För att redogöra för bibliotekariernas syn på bibliotekslagens förnyande så har jag funnit det relevant att ha PUNKTmedis kontext och verksamhet som utgångspunkt i frågeställningen kring vad förändringen inneburit i stort men också för den spe-cifika verksamheten på biblioteket. Enligt Säljö så måste handling och kunskap inom sociokulturell teori kopplas till kontext och verksamhet, eftersom männi-skans handling sker inom den givna praktiken som hen förhåller sig inom.118 Be-greppet kontext kan inte sägas utgöra en fristående del, utan flera kontexter kan flyta in i varandra och samverka: fysisk kontext, kognitiv kontext, kommunikativ kontext och/eller historisk kontext. Kontexten anses inte påverka det man gör, utan handlingen som utförs är istället en del av kontexten. Handlingar anses ingå i, skapa och återskapa kontexter.119
PUNKTmedis kan sägas utgöra en egen kontext, men som förhåller sig mot ett större sammanhang, som här utgörs av bibliotekslagen som en övergripande kontext. Vidare påverkar kontexterna bibliotekariernas handlingar, som fungerar som en ytterligare kontext. Under intervjuernas första del diskuterades biblioteks-lagen i stort och sedan dess påverkan för PUNKTmedis samt för bibliotekariernas individuella läsfrämjande arbete. Inledningsvis under intervjuerna tog jag upp de förändringar som gäller folkbiblioteken: litteraturbegreppets vidgning, som nu ska
115 Kulturhuset Stadsteaterns webbsida> Bibliotek > Lava Bibliotek Verkstad > Om Lava [2015-04-09].
116 Stockholms stad, Kommunikationsplan PUNKTmedis 2014.
117 Stockholms stad, Gulleplutt PUNKTmedis 2014.
118 Säljö, R. (2014), Lärande i praktiken. s. 130.
inkludera fack- såväl som skönlitteratur i olika tekniska format och folkbiblio-tekens uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet mot barn och unga.120
Bibliotekarie A menar dock som svar på min fråga, att den viktigaste föränd-ringen i bibliotekslagen var den som fastslog att det måste finnas ett skolbibliotek på varje skola, enligt § 10 i nya bibliotekslagen.
10 § Enligt 2 kap. 36 § skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbiblio-tek.121
Det har länge varit ett problem för biblioteken på Södermalm, att det finns så många friskolor där som inte brytt sig om att skaffa egna bibliotek. Trots ändring-en i lagändring-en, har händring-en inte upplevt någon minskning i av här typändring-en av klassbesök som sker utan lärare. Bibliotekarierna gör vad de kan för att se till ungdomarnas behov, men menar att det blir en skev fördelning av resurserna. De lärare och klasser som är mest på, är de som får mest nytta av biblioteket. När sedan nästa klass kommer, finns det inte material så det räcker, berättar A. Om lagens påverkan på biblio-teken och på PUNKTmedis i synnerhet säger A:
Tyvärr, alltså, men det är det som är så tråkigt med de här lagarna. Du vet, i och med att jag jobbat så länge så har jag jobbat på den tiden när det inte fanns någon bibliotekslag och vi hade ju stora förväntningar på, Åh vad bra det skulle bli med bibliotekslag, och vi tittade på Norge, vi tittade på Danmark och vi tittade på Finland, som har det. Det var en del som var skeptiska och sa det, okej, det kan ju bli väldigt tandlöst. Och det blev det ju. För det står ju bara i lagen att det ska finnas ett bibliotek i varje kommun. Stockholm är en kommun.122
Bibliotekarie B ser bibliotekslagen som en övergripande lag, och menar att många bibliotek säkerligen har en strävan att efterfölja lagen, men säger samtidigt att den troligtvis kommer att ses över igen på grund av regeringsskiftet 2014. B säger vidare att möjligheten att använda sig av ett vidgat textbegrepp gör det möjligt för biblioteken att arbeta mer med det digitala och att hen upplever att allmänheten generellt förstår att biblioteken är i förändring. Stockholms stadsbibliotek, SSB, är till exempel med och driver e-boksutvecklingen, trots att det funnits många eko-nomiska utmaningar. Vidare arbetar biblioteken inom SSB med biblioteket som fysisk plats och B tar upp det nyöppnade biblioteket i Kista som har fokuserat mycket på det digitala lärandet och digital tillgänglighet. I det biblioteket finns även en riktig black-box teater, som B ser som en resurs för att arbeta just med ett vidgat textbegrepp.123 En black-box teater är ett kvadratiskt, helsvart, odekorerat
