Jobba i laglöst land – att skapa läromedel på ett skolbibliotek

Hanna Berg Carlsson

På Jenny Nyströmsskolan har bibliotekarierna skapat egna läromedel och metoder för att bidra till elevernas språk- utveckling och digitala kompetens. De har blivit producen- ter, av den enkla anledningen att det har funnits behov av material som är anpassat för elevernas och skolans arbets- sätt och kultur. Biblioteksverksamheten har formats av dess bibliotekarier snarare än av styrdokument och lagar. Det ger förutsättningar för en nationell uppstyrning med jämlikhet som mål.

Skolbiblioteket i läroplanen

Uppdragsformuleringarna för skolbibliotek i läroplanen är väldigt öppna för tolkning, och de är dessutom förhållande- vis nya. Så sent som 2010 fanns inte skolbiblioteket som lokal eller funktion nämnt i vare sig skollag eller läroplan, vilket har föranlett en mängd olika varianter av en och samma funktion runt om i landet. Samtidigt som detta skapar utmaningar och kan ses som ett hinder, har denna möjlighet till tolkning gett om inte alla så många av Sveriges skolbibliotekarier möjlighet att utforska och utveckla den egna rollen på ett egentligen ganska fantastiskt sätt. Vi har kunnat jobba i ett näst intill laglöst land, med få ögon som granskar eventuella steg utanför boxen. Vi har kunnat forma oss efter det ständigt rörliga område som kommit att utgöra en allt större pusselbit i bibliotekariekompetensen – medie- och informationskunnighet (MIK). Även om det finns goda anledningar att beklaga den brist på direktiv som gäller för hur skolbibliotek ska bedrivas, och många negativa följder av det, skulle säkert mången lärare avundas den frihet som det ger.

En kort historik

Vår gymnasieskola byggdes i början av 1990-talet och hade redan från början en generös yta avsatt för skolbiblioteket, längs den passage som fick namnet Biblioteksvägen. Det är dessutom en lokal som är svår att avgränsa eller använda till något annat, där den ligger mellan korridorer och innergårdar med fönsterväggar i

alla riktningar. Detta kan säkert vara en anledning till att skolan även i trångbodda tider har fått behålla sitt luftiga bibliotek, med- an andra skolbibliotek har fått ge upp kvadratmeter till förmån för klassrum och personalkontor. Biblioteket har sedan start varit bemannat med utbildad bibliotekarie i olika omfattning – som mest med 2,0 bibliotekarier och 0,75 biblioteksassistent. I skrivande stund bemannas biblioteket av 1,5 utbildad biblioteka- rie på drygt 900 elever. 

Skolbibliotekets pedagogiska närvaro i undervisningen bör- jade på allvar utvecklas en bit in på 2000-talet. I samband med personalskifte och nyanställningar tog ett nytt arbetssätt vid som i högre grad byggde på pedagogiskt samarbete med lärarna i klassrummen. Skolbibliotekets pedagogiska roll började i allt större omfattning lyftas och prioriteras av rektorer, och genom skolbibliotekarier och ett antal lärare skapades över tid en struk- tur och arbetskultur med utgångspunkt i samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarie. 

Ett eget digitalt läromedel

Det samarbete som på allvar började formas i mitten av 2000- talet handlade till stor del om informationssökning och käll- kritik. I digital bemärkelse var detta undervisning som i första hand ägde rum i datasalar och ofta i samband med ren datorkun- skap, medan skolbibliotekets delaktighet i den mer traditionella källkritiken och informationssökningen kunde äga rum i en mängd sammanhang. År 2012 inleddes en så kallad en-till-en- struktur på skolan, där varje elev förfogar över en egen dator. Som en följd av den då nya läroplanen föll ren datorkunskap bort från schemat och blev en del av det dagliga arbetet i samtliga ämnen och kurser, vilket till viss del krävde nya strukturer och arbetssätt för skolbiblioteket.  

