Kerstin Annerbo, Catrin Petersson och Maria Svenningsson
Att bibliotekens uppgifter kan skifta eller ändra fokus, så att arbetsformer förändras och bibliotekariers roller därigenom omformas, är varken nytt eller konstigt. Så har det alltid varit. En av de nya rollerna för bibliotekarier som blivit vanligare på senare år är utvecklings- och producentrollen. Ta del av ett samtal om hur verksamheten med att skapa forskningsutställ- ningar har utvecklats på Linköpings universitetsbibliotek. Ett samtal mellan bibliotekarierna Maria Svenningsson, Catrin Petersson och Kerstin Annerbo, från olika campus inom Linköpings universitetsbibliotek (LiUB), som leds av Ann Tobin, avdelningschef på Vallabiblioteket vid LiUB.
Vilka är ni? Berätta lite om er själva!
Maria: – Jag har jobbat på LiUB i mer än 10 år och har prövat på olika arbetsuppgifter, allt från katalogisering till att vara delaktig i studentmässor. Tillhörigheten har dock alltid varit avdelningen Medieförsörjning där mina främsta arbetsuppgifter är inköp och support av e-resurser. Intresset för kommunikation har alltid varit stort och jag är en del av bibliotekets redaktion som arbetar både med trycksaker och med att föra ut information via sociala medier och andra kanaler. Kommunikationsarbetet har även lett mig in på utställningsområdet.
Kerstin: – Jag började på LiUB för 20 år sedan och har arbe- tat med olika saker under årens lopp. Min nuvarande tjänst är inom forskningsstödsteamet där en av arbetsuppgifterna är utställningar och forskningsevenemang. Vår utställningsgrupp i Norrköping har funnits i många år och i olika konstellationer. Nu har vi delvis ändrat inriktning och har vårt fokus på just forsk- ningsutställningar.
Catrin: – Innan jag kom till Linköpings universitetsbibliotek var jag museibibliotekarie under lång tid och har tagit med mig kunskaper från den miljön hit. Nu när jag bytt från museibiblio- tek till forskningsbibliotek har jag ett annorlunda perspektiv på biblioteksverksamhet.
Är forskningsutställningar verkligen bibliotekets uppgift?
Kerstin: – Ja, det tycker jag absolut! Vi är kunskapsspridare och har alltid arbetat med viss utställningsverksamhet, vilket vi fått mycket uppskattning för bland våra besökare. De tycker att det är intressant när vi lyfter fram något tema och att utställningar i alla former även bidrar till en trevlig studiemiljö. Det nya är att vi nu satsar på lite större utställningar som behandlar den forskning som bedrivs vid vårt lärosäte och allra helst av våra respektive lokala forskare och forskargrupper. Att sprida forsk- ningsresultat till en bredare allmänhet hör till det uppdrag som enligt högskolelagen benämns den tredje uppgiften, och böcker och tidskrifter är ju inte enda sättet att kommunicera forskning. Biblioteken är en bra plats för utställningar med stort förtroen- dekapital där man också når ut till många.
Catrin: – Jag anser att det är det ett viktigt inslag i biblioteks- verksamheten som kan skapa och stärka samband mellan forska- re och studenter på Linköpings universitet. Nästa utställning på Medicinska biblioteket kommer att visa det nu mer än 30-åriga samarbetet mellan Linköpings universitet och Moi University i Kenya. Den kommer främst belysa vad som sker i dag. Förhopp- ningsvis synliggörs hur utbytet med Moi University berikar både Linköpings universitet och de studenter, forskare och lärare som deltar i samarbetsprojektet.
Så vilken nytta har forskaren av att ställa ut sin forskning?
Catrin: – Genom att skapa en utställning får forskaren möjlig- het att sätta den egna forskningen i en annan kontext, och pröva kontakter med nya och kanske oväntade grupper.
Den typen av forskningskommunikation stärks nu inom Linköpings universitetsbibliotek. Man har under senaste åren ökat kompetensen och utvecklat den utställningsverksamhet som redan finns.