120 Kulturdepartementet, Regeringens proposition 2012/13:147 Ny bibliotekslag s. 24.
121 Kulturdepartementet, Bibliotekslag; SFS 2013:801 s. 2.
122 Inspelning och transkription, Bibliotekarie A. (2015), 2015-02-09.
rum där scenen och sittplatserna går att anpassa efter de olika föreställningarna.124
På Kista bibliotek används den till författarsamtal, föreläsningar, teater, musik, samhälls- och kultursamtal.125
Vad gäller lagens påverkan på PUNKTmedis verksamhet så tycker B det är svårt att komma på några direkta förändringar. Eftersom PUNKTmedis är ett ung-domsbibliotek har de alltid haft möjlighet att testa nya saker och ändringen inne-bär väl eventuellt att de nu kan testa ännu mer. På vilka konsekvenser lagens för-ändring fått för verksamheten svarar B:
[…] Jag tycker det är lite svårt att säga, det är väl kanske att vi kan på något sätt, jag tänker att PUNKTmedis alltid på något sätt fått testa en del grejer, just eftersom vi är ett ungdoms-bibliotek, så får vi prova såhär typ nya saker. [skrattar] Eh, och det gör väl att vi kan testa ännu mer på något sätt. Sen är det ju det, att bibliotekslagen kan säga en sak men det är fortfa-rande på något sätt upp till de som jobbar här att liksom sätta sig in i eller liksom implemen-tera en del saker som står där och det handlar också om, det blir också en fråga om personella resurser, intresse alltså, den typen av grejer. 126
B tar även upp den påverkan som arbetet med sociala medier fått för verksamhet-en och ser detta som verksamhet-en del av arbetet med nya medier och tekniska format, samt att verksamheten köpt in en Ipad, som finns tillgänglig för besökarna att spela in sina egna boktips och liknande på.127
Bibliotekarie C tar precis som bibliotekarie A upp problemen med att det finns flera friskolor på Södermalm som inte har tillgång till egna skolbibliotek. C säger att folkbiblioteken ska vara ett komplement till skolbiblioteken och har en mycket stark känsla av att styrdokument och lagar kring detta kommer styras upp och vässas inom en snar framtid. Även C menar att lagen kan vara en aning tand-lös i nuläget då det inte finns någon tillsyn och inte heller något utrymme för re-primander,
[…] man har en lag, som till slut nästan blir som övergångsställen, att man, till slut är det lika bra att låta folk gå över övergångsställena, för det är ingen som kan hålla på att titta på dem, så då ändrar man till och med lagtexten. Har man en lag, så är det värdelöst om man inte har någon tillsyn.128
Vidare fokuserar C på att bibliotekslagen säger att biblioteken ska inkludera skön- såväl som facklitteratur och menar att det fortfarande är skönlitteraturen som är i främsta fokus, men tycker att det är skönt att det finns facklitteratur att luta sig emot. Något som hen själv gör mycket i sitt arbete på PUNKTmedis, där lagen
