Bibliotekarierna på PUNKTmedis upplever alla att det föredragna mediet bland ungdomarna i huvudsak är fysiska böcker, och också det som efterfrågas mest.138
Bland annat uttrycker bibliotekarie A att:
Det är det som är så roligt med det här, vi tänker alltid att vi ska ligga i framkanten, vi ska ha det nyaste och sådär. Men det intressantaste det är ju att ungdomarna föredrar att läsa böcker, de vill läsa pappersböcker. Man är inte speciellt intresserad av de här nya formaten. Det vi-sade sig i den här undersökningen av vårt virtuella bibliotek då, vilka är det som läser e-böckerna? Jo, det är samma som läser mest annars, det är kulturtanterna.139
I bibliotekslagen 7 § stadgas att folkbibliotekens uppdrag innebär att de ska ”sär-skilt främja läsning och tillgång till litteratur” De ska även ”verka för att öka
134 Säljö, R. (2014), Lärande i praktiken. s. 129.
135 Säljö, R. (2013), Lärande och kulturella redskap. s. 46.
136 Inspelning och transkription, Bibliotekarie B. (2015), 2015-02-11.
137 Inspelning och transkription, Bibliotekarie C. (2015), 2015-02-13.
138 Inspelning och transkription, Bibliotekarie A. (2015), 2015-02-09, Bibliotekarie B. (2015), 2015-02-11, Bibliotekarie C. (2015), 2015-02-13.
skapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtande, lärande och delaktighet i kulturlivet.”140 Genom att fråga bibliotekarierna om hur det ord-nar med sitt bestånd, hur de gör med inköp och vilka redskap de använder när det arbetar med ett vidgade textbegrepp, var mitt syfte att komma åt hur de själva ser på ett vidgat textbegrepp, litteracitet och läsning samt deras upplevelse av att ar-beta på detta sätt, med läsfrämjande genom de här verktygen. Ett vidgat textbe-grepp och litteracitet förutsätter en bredare syn på vad det innebär att läsa och på vad som anses vara text.141 Hur pratar bibliotekarierna kring medierna och red-skapen som enligt sociokulturell teori kan benämnas som artefakter, det vill säga redskap som utan ett mänskligt sammanhang fyller lite funktion?142 I vilken be-märkelse används de för att mediera, förmedla i den sociala praktik som PUNKTmedis utgör?
Bibliotekarie A berättar att ungdomarna använder olika medier under olika ti-der på dygnet eller olika faser i livet. Vissa tycker det är jätteskönt med en pap-persbok och att de som har någon läsnedsättning likt dyslexi kan använda tryckta böcker som ett särskilt stöd. Hen säger vidare att det viktiga för bibliotekarierna är att hålla sig ajour med alla nya medier, känna till alla möjligheter och hela tiden vara lyhörd emot vad ungdomarna efterfrågar och hur deras behov ser ut. Vidare är bibliotekarie A en förespråkare av digitalisering och har idéer om e-böcker och QR-koder som hen hoppas ska bli verklighet även på PUNKTmedis.143 QR står för engelskan Quick Response, som betyder ”snabbt svar” och är utformad som en svart och vit fyrkant som kan läsas av på flera sätt och enkelt genom en applikat-ion i en smarttelefon. QR-koden kan innehålla siffror, bokstäver, tecken och andra symboler.144 Bibliotekarie A menar att QR-kod skulle kunna ge låntagarna snabb information om böckernas innehåll, serieordning och liknande.145
Under intervjuerna frågar jag bibliotekarierna hur mycket de använder dato-rer, e-böcker och databaser i sitt arbete. B berättar att det finns tre datorer i verk-samheten som används mycket av läxhjälpen, vilken anordnas av en extern före-ning. Gällande e-böcker och databaser säger B att det är mer något som användar-na själva använder och att bibliotekarieranvändar-na på PUNKTmedis mer fungerar som guider och hjälper till när det efterfrågas. Det finns ingen programverksamhet byggd kring de här enheterna avslutar hen.146
140 Kulturdepartementet, Bibliotekslag; SFS 2013:801 s. 2.
141 Sandin, A. S. (2011), Barnbibliotek och lässtimulans. s. 140.
142 Säljö, R. (2014), Lärande i praktiken. s. 80.
143 Inspelning och transkription, Bibliotekarie A. (2015), 2015-02-09.
144 Nationalencyklopedin, webbversionen, sökord: QR-kod [2015-04-13].
145 Inspelning och transkription, Bibliotekarie A. (2015), 2015-02-09.
Bibliotekarie C arbetar med databaserna varje vecka och tycker att personalen kan bli bättre på att använda dem. Biblioteket får mycket ämnesfrågor av ungdo-marna särskilt gällande det stora gymnasiearbetet som flera av ungdoungdo-marna är mitt uppe i. C tycker inte e-böcker är något hen behöver pusha extra för eftersom det inte är formatet på boken som är det viktiga, utan ”det viktiga är texten.” Hen har sett en tendens att skolorna runtomkring Södermalm dock ibland uppmanar sina elever att ”denna gång ska det vara en e-bok ni läser.”147 C tycker inte heller det spelar någon roll vilka medier ungdomarna använder sig av i sin läsning och anser att det är bibliotekariernas jobb att arbeta transmedialt. Det innebär att lån-tagaren ska känna att den kan ”flippa och hoppa mellan olika medier” eftersom bibliotekarien tipsar om böcker såväl som filmer till exempel. C menar att detta arbetssätt innebär att bibliotekarierna:
[…] jobbar över genrerna, att man försöker och, en bok kan leda till en film, kan leda till en ljudinspelning, att man rör sig mellan medierna, mellan fack och skön och låter sig inspireras över de här gränserna, men också över tid, äldre och nyare litteratur kan mötas.148
Bibliotekarierna på PUNKTmedis arbetar samtliga med ett vidgat textbegrepp och en utifrån en breddad syn på läsning, litteracitet. I sitt arbete jobbar de med flera olika medier, och nämner själva ”pappersböcker” såväl som andra tekniska lös-ningar - QR-kod – artefakter som fyller liten funktion utan mänskligt handlande.
Vidare diskuterade vi, utefter min förförståelse av vad tekniska format kan in-nebära – datorer, e-böcker och databaser. När de här artefakterna används i verk-samheten fungerar bibliotekarierna som guider, och hjälper sina låntagare vid be-hov. De hjälper till att mediera sina mänskliga kunskaper samtidigt som artefak-terna själva medierar kunskap, och kan härigenom sägas vara integrerade verktyg i den sociala praktik PUNKTmedis utgör, i egenskap av ungdomsbibliotek.149
Under intervjuerna diskuterades hur bibliotekarierna resonerar kring inköp och här kommer bibliotekarie B vidare in på hur de medier som åsyftas lagen kan tolkas på flera sätt, gällande format och innehåll. Intervjun kommer in på att det inte spelar någon roll vilka medier ungdomarna läser, utan det viktiga är att de läser, som också är grundstommen i den pragmatiska synen på läsning.150 Biblio-tekarie B berättar att biblioteket utgår från Svensk bokhandels katalog när böcker köps in till verksamheten. Det finns en central inköpsgrupp på Stockholms stads-bibliotek och PUNKTmedis har en kontaktperson som de träffar i samband med beställningar. Eftersom biblioteket riktar sig till åldersgruppen 13-19 år finns det
147 Inspelning och transkription, Bibliotekarie C. (2015), 2015-02-13.
148 Inspelning och transkription, Bibliotekarie C. (2015), 2015-02-13.
149 Säljö, R. (2014), Lärande i praktiken. s. 81.
”vuxenböcker” som bibliotekarierna ibland diskuterar lite mer ingående innan beslut fattas. Annars köps mycket in på förslag från användarna och B menar att de är med i processen och påverkar mycket, vilket också A och C intygar. B me-nar vidare att det är väldigt intressant med begreppet läsförståelse och meme-nar att innebörden av begreppet kanske borde förändras?
Det är också jätteintressant med såhär, läsförståelse och PISA-undersökningar och det är, lik-som en själv, lik-som måste förstå att ett SMS-språk till exempel är ett lika godtyckligt språk lik-som August Strindberg, förstår du vad jag menar? Det är kanske en själv som måste ändra på sin läsförståelse.151