Maria: – Jag har ett konkret exempel på att forskare upplever det som givande att ställa ut sin forskning! Det gäller utställ- ningen ”Tjejer & teknik” som jag och några kolleger skapade i samarbete med teknikpedagogen och doktoranden Ulrika Sultan. Efteråt berättade forskaren att hon uppskattade de samtal som fördes under produktionen och att se sin forskning i ett nytt ljus
var berikande. Ulrika önskar också att fler tar chansen att visa upp sin forskning på detta sätt. Studenter kan också inspireras och lära sig mer om forskningen som bedrivs vid LiU. Före- ställningen bland studenter kan vara att lärare på universitetet bara arbetar som lärare och inte har forskningsuppdrag, vilket flertalet faktiskt har. Vid utställningar på biblioteket kan också studenter vid olika fakulteter mötas och samarbeten kan skapas, vilket är av stor nytta för universitetet.
Hur fick ni idén att jobba med forskningsutställningar?
Maria: – Vi var inte först med detta. Inspirationen har vi fått framför allt från Malmö universitetsbibliotek där man varit aktiva med forskningsutställningar i flera år. Vid en workshop på Malmö universitetsbibliotek kom vi i kontakt med deras koncept Forskarnas galleri, vilket är en utställningsyta som visar upp aktuell forskning vid universitetet. Bibliotekarier i samarbete med övrig personal har jobbat aktivt med att knyta kontakter med forskare och visat upp forskningen på ett attraktivt och ofta interaktivt sätt. Forskarnas galleri är sedan några år tillbaka en del av deras arbete, med en till två utställningar per år.
På LiUB kände vi att vi behövde fortbilda oss inom konsten att skapa utställningsverksamhet, och efter en studieresa ordnades en utbildningsserie för dem inom biblioteket som var intressera- de av att jobba med utställningar. Kursen innehöll föredrag och workshoppar med yrkesverksamma inspiratörer, både externa och på LiU.
Vilka var de viktigaste lärdomarna ni tog med er?
Catrin: – Det viktiga var att man fick god insikt i hur komplext arbetet med att producera utställningar är. De föreläsare vi engagerat, som är verksamma inom utställningsproduktion, gav oss goda redskap inför uppgiften att göra utställningar. Det är viktigt att verkligen gå på djupet och känna in ämnet, ha de teoretiska och praktiska verktygen för att skapa en essens av utställningens budskap som når besökaren. För att bygga en bra utställning behöver man personalresurser och tillräckligt med tid för att både skapa innehåll och sedan realisera utställnings- verket med de medel som man förfogar över.
Hur arbetar ni rent konkret med era utställningar?
Kerstin: – Vi arbetar ju på olika campus och har lite olika förut- sättningar. På Campus Norrköpings bibliotek är vi i nuläget en grupp på fyra personer som arbetar med utställningsverksamhet. Utställningarna beslutas om och skapas lokalt på respektive bibliotek – det är där det största jobbet utförs. Vi tre har dock också en central, samordnande funktion och jobbar med gemen- samma frågor och försöker skapa bra allmänna förutsättningar. Det kan gälla utarbetande av en policy och verksamhetsplan, budgetfrågor och ordna med gemensamma resurser, till exempel uppbyggnaden av en utrustningsbank med bokningsschema. Vi har även planer på att skapa en ämnesguide med samlad doku- mentation av olika resurser och kontaktvägar, en typ av verktygs- låda. Vi samråder också med varandra när det gäller hur utställ- ningarna ska rotera mellan biblioteken.
Catrin: – Det är väldigt viktigt att vi har ledningens stöd och förståelse för utställningsverksamheten, är min erfarenhet. Eftersom Linköpings universitetsbibliotek är uppdelat på olika campus så har man ibland bara sig själv att lita till. Vi har även stort behov av praktisk hjälp som behövs vid byggnation av själva utställningen, till exempel med teknik, datorhårdvara, program- mering, el och snickeri. Då är det viktigt att ha eller kunna få mandat att ta in denna kompetens. Vi har skapat en ny utställ- ningsyta på Campus US-biblioteket. Nu är målet att fortsätta utvecklas.