124 Malmö operas webbsida > besök operan > operahuset [2015-04-07].
125 Stockholm stadsbiblioteks webbsida > bibliotek > Kista bibliotek [2015-04-07].
126 Inspelning och transkription, Bibliotekarie B. (2015), 2015-02-11.
127 Inspelning och transkription, Bibliotekarie B. (2015), 2015-02-11.
inte i någon större utsträckning bidragit till några konkreta förändringar enligt C. Hen har hela tiden i sitt arbete jobbat med både skön- och facklitteratur, vid olika bokprat till exempel.Vidare frågar jag om C börjat arbeta med några nya tekniska redskap under året, men det har hen inte direkt, eftersom det oftast är böcker som efterfrågas. Däremot önskar C att fler böcker spelades in, så att både bok och ljud kan komplettera varandra.129
I bibliotekslagen fastslås att varje bibliotek ska ha en biblioteksplan.130 PUNKTmedis som tillhör Stockholms stadsbibliotek, SSB, följer Bibliotek i
rö-relse – biblioteksplan 3.0 som riktmärke gällande sin verksamhetsplanering. I
planen presenteras olika samarbeten som biblioteken i Stockholm gör med skolan och ett gemensamt styrdokument har tagits fram i detta syfte Kultur i ögonhöjd.131
Dokumentet utgår i från FN:s barnkonvention för barns rättigheter, de nationella kulturpolitiska målen, den nationella ungdomspolitiken, målen i läroplanerna för skola och förskola samt program för delaktighet för personer med funktionsned-sättning.132 Dokumentet har reviderats efter att den nya bibliotekslagen trädde i kraft och bibliotekarierna på PUNKTmedis hänvisar mer till detta dokument och dess påverkan på verksamheten än bibliotekslagens direkta inflytande.
Bibliotekarie A berättar att revideringen kom till under 2014 och då delades dokumentet upp i olika delar, vilket hen menar känns väldigt konkret men också att olika verksamheter har kommit olika långt. Vidare menar A att det är lätt att man skapar ett dokument som alla är rörande överens om, men sedan uppstår frå-gor om hur det egentligen ska tillämpas. Ofta ser förutsättningarna olika ut för de olika verksamheterna beroende på deras geografiska plats. A var med och utfor-made det första Kultur i ögonhöjd vars ledord fortfarande är för, med och av unga och menar att precis som med bibliotekslagen, finns förhoppningarna i de här do-kumenten, sen är det inte säkert att det fungerar i praktiken. PUNKTmedis har emellertid mycket bra förutsättningar, då biblioteket där lever som det lär enligt A, och att hen var med i utformningen av dokumentet då biblioteket redan hade ett framgångsrikt arbete direkt med och för unga. A tillägger avslutningsvis:
[…] vi är nog inte så lagstyrda. Det känns bara att det är, lite såhär kan man väl säga för att göra det kort, det är som att lagen har kommit ikapp oss, så som vi redan jobbar och så som vi vill att alla bibliotek ska arbeta, att alla ungdomar ska räknas med, för det är en fantastisk målgrupp. Det händer så mycket i den och vi kan inte klara oss utan dem för att då blir inte biblioteken intressanta, om inte ungdomarna tycker det är bra med biblioteket, varför ska vi då? då kommer ju vår verksamhet att bara försvinna. 133
129 Inspelning och transkription, Bibliotekarie C. (2015), 2015-02-13.
130 Kulturdepartementet, Regeringens proposition 2012/13:147 Ny bibliotekslag s. 43.
131 Stockholm stad, Bibliotek i rörelse s. 18, s. 14.
132 Stockholm stad, Kultur i ögonhöjd – För, med och av barn och unga (2014) s. 6.
I sociokulturell teori anses kunskaper, färdigheter och förståelse vara for-mande inom en verksamhets ram och därför också giltiga inom det ramverket. Kunskaperna och förståelsen avspeglar därför verksamhetens arbetssätt och dess prioriteringar.134 PUNKTmedis fungerar i detta sammanhang som vad Säljö kallas för en kulturell institution. Där verksamheten ses som något organiskt som kan utvecklas och omformas genom bibliotekariernas handlingar och genom besökar-nas önskemål.135 PUNKTmedis förhåller sig till flera kontexter där bibliotekslagen och verksamhetens styrdokument utgör en av dem. Genom verksamhetens egen kontext skapas handling men också genom de riktlinjer som bibliotekarierna för-håller sig till.
Bibliotekarie B tror att dokumentet Kultur i ögonhöjd kommer att hålla ett tag och precis som A påtalar hen att det är upp till de olika verksamheterna hur myck-et och vilka olika delar de väljer och har resurser att tillämpa i de olika verksam-heterna.136 Även bibliotekarie C tar upp tolkningsaspekten i dokumenten och tyck-er att det är bra med ett tydliggörande, särskilt gällande skolans vtyck-erksamhet. Hen menar också att det flesta verksamheter förmodligen har en ambition att efterfölja och tolka dokumenten så långt som det är möjligt och hänvisar till att de ekono-miska resurserna förmodligen är knappa.137