Såväl före som efter en-till-en-strukturen var skolbibliotek- ariernas delaktighet i klassrumsundervisningen periodvis omfattande, vilket krävde dokumentation för att skapa struktur, progression och jämlikhet mellan klasser och program. Denna dokumentation gjordes innan 2012 i pappersformat – det var helt enkelt ett papper med en tabell för skolans samtliga klasser, där olika undervisningsinnehåll bockades av i takt med att de genom- fördes. Detta var en intern resurs för skolbibliotekarierna såtill- vida att det skapade en översikt över skolbibliotekets insatser

i olika klasser, och minskade risken för dubbelt arbete. Efter 2012 och i samband med fortbildningsinsatser för all pedagogisk personal utvecklades denna dokumentation till en digital variant med ett vidgat syfte. Den första digitala varianten av skolbiblio- tekets undervisningsdokumentation innehöll, precis som dess analoga förlaga, en loggföring över varje genomfört moment i res- pektive klass. Utöver det innehöll den även en detaljerad skriftlig version av själva undervisningsinnehållet, och dokumentationen var helt tillgänglig för elever, pedagoger och externa besökare online. Det som började som en intern dokumentation för skol- bibliotekarierna blev en variant av en läromedelsresurs för såväl pedagoger som elever.

Verktyget som användes för att skapa webbsidan var Google Sites. Valet av verktyg avgjordes av skolans anslutning till dåvarande Google Apps for Education (nuvarande G-Suite for Education). Vid den här tiden var dock Sites relativt tungrott. Det krävdes mycket handpåläggning för att skapa nytt material och det var osmidigt att återanvända tidigare publicerat innehåll. Med hög arbetsbelastning medförde detta efter några år att vi sökte oss till en mer lätthanterlig plattform. Vi gick då över till att använda en blogg med ett mer enkelspårigt och linjärt upplägg. Enkelheten i detta fyllde sin funktion, men det fanns tydliga nackdelar främst gällande effektiv användning av yta och han- tering av bild och video. När så Google Sites genomgick en större uppdatering, med smidigare publiceringsprocesser och tydligare gränssnitt, återgick vi 2017 till den ursprungliga strukturen hos en webbsida. 

I dag används bibliotekets undervisningssida som ett slags digitalt läromedel där vi kontinuerligt publicerar innehållet. Användningen kan sägas ha tre funktioner. För det första har sidan en förberedande funktion. Som skolbibliotekarier struktu- rerar vi med hjälp av sidan upp det lektionsinnehåll, med länkar och resurser, som vi kommer jobba med under lektionen. Sidan blir på så vis även ett slags presentationstekniskt hjälpmedel att utgå ifrån, där vi undviker att inför eleverna navigera mellan en potentiellt förvirrande mängd olika sidor och fönster. Allt finns samlat. 

Sidan är även tänkt som ett verktyg för elever och lärare under pågående arbetsmoment. De flesta lärare använder en digital plattform för sin kurs, där de lägger upp uppgifter och relevant

material. Där länkar lärare ofta till den aktuella fliken på biblio- tekets undervisningssida. På så vis blir de grundläggande dragen i lektionsgenomgången, samt länkar och resurser, tillgängliga för eleverna. Detta kan fylla en funktion för dels elever som behöver repetition, dels de elever som varit frånvarande på en lektion. 

Slutligen finns det även en dokumentationssyftande funktion med sidan, i likhet med den funktion som den analoga dokumen- tationen tidigare hade. På en skola med nästan tusen elever och cirka 30 klasser, där lektionssamarbeten sker i i stort sett samt- liga klasser under en treårsperiod, blir det över tid omöjligt att komma ihåg innehåll och upplägg för lektionssamarbeten bakåt i tiden. Samtidigt är förankringen i tidigare uppgifter och genom- gångar nödvändig, för såväl lärare som skolbibliotekarier, för att kunna skapa innehållsmässig progression och fördjupning. Detta var den stora nackdelen med den analoga dokumentation som fördes fram till 2012 – den visade när och hur ofta skolbiblioteket varit delaktigt i en klassundervisning, men berättade inget om sammanhanget eller innehållet. Bibliotekets undervisningssida kan däremot utgöra en språngbräda inför kommande moment där liknande förmågor och kunskaper ska tränas och fördjupas. Och till skillnad från sparat material i digitala eller analoga pärmar är detta underlag tillgängligt för alla som kan tänkas jobba vidare med en viss klass, med eller utan skolbibliotekariens direkta inblandning. 