Maria: – Sedan har vi stor hjälp av kolleger och andra som hjäl- per oss med olika saker, till exempel genom att vara schyssta och låna ut en del rekvisita och designa utställningsmaterial. Exem- pelvis har en kollega tillverkat en snygg lucka till en datorskärm.
Kan ni berätta om vilka utställningsprojekt ni har haft hittills?
Maria: – ”Tjejer och teknik” är den första utställningen i nya Studenthuset på Campus Valla och den är ett resultat av en kurs jag läste på LiU som heter Utställningen – teori, praktik och gestaltning. Under kursens gång skulle vi slutföra ett utställ- ningsprojekt så det passade väldigt bra att få ytterligare kunskap om utställningsmediet. Under kursens gång fick vi studenter och ett flertal verksamma personer inom konst- och museivärlden,
besöka museer och vara delaktiga i seminarier med mera. Ut- ställningen invigdes i augusti 2019 och är baserad på doktoran- den Ulrika Sultans forskning vid LiU. Utställningen innehåller tre delar, varav en är en forskarpresentation (Ulrika Sultan), en beskriver olika perspektiv på forskningen och den tredje visar både ett bildspel och filmen #Create Techfidence som är skapad av Teknikföretagen i samarbete med forskaren Ulrika Sultan.
Catrin: – ”Människan i medicinen” – en utställning på Medi- cinska biblioteket, Campus US. Posterutställningen har skapat insikter om medicinsk humaniora och visar upp forskning från ett antal forskare på institutionen Tema vid Linköpings univer- sitet. Forskaren Jelmer Brüggemann har som drivande kraft, tillsammans med Medicinska biblioteket, skapat en utställning för besökande medicinstudenter och forskare på Campus US. Det är dessutom glädjande att utställningen har blivit en vandrings- utställning som kan berika de andra campusbiblioteken.
Kerstin: – Vår första utställning hette Tåg i tid(en). Med anled- ning av den internationella tågkonferensen Rail Norrköping 2019 som hölls på Campus Norrköping ville vi lyfta fram forskning om olika aspekter av trafikplanering, i synnerhet järnvägstrafikens förutsättningar och logistik, som bedrivs inom forskargruppen Kollektivtrafik och järnväg på avdelningen Kommunikations- och transportsystem (KTS) i samarbete med nationella och internationella aktörer. Utställningen innehöll sju ”stationer” kopplade till detta tema. Förutom forskningsdelen hade vi med samhällsinformation om Ostlänken och hållbart resande.
Vi försökte arbeta utifrån de tre I:na – information, inspira- tion och interaktion, vilket vi lärt oss på kursen. Man ska tala till olika sinnen. Till exempel körde vi slow-tv-tågresor med lok- förarperspektiv i en kupémiljö, visade filmade presentationer från en träff med föreningen tågsemester.nu och ordnade ett stort tittskåp för en miniatyrmodell av ett tåglandskap från förr med lokal anknytning, som skapats av en privat tågfantast.
Hur får ni inspiration till era utställningar?
Kerstin: – Vi kollar vad som skrivs om forskningen på LiU-web- ben och funderar på hur det kan kopplas till annat som är sam- hällsaktuellt nationellt och/eller lokalt. Sedan har vi brainstorm- ingmöten då vi går igenom allas funderingar. Ett bra ämne för
utställning ska vara mångfacetterat eller gå att borra djupt i. Vi har även blivit mer medvetna om utställningsproduktion sedan vi själva började jobba med utställningar. När man är på ett museum studerar man framställningen och olika lösningar på ett helt annat sätt än tidigare och försöker samla på sig idéer.
Maria: – Ja, det gäller att vara proaktiv och nyfiken i sitt sinne! Ibland träffar man på människor av en slump som sedan kan leda fram till bibliotekets nästa forskningsutställning.
