkor i cirkelform : forskningscirkel om barndom, lärande, ämnesdidaktik (sidor 71-75)

2 Miljöns betydelse för lusten att lära

3.6 Betydelsen av den enskilda skolans uttalade

Skolornas presentationer på de kommunala websidorna har mycket skiftande innehåll. Olika delar av skolans verksamhet betonas. Alla skolorna är belägna i Skåne.

Skola A:s presentation:

Vi är den lilla skolan med den stora glädjen att lära in – och ut!!! Skolan arbetar aktivt med att utveckla varje elev efter dennes behov och förmåga. På skolan finns det smartboards och bärbara datorer. Skolan arbetar med UNIKUM, en internetbaserad utveck- lingsplan som följer eleven genom skolåren. Vidare har skolan ett aktivt kompisråd som arbetar för att alla ska vara vänner och ha det bra på skolan. Fritidshemmet är integrerat i skolan.

Skola B:s presentation

Hur möter vi elevers behov? Varje barn har en mentor, en ansvarig pedagog, som i möjligaste mån följer barnet från förskoleklass till skolår 5. Mentorn ansvarar för barnets utveckling i skolan och för kontakter med hemmet. Vi dokumenterar barnens sociala, emotio- nella, motoriska och intellektuella utveckling. Vi använder oss av diagnosmaterial för att följa upp språkutveckling och matematisk utveckling. Utifrån detta sätts individuella mål för varje barn vid utvecklingssamtalen. Vid behov tas särskilda åtgärdsprogram fram. Verksamheten i skolan är uppbyggd kring arbetslag.

Skola C: s presentation

Skolan har byggts om för att skapa en unik kombination av för- skola och skola. Ger en kontinuitet från ett års ålder till och med skolår fem. Det skapar en trygghet både för barn och föräldrar. Vi är

det enda åldershomogena alternativet i området. Trygga och glada barn, positiv och motiverad personal i väl fungerande arbetslag där skola och fritidshem är integrerat. Den fantastiska utemiljön inbju- der till fantasifull lek. Även de äldre barnen på skolan leker! De markerade skillnaderna finns mellan skola A:s och B:s presenta- tion å ena sidan och skola C:s å den andra.

Skola A arbetar aktivt med att utveckla eleven på olika plan. De har utvecklingsplaner som följer eleven genom skoltiden. De har en mycket tydlig dokumentation som följs upp i den täta kontakten med hemmen. Man har tre samtal/termin. Alla samtal dokumenteras. Man arbetar med avancerad utrustning. Läraren och lärarens traditionella arbete är i fokus på skolan. Lärare A:s kommentar till hemsidan:

Dokumentationen ger en trygghet – undrar man något, om man har glömt något kan man läsa sin dokumentation. Det är också en konst att fånga en elev på ett papper men det blir man bättre o bättre på. (Lärare A)

Skola B arbetar med en mycket välutvecklad ansvarsfördelning. Varje lärare/pedagog har ansvaret för ett mindre antal elever – c:a 12. Detta ökar möjligheterna för att lära känna eleverna ingående och se behoven och möjligheterna till utveckling. Skolan dokumenterar elevens utveckling på flera plan. Både språk och matematikutveckling diagnostiseras. Alla sidor av barnets utveckling följs upp. Både lärare och fritidspedagoger kan vara mentorer och hålla utvecklingssamtal. Skolan består av väl sammansvetsade arbetslag. Lärare B:s kommen- tar till hemsidan:

Att arbeta i arbetslag ger en oerhörd trygghet. Tidigare kände man sig ofta oerhört ensam. Nu finns det alltid någon att bolla med. Man behöver inte alltid orka allt själv, någon annan kan ta över.( Lärare B)

Skola C har tryggheten och leken som honnörsord. Barnen finns i samma omgivning från 1 år -12 år. Detta anses skapa en trygghet för både barn och föräldrar. Personalen upplever detta som berikande för alla parter. Samarbete mellan skola och förskola sägs fungera väl, det finns få gränser. Förskolan är etablerad sedan flera år och har komplet terats med en skola då antalet barn har ökat i området. Skill- naden mellan skola och förskola är stor när det gäller personaltätheten. Lärare C knyter inte alls an till hemsidan utan beskriver i stället sina arbetsmetoder.

För att vara en lärare på 27 elever och fixa det med alla som har sina behov, svårigheter och styrkor, att man ska utmana, man ska stödja- jag tycker det är svårt. Att kunna uppfylla alla de krav som finns i Lgr kan kännas tungt. (Lärare C)

Detta är tre skolor med olika fokus. Påverkas arbetet med eleverna av detta? Har läraren sitt eget sätt att arbeta? Vid den direkta frågan på hur de arbetar svarar lärarna helt annorlunda än vad skolornas hem- sidor visar.

I skola A med stora krav på dokumentation säger läraren:

Jag vet vad jag gör, jag skriver inget. Jag har känslan innanför skinnet i min mage. (Lärare A)

I skola B där arbetslagets betydelse är centralt och eleverna ska följas av en allsidig dokumentation beskriver läraren sitt arbete:

Jag tar allt, har ansvaret. Jag dokumenterar inte, jag minns.(lärare B)

Jag dokumenterar allt de gör och även våra samtal. Jag kontrollerar deras kunskapsnivåer och deras förmågor. Jag har ett basprogram som alla måste uppnå.(Lärare C)

3.5.1  Reflektion

Skola A och B visar i den officiella texten att undervisning, att möta elevens behov och möjligheter är prioriterade frågor. Dokumentation är centralt. Skola C visar på trygghet och leken betydelse. Men även denna skola lyfter, som skola B, fram arbetslagens betydelse. Även här har fritidspesonalen ett stort ansvar. Ingenting i skola C:s presentation berör undervisning eller dokumentation- begrepp som annars oftast finns med i dessa sammanhang. I lärarnas kommentar ovan framgår att de i olika utsträckning tar till sig det som står på hemsidorna. Lärare A och B använder sig av formuleringarna i respektive hemsida när de beskriver skolans arbete med eleverna. De nämner styrkan i dokumen- tation och att arbeta med ett väl fungerande arbetslag, men lärare C anknyter inte alls till det som är centralt i den officiella texten. Läraren ser inget stöd för lärarbetet i hemsidan. Tyngdpunkten i svaret läggs i stället på lärarens ansvar att klara av hela uppdraget. Vikten av trygg- het, arbetslag och lek nämns inte. När lärarna utan koppling till hem- sidornas visioner presenterade vad som var centralt för deras arbete blev svaren helt annorlunda. Lärare A och B memorerar, anser sig inte behöva stöd av den skriftliga dokumentationen, de lutar sig mot sin egen erfarenhet av vad som fungerar för dem. Lärarna framhåller att de vet vad de gör. De arbetar utifrån egna gjorda val. De känner sig trygga i sin yrkesroll anser sig göra medvetna och väl grundade val för både undervisning och att stödja eleverna i deras kognitiva och emotionella utveckling. I bakgrunden finns trots allt dokumentationen om den skulle behövas. Lärare C arbetar helt annorlunda. Allt finns dokumenterat både det utförda arbetet men också de genomförda sam- talen. Läraren har utarbetat ett eget program som eleverna måste följa.

I dokument Barns villkor i cirkelform : forskningscirkel om barndom, lärande, ämnesdidaktik (sidor 71-75)