Utvecklingen av den här resursen har, som framgår ovan, varit en process som har rört sig i takt med arbetsbelastning, teknisk utveckling och verksamhetsbehov. Det är därför inte heller en process som är färdig. Det finns ständigt utvecklingstankar, och just nu diskuteras möjligheten att öppna upp sidan så att inte enbart skolbibliotekarier kan publicera innehåll utan även lärare. Idén har lyfts i samband med att MIK och därtill relaterad undervisning diskuteras på en skolövergripande nivå. Det finns ett behov för sidan att växa så att den inte bara synliggör skolbib- liotekets undervisning, utan hela skolans arbete med MIK.

Filmer, lathundar och vägvisare

I samband med att MIK rör på sig, vad gäller krav på förmågor och kunskaper, uppstår nya behov. Ungdomars källkritiska förmåga har länge varit under lupp men under de senaste åren har ett antal nya forskningsrön tillkommit. Vi har bland annat

kunnat läsa om förhållandet mellan källkritisk förmåga och självskattad källkritisk förmåga, och sett att det finns en ten- dens bland ungdomar att överskatta sina kunskaper (Nygren & Guath, 2019). Detta skapar utmaningar i skolundervisningen, och kanske inte minst ett behov av att synliggöra olika förmå- gors eller kunskapers komplexitet. Inom andra grundläggande lärandefrågor finns redan sådana synliggörande resurser. Det finns till exempel en uppsjö av lathundar, instruktionsfilmer med mera som har med läsning och lässtrategier att göra, och läsförmågans centrala roll i skolan är sedan länge starkt befäst. I takt med att förmågan att söka och kritiskt granska information får en allt mer grundläggande roll för lärande har ett behov av lik- nande resurser för de förmågorna uppkommit. Vi har upprepade gånger funnit oss i den situationen att vi på ett tydligt sätt behövt synliggöra för eleverna vad som utmärker goda respektive dåliga strategier, metoder och förmågor. Och i brist på redan befintliga resurser har vi valt att skapa sådant material själva. 

Ett sådant material som vi kommit att använda oss av är en checklista för bra och dåliga strategier för sökning och käll- kritik. Inspirationen till denna fick vi i samband med Läslyftet, där vi tog del av en föredömlig översikt över vad som känneteck- nar olika läsare (Mossberg Schüllerqvist, 2015). Vi såg direkt hur de tydligt förklarade strategierna kunde hjälpa elever att utveck- la sitt läsande, och insåg att en motsvarande översikt över andra komplicerade lärandeförmågor skulle kunna hjälpa eleverna inom andra områden. 

Vi har kommit att använda den här matrisen som en språng- bräda för fördjupade kunskaper och strategier när det gäller att söka och granska information. Till grund för matrisen ligger en mängd forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap, men även våra egna och lärarnas erfarenheter och observationer. I den högra kolumnen har vi listat metoder och strategier som vi ofta ser hos eleverna, men som vi bedömer har tydliga brister eller är direkt felaktiga. I den vänstra kolumnen har vi listat de strategier som vi bedömer är målbilden för hur man bör söka och granska information. Dessa utgör då motvikten till de mindre bra strategierna i högerkolumnen. 

Andra exempel på material som vi har skapat är instruktions- filmer för sökning. Vi arbetar dels med allmänt hållna filmer som går igenom återkommande resurser som eleverna behöver använda,

till exempel en särskild databas, dels med genomgångar som är kopplade till specifika uppgifter. Syftet med de här filmerna är egentligen att vara en förlängning av vår undervisningssida, som ju tillgängliggör innehållet i våra lektioner för elever och lärare. Filmerna är ett sätt att gå ifrån den textbaserade sammanfatt- ningen, eftersom det kan vara svårt att ge mer praktisk vägled- ning med enbart text. Kortare filmer, där eleverna får se och höra samtidigt, är oftast lättare för eleverna att förstå. Det är mer likt den ursprungliga undervisningssituationen, och på så vis en bätt- re kompensation för elever som varit frånvarande. Under vårens unika förutsättningar, med distans- och fjärrundervisning för gymnasieskolan som ett led i att begränsa smittspridningen av covid-19, har ytterligare fler filmer behövt göras, och den kompe- tens vi byggt upp för detta gjorde oss väl förberedda. 