Catrin: – Jag kan definitivt se att vi har behov av att nå ut och nätverka för vår utställningsverksamhet. Vi behöver agera aktivt lokalt för att synas och visa vad vi faktiskt kan tillföra för forsk- ningen vid LiU. Att kunna nå nyckelpersoner inom universitetet i stort och vara synlig för de som skulle kunna vara utställare hos oss. Att ha en enkel och informativ trycksak om utställningsverk- samheten på Linköpings universitetsbibliotek är viktigt, tror vi, och att ha en extern och officiell webbplats skulle ge ytterligare stöd för utställningsverksamheten på biblioteket.
Är det viktigt med samsyn i visioner och arbetet?
Maria: – Eftersom utställningsarbete är något som önskats av biblioteksledningen känns det angeläget att det förekommer på alla våra bibliotek och att man därigenom visar att det är en na- turlig del av den moderna biblioteksverksamheten. Våra använ- dare ska kunna känna igen sig på alla våra bibliotek i detta.
Catrin: – Jag vill gärna poängtera att det är viktigt att ha samsyn men även att bevara vår individualitet för att kunna vara så kreativa som möjligt. Sedan genererar ju arbetet kostnader och det är viktigt att vi fördelar resurserna någotsånär rättvist utifrån de olika förutsättningar vi har för utställningsarbeten.
Kerstin: – Vi har sagt att vi ska lägga den största delen av vår budget på varsin lite större forskningsutställning, vilka, som sagt, sedan kan rotera på våra bibliotek. Men det hindrar inte att man därutöver gör mindre utställningar och arbeten in emellan. Har det varit svårt att få forskare att ställa upp och bidra med tid för intervjuer och material?
Kerstin: – Nej, inte alls! Tvärtom är de jätteglada att vi vill hjäl- pa till att lyfta fram och synliggöra deras forskning och ställer även gärna upp på att delta i invigningsprogram.
Maria: – Det är viktigt att man frågar rätt personer! Många forskare är väldigt upptagna men om man kan få dem att inse nyttan med detta brukar det inte vara så svårt. Vi får trycka på att det är lite arbete för gratis exponering. I en forskares vardag ingår faktiskt spridning av forskningsresultat till allmänheten.
Catrin: – Det är glädjande att det finns medel från universitetet att söka för detta! Ganska nyligen, 2018, instiftade LiU bidraget VFN (Verifiering för nyttiggörande), vilket är ett program som hjälper forskare nå ut med sin forskning i olika former.
Vad har ni fått för reaktioner från kolleger och besökare? Gör ni några utvärderingar?
Kerstin: – Jag har mest hört positiva reaktioner. Det känns som om både besökarna och kollegerna trivs med att det händer lite nya saker då och då.
Vi har en whiteboard där besökare kan tycka till om biblioteket. Där var det en hel del lovord om vår tågutställning, men vi hade inte någon direkt möjlighet att ge feedback i utställningen. När man jobbar i biblioteket märker man dock hur besökare interagerar med utställningen, vad som fångar deras intresse och vad de ägnar tid till. Sedan får vi i gruppen reflektera över responsen. Bibliotekarierna bakom Forskarnas galleri i Malmö har dock utarbetat en jättebra checklista som även inbegriper ”efterarbetet”. Vi borde nog jobba mer systematiskt med den.
Catrin: – Mina kollegor har nog sett lite frågande ut ibland under utställningsarbetets gång, får man erkänna. Det har heller inte funnits någon plats som är avsedd för forskningsutställning på Medicinska biblioteket förut och det krävdes konkreta anpass- ningar i lokalen.
För att få veta hur besökare reagerar på utställningen behö- ver man bygga in interaktiva delar i utställningen – något som Forskarnas galleri i Malmö framgångsrikt gjort för att få god återkoppling från besökare.
Maria: – Jag håller med om att det är svårt med utvärdering och feedback! När det gäller ”Tjejer & teknik” fick jag inte så många synpunkter även om jag la ut en anteckningsbok där man fick skriva ner sina tankar.
Samarbetar ni med fler utanför biblioteket?
Maria: – Jo, det var en annan lärdom vi fick med oss från Malmö universitetsbibliotek, att man inte ska vara rädd för att kontakta andra aktörer. De flesta tycker att det är roligt att hjälpa till och gör gärna det. Vi använde exempelvis en film som är skapad av Teknikföretagen och de var väldigt behjälpliga och kom även på invigningsdagen.
