PUNKTmedis är en del av Medborgarplatsens bibliotek, numera Tranströmerbib-lioteket och ett av de största biblioteken i Stockholm.87 Varje vecka har PUNKT-medis ca 2000 besökare, mycket tack vare att Kulturskolans teater- och Musik-verksamhet ligger i samma byggnad. På biblioteket arbetar tre bibliotekarier och en vikarie. I informationsdisken på PUNKTmedis tjänstgör även bibliotekarier från andra avdelningar inom Tranströmerbiblioteket.88
2002 tog kommunfullmäktige i Stockholm ett beslut om att det skulle öppnas ett ungdomsbibliotek på Medborgarplatsen. En av anledningarna var att det fanns en oro för att ungdomar i allt mindre utsträckning läste böcker och besökte
86 Kalonaityté, V. (2014), Normkritisk pedagogik. s. 113.
87 Stockholm stads webbsida > serviceenhetsdetaljer > enhet=f89d105f8ec14011972e5995d51133fb [2015-04-29].
tek. Under åren 2003-2004 engagerades 39 ungdomar att framföra sina behov och önskemål om hur ett nytt bibliotek skulle kunna utformas. Det kom fram att ung-domarna främst ville ha tillgång till en avslappnad mötesplats och i andra hand ville de ha ett utrymme där de kunde vara kreativa och samtidigt ta del av andras kreativitet. 2005 öppnande biblioteket PUNKTmedis som efter användarnas öns-kemål utformades som en öppen verksamhet, ett kulturhus och som ett bibliotek.89
Sedan dess har det gått 10 år och flera utvärderingar och undersökningar har gjorts på verksamheten. När biblioteket var nyöppnat undersökte Karin Axelsson och Tina Hallendal hur bilden av folkbibliotekens identitet kunde komma att för-ändras i samband med att ett bibliotek profilerade sig så starkt mot en specifik målgrupp. Undersökningen visade att PUNKTmedis hade en tydlig identitet på grund av det starka användarinflytande som hjälpt till att forma verksamheten.90
Två studier gällande bibliotekets marknadsföring kom snabbt därefter. Caro-line Karlsson undersökte 2006 vad ungdomar efterfrågar och vad folkbiblioteken kan erbjuda. Karlsson kom fram till att PUNKTmedis tillfredsställer ungdomarnas kulturbehov och låter dem vara delaktiga och medbestämmande, vilket behåller och lockar denna grupp till biblioteket. Bibliotekarierna tycks inte heller behöva kompromissa med sina kvalitetsvärderingar även om de ibland tar en slags mel-lanväg för att uppfylla både de anställda och användarnas önskemål gällande bibliotekets medier.91 2007 undersökte Lisa Pettersson och Rikard Schaffer hur bibliotekets marknadsföring lyckades. Studien visade att PUNKTmedis haft fram-gång i vissa avseenden och misslyckas i andra. De starka sidorna biblioteket lyck-ats marknadsföra var framför allt att de skapat en miljö för unga, och att de arbetat mycket med att ha en dialog med användarna. Bibliotekets svagaste aspekt har varit att marknadsföra sig mot nya användare, och undersökningen visade att de få försök som gjorts hade haft mycket lite eller ingen inverkan alls.92
Ulf Blomdahl, Stig Elofsson och Jens Eriksson utförde 2009 på personalens önskemål, en mycket grundlig utvärdering av verksamheten.93 I utvärderingen
användes sex olika metoder för att utvärdera biblioteket och dåvarande läsambas-sadörsprojektet. Läsambassadörsprojektet innebar i korthet, att fyra ungdomar arbetade några timmar i veckan på PUNKTmedis som ambassadörer för
89 Blomdahl, U. m.fl. (2010), PUNKTmedis en utvärdering av en ungdomssatsning på Medborgarplatsens
bibliotek i Stockholm s. 16.
90 Axelsson, K. & Hallendal, T. (2005), Identitet: sökes Ungdomsbiblioteket PUNKTmedis sett som en väg ur
folkbibliotekens identitetskris s. 1.
91 Karlsson, C. (2006), Vad vill ungdomar ha och vad kan folkbiblioteket ge? s. 3, s. 60 och s. 56.
92 Pettersson, L. & Schaffer, R. (2007), Hur marknadsför sig biblioteket PUNKTmedis? s. 1.
93 Blomdahl, U. m.fl. (2010), PUNKTmedis en utvärdering av en ungdomssatsning på Medborgarplatsens
heten. Resultatet visade att av de tre inriktningarna ungdomarna önskat sig av PUNKTmedis, så var det PUNKTmedis funktion som kulturhus som hade utveck-lats mest positivt sedan 2007, medan bibliotek och öppen verksamhets-delarna inte lyckats i samma utsträckning. I utvärderingen är bibliotekets besökare uppde-lade i fyra kategorier: flickor och pojkar, ungdomar i de lägre socio-ekonomiska grupperna, invandrare och svenskar, och elever från de studieförberedande pro-grammen. Utvärderingen visade att det är fler flickor än pojkar som besöker biblioteket och att detta förmodligen beror på att de aktiviteter som förekommer i biblioteket riktar sig mer till tjejer än till killar. Vid tidpunkten hade biblioteket dock ett önskemål om att istället bli bättre på att nå pojkar. Förslag på hur det skulle kunna utvecklas var att