Ytterligare ett annat slags material som vi har skapat riktar sig till våra lärarkollegor och annan personal på skolan. Det finns en föreställning om att skolbibliotekarieyrket är att ständigt jobba i motvind. Detta upplever inte vi, men det finns ett återkommande behov av att informera och utbilda om skolbibliotekariens kom- petens och uppdrag. I dagens utbildningar för lärare, rektorer och andra yrkesgrupper inom skolan förekommer väldigt lite, om något alls, om skolbibliotekets funktion och hur skolbiblioteket kan användas. Behovet av information är därför stort, och på många sätt är denna sortens kommunikation nödvändig för de funktioner som skolbiblioteket ska fylla. En webbsida med information om biblioteket, vad gäller såväl rutiner och bestånd som arbetssätt och pedagogiskt uppdrag, har möjliggjort en kom- munikation på bred front gentemot nyanställda, lärarstudenter, vikarier och andra som inte sedan tidigare är införstådda med skolbibliotekets funktion på vår skola. 

Vi är långt ifrån ensamma om att ha skapat sådana informativa resurser. Det finns gott om exempel i Skolbibliotekssverige på välutvecklade och pedagogiska digitala resurser som presenterar och informerar om verksamheten. Vi blir ständigt inspirerade av andra skolors bibliotek via de olika nätverkskanaler som finns, vilket bidrar till att de resurser som vi producerar ständigt känns levande och i utveckling. 

Podden Bokprat

De resurser som vi har gått igenom hittills har alla haft det gemensamt att de främst har kretsat kring den del av uppdraget som handlar om att utveckla elevernas digitala kompetens. Det faller sig rätt så naturligt att arbeta med det uppdraget i en digital miljö. Den språkutvecklande och lässtimulerande delen av skol- bibliotekets uppdrag blir ofta mer kopplad till fysiska medier och praktisk handpåläggning, exempelvis i form av bokprat, boksam- tal och skyltning. Under våren 2018 började vi diskutera huruvida vi kunde utveckla det arbetet. Vi hade under en tid upplevt att de insatser som vi gör i form av bokprat på olika teman inte följer samma regelbundenhet och struktur som övriga pedagogiska insatser. Troligen beror detta på att den skönlitterära läsningen sällan får samma status som de digitala förmågorna, eller inte förekommer som naturligt inslag i lika många ämnen. Därmed upplevde vi att en betydande del av vårt kunnande aldrig kom till sin rätt eller blev tillgängligt för eleverna. Såväl i som utanför våra yrken är vi flitiga läsare, och vi strävar efter att sprida vår entusiasm för läsningen och det vi läser till våra elever och kolle- gor. Men de lektionssammanhang där sådan läsning är central är helt enkelt för få. Vi behövde därför en kanal där vi på ett person- ligt och pedagogiskt sätt kunde bokprata utanför klassrummet. På så vis föddes idén om en podcast. 

Vi har nu ”poddat” i snart två år, och upplever att det är väl värt den relativt blygsamma tid som det tar att spela in, redigera och publicera. Vi har fått väldigt mycket positiv respons från våra lärarkollegor, som använder avsnitt i sin undervisning eller lyssnar på dem själva för att få boktips. Men vi har även själva upplevt positiva effekter av poddandet som vi inte hade förutsett, vad gäller till exempelstruktur och disciplin för läsning, doku- mentation av det vi läst och så vidare. Vi har även använt podden till annat än faktiska boktips. Vi har poddat direkt från Bokmäs- san i Göteborg, poddat som en del i läsprojekt och spelat in avsnitt som handlar om varför läsningen är viktig. På det stora hela kän- ner vi att det läsinspirerande arbete som vi tidigare gjorde bakom stängda klassrumsdörrar för några få, nu har blivit öppet för alla våra elever och kollegor. 