Kerstin: – Ja, och vi kontaktade SJ och olika tågbolag, VTI och Trafikverket inför vår tågutställning. Vi frågade även en del när- liggande museer om det möjligen gick att få låna viss utrustning. Det enda som kan hända är ju att de säger nej. Ingen blir dock sur för att man frågar.
Catrin: – Sedan har vi ju sedan i höstas ett nätverk för forsk- ningskommunikation genom utställningar. Första träffen var här i Linköping och det var stor uppslutning då allt fler bibliotek tycker att det är viktigt med utställningsverksamhet. Att ha ett sådant nätverk och utbyte betyder mycket. Man får inspiration och kan dryfta erfarenheter och problem.
Det som var viktigt under nätverksträffen enligt mig var att få tid för att träffa varandra och prata utställningsverksamhet på riktigt, för att kunna lyfta vilka realistiska förutsättningar man behöver för att driva en bra utställningsverksamhet som för fram forskningen vid universitetet på ett optimalt sätt.
Vilka utmaningar ser ni i arbetet?
Kerstin: – Jag tror att vi är överens om att det ibland känns lite tungrott när det gäller beställningar och arbeten. En statlig verksamhet har sina speciella upphandlade kanaler och man kan inte göra hur som helst som man finner smidigt. Det känns ibland frustrerande när man har behov av snabba puckar och att det helst inte ska kosta så mycket. Vi har ju en begränsad budget.
Maria: – Ja, det märkte jag när vi skulle sätta upp utställning- en efter sommaren och man behövde beställa saker snabbt. En av utmaningarna är också att vi är på olika campus. Det är ganska lätt att man kör på i sitt arbete utan att kommunicera med övriga!
Catrin: – Det kan vara ganska intressant att få vår egen orga- nisation att förstå vad en utställningsverksamhet kräver av extra insatser i form av tid, material, personal och resurser.
Vad är det roligaste med att skapa utställningar?
Kerstin: – Oj, det är mycket! Det är roligt med kontakten med forskarna – att få bättre inblick i vad de gör och vad som är på gång inom olika områden. Sedan är det roligt att jobba i vår ut- ställningsgrupp. Alla är så kreativa och har massor av uppslag om vad vi kan ha med i utställningen och idéer om hur vi ska presen- tera det hela. Det är verkligen ett lagarbete och det gillar jag.
Catrin: – För mig är det nog den skapande processen i utställ- ningsarbetet och de kontakter man får som är det bästa. Att genom en utställning kanske ge en ny oväntad synvinkel, är en stor belöning i sig. Att få vara kreativ på ett meningsfullt sätt i samspel med människor som man annars inte når.
Maria: – Jag tycker att kontakten med övriga universitetet är inspirerande! Biblioteket är det verkliga navet i universitetet och det vill vi fortsätta vara. Det är också spännande att få mer kunskap om vilken forskning som bedrivs på universitetet, det är så otroligt brett!
Slutligen, hur ser ni på framtiden?
Catrin: – Vi anser alla att målet för utställningsverksamheten på Linköpings universitetsbibliotek är att knyta oss närmre till uni- versitetets forskare och deras forskning, vilket är en av univer- sitetets kärnverksamheter. Nu kan biblioteket erbjuda forskare att använda biblioteket som ett skyltfönster och vi önskar att fler forskare kommer att nyttja denna möjlighet eftersom det ofta är en utmaning för forskare att sprida sin forskning till allmänhet- en på ett populärvetenskapligt sätt.
Länkar till användbara resurser
• Att producera utställning – en modell i 5 steg från Malmö universitetsbibliotek (2016)
http://blogg.mah.se/forskarnas-galleri/ [2020-04-02] • The Art of Relevance by Nina Simon (2016)
http://www.artofrelevance.org/ [2020-04-02] • VFN (Verifiering för nyttiggörande (2020)
https://old.liu.se/medfak/bkv/ike-nytt/ike-nytt-arkiv/ 1.722226/1.722230/VFN_flyer.pdf [2020-04-21]