När normer granskas i en kritisk analys finns en stor risk att dess otillräckligheter synas. Detta medför ofta att en mer mångfacetterad verklighet växer fram. Enligt Kalonaityté finns det motsägelser inom individen, blandningar av manligt, kvinn-ligt, androgynt eller könlöst. Vanligtvis så diskuteras olikheterna som ett
215 Wikipedia, den svenska versionen, gå till: John Green [2015-04-21].
216 Läs för livet, avsnitt 3: PUNKTmedis, biblot för tjejer som läser podcast 2014.
217 Inspelning och transkription, Bibliotekarie B. (2015), 2015-02-11.
218 Inspelning och transkription, Bibliotekarie C. (2015), 2015-02-13.
ligt faktum vid en mångfaldsanalys, där kategoriseringen av människorna inte ifrågasätts. I normkritisk analys vill man istället undersöka kategoriseringen inom kategoriseringen.220 Gällande PUNKTmedis satsning att verka för tjejer som redan läser, så har resultatet av studien konstaterat att trots motsättningen i satsningen, så pratar bibliotekarierna mycket utifrån individen – ungdomen. Bland annat be-rättar bibliotekarie A att hen tolkar initiativet på följande sätt:
Då läser jag ju det som att det är för både pojkar och flickor som läser, det är ju det som är. Jag tycker också att det är för alla de som inte läser. För ni vet, man lyssnar väldigt mycket på musik, det kanske är det som är grejen, man kanske spelar mycket spel. För det är ju det, jag ser ju inte de som att vi bara är läsfrämjande, utan just att vara den här mötesplatsen, att komma hit, att det är spännande.221
Kring risken med att köna besökarna och om detta medför en risk att befästa rå-dande uppfattningar om att flickor läser mer än pojkar resonerar bibliotekarie B liknande A, att:
Att säga att vi är ett bibliotek som riktar sig till tjejer är mer ett arbetssätt, tanken är att vi rik-tar oss till besökare som läser. Inte nödvändigtvis tjejer, tjejer kan också ha en väldigt bred innebörd, inte nödvändigtvis binära, cis-tjejer,222 utan vi menar läsare, besökare som läser. Det är intressant, SSB är inte ett bibliotek, det är 40 bibliotek, det är till för precis alla i Stockholm, sen finns det PUNKTmedis som är en del av hela Stockholms stadsbibliotek som är en del av det. Jag tänker att SSB är för alla, PUNKTmedis är till för ungdomar.223
Bibliotekarie C är inne på samma spår och menar att det är en fördel att arbeta emot och ser engagemanget som ett stöd:
Vi jobbar mer profilbyggande på något sätt och så kan man ha det som en slags, inte tapet, men som någonting, som ett varumärke. Varumärket bestämmer inte allt utan är något som man jobbar mer och mot. Det kanske låter flummigt men det är ett stöd. Det är jätteviktigt i vårt arbete att inte tänka så, vi har ju hyllor som heter skräck och så och köper in en del act-ionbaserad litteratur som av Horowitz som är jättepopulär bland ungdomar, men där är det också väldigt viktigt i vårt arbete, att bara för att man är kille så ska man inte plocka fram den här Horowitz-boken. Utan, varje individ är en individ. Samtidigt som det är praktiskt vid marknadsföringen också.224
En annan grupp inom gruppen som bibliotekarierna förhåller sig emot, och som framför allt C nämner, är de med varierande funktionalitet. Här ses också pojkars minskade läsförståelse som en del i arbetet:
220 Kalonaityté, V. (2014), Normkritisk pedagogik. s. 113 f.
221 Inspelning och transkription, Bibliotekarie A. (2015), 2015-02-09.
222 En cis-person identifierar sig med sitt biologiska och juridiska kön (Nationalencyklopedin) [2015-05-02].
223 Inspelning och transkription, Bibliotekarie B. (2015), 2015-02-11.
Grupperna klarar sig ganska bra själva, så det är mer att de finns där för alla. Sen tycker jag det är min uppgift och allas vår uppgift att, jag tar den i alla fall, att tänka på dem så är lite lässvaga, blyga, utanför och som överhuvudtaget närmar sig biblioteket utan att och upp-muntra dem. […] Inte minst killarna.225
Främst internt och i kommunikationsplanen dryftas tankarna på hur verksamhet-ens ska jobba för att bli ännu bättre på att nå sina befintliga besökare, där det står om ett omtag, men koncensus bland bibliotekarierna är trots allt att nå besökare, ungdom som ungdom.
Det räcker inte att granska de rådande normerna och konstatera hybriditet mellan dem, utan genom att identifiera dess existens så uppstår en möjlighet att samla, organisera och utmana de rådande eller dominerande normerna.226 När bib-liotekarierna på PUNKTmedis samtliga intygar att detta är en intern satsning, så framkommer det samtidigt i Läsambassadörens podcast, att satsningen än så
länge är intern.227 Enligt bibliotekarie B så gavs PUNKTmedis uppdraget för att se till att kärnbesökarna, tjejerna som läser, inte glöms bort i förhållande till pojkars läsning.228 Enligt Kalonaityté är det synliggörande av marginaliserade grupper och berättelser som kan leda till förändring.229 Sandin ställer sig frågan, vad det gör med biblioteksrummet när det riktar sig emot pappor och pojkar och inte till mammor och flickor och efterfrågar metodutveckling för man kan bli bättre på att arbeta gentemot den här gruppen.230
Om än ej uttalat, och trots bibliotekariernas olika inställningar till uppdraget, så har initiativet uppmärksammats av Läsambassadören såväl som i den här stu-dien. Detta har lett till ett synliggörande av flickor, tjejer, som tycker om att läsa i motsats till att prat om pojkars försämrade läsförståelse. Även om det sällan finns en enhetlig agenda bakom motståndet, så kan en vilja till förändring, omfördel-ning av makt, resurser och inkludering finnas. Därför är det viktigt att koppla ihop teori med praktik för att förankra och förändra med hjälp av normkritik.231 Chatfi-eld förespråkade i resultatet av sin studie att bibliotekarier genom sin yrkesroll har en auktoritär samhällsroll som sträcker sig över till det privata. Härigenom har de möjlighet att göra kön och genus till mindre viktiga kategorier, även om Chatfield menar att tyngdpunkten ligger på att se individen. 232 Vilket även PUNKTmedis bibliotekarier strävar efter.
225 Inspelning och transkription, Bibliotekarie C. (2015), 2015-02-13.
226 Kalonaityté, V. (2014), Normkritisk pedagogik. s. 114 f.
227 Läs för livet, avsnitt 3: PUNKTmedis, biblot för tjejer som läser podcast 2014.
228 Inspelning och transkription, Bibliotekarie B. (2015), 2015-02-11.
229 Kalonaityté, V. (2014), Normkritisk pedagogik. s. 114 f.
230 Sandin, A. S. (2011), Barnbibliotek och lässtimulans. s. 247 f.
231 Kalonaityté, V. (2014), Normkritisk pedagogik. s. 114 f.