Avslutande reflektioner

Vi fick en gång frågan hur vi hinner med allt, och det kan vara viktigt att poängtera – när det ena utvecklings- och produktions- arbetet efter det andra listas – att det ligger ett antal förutsätt- ningar till grund för det. En sådan är välfungerande och auto- matiserade strukturer och rutiner som frigör tid från enkla och administrativa uppgifter. Det är till exempel inte ovanligt att skolbibliotekarier sitter med arbetsuppgifter som egentligen inte kräver deras kompetens, eller som är så pass administrativa eller enkla att de skulle kunna organiseras på ett sådant sätt att bety- dande mängder tid frigörs. Sådana strukturer kan kräva mycket tid och övertalning för att bygga upp, och kan i vissa fall även kosta pengar för skolan, men är i slutänden bibliotekariens bästa vän för att möjliggöra det pedagogiska utvecklingsarbetet. Och i förlängningen är det därmed även högst gynnsamt för lärare och elever. En annan faktor handlar om att det finns en skol- gemensam bild av och plan för skolbibliotekets roll i skolan, där skolbibliotekets pedagogiska verksamhet är uppstrukturerad och kommunicerad med lärare och rektorer. Detta möjliggör effektiv- isering och planering med framförhållning, samtidigt som det minimerar dubbelarbete och energikrävande nödlösningar. 

Det finns olika uppfattningar om vad ett skolbibliotek bör göra, och eftersom vi inte har några specifika nationella riktlinjer att utgå från är det i dagsläget förhållandevis fritt för varje skola el- ler kommun att bestämma det på egen hand. Vår verksamhet har på många sätt utvecklats och formats av dess bibliotekarier sna- rare än av styrdokument och lagar. Och det faktum att så många skolbiblioteksverksamheter har kunnat utvecklas och formas på ett sådant sätt, och därmed utforska den egna rollen i relation till språklig och digital kompetens hos elever, ger kanske ännu bättre förutsättningar inför en eventuell nationell uppstyrning med jämlikhet som mål. 

Det har hela tiden varit vi på skolbiblioteket som själva har administrerat resurserna som vi har skapat. Att förlita sig på en extern teknisk kompetens i det dagliga hanterandet har inte varit praktiskt rimligt, och val av digitala verktyg har varit beroende av användarvänlighet och lämplighet för en genomsnittlig digital kompetensnivå. Däremot har vi tagit hjälp av kompetenser på skolan (IKT-pedagoger, medialärare med flera) för att komma

igång. Vi har inte själva format eller skapat digitala verktyg i form av appar eller sidor, utan har fokuserat på att producera innehåll och lägga vår tid på pedagogisk tillämpning. Utöver de verksam- hetsvinster som det har medfört har det även bidragit till en ökad digital kompetens hos oss skolbibliotekarier, och ett ökat självförtroende som producenter. 

Vi ser det som en enorm fördel att utveckla och producera egna resurser, men med det kommer även ett ansvar för att dela med sig. Det finns, utöver den nytta som vi själva har av det, ytterligare en dimension till att inte bara producera utan även tillgängliggöra skapade resurser, och det är att skolbibliotekets roll som utvecklande och drivande organ i skolan synliggörs. Vi har en kompetens och ett perspektiv som endast vi kan bistå med i skolans värld. Att synliggöra det behövs för Skolsverige, för att förankra skolbibliotekets roll och funktion i svensk skola. Men det behövs även för Skolbibliotekssverige, för att driva och utveckla samarbeten och närma oss en potentiell samsyn och en professionell utveckling. 

Referenser

• Mossberg Schüllerqvist, I. (2015). Lässtrategier för sakprosa och kännetecken för goda läslärare och goda läsare. Skolverket. https://larportalen.skolverket.se 

• Nygren, T. & Guath, M. (2019). Swedish teenagers’ difficulties and abi- lities to determine digital news credibility. Nordicom Review, 40 (1). 

Att göra elevernas röster hörda

– novellantologi och skoltidning

Novellantologin Åttologin och skoltidningen Redaktionen är två större projekt på Nyköpings högstadium som utvecklas och produceras av skolbibliotekarierna. En viktig drivkraft i projekten är att nå ut till en större målgrupp utanför skolan. Det blir ett sätt för eleverna att få sina röster hörda, något som kan vara svårt för ungdomar i dagens samhälle.

Skolbibliotekariens roll

Den här texten handlar om två projekt som jag som skolbiblioteka- rie har varit djupt involverad i, novellantologin Åttologin och skol- tidningen Redaktionen. I dessa båda fall har jag som skolbiblioteka- rie fungerat som både utvecklare och producent. Jag har varit med och tagit fram idéerna och satt igång projekten, och i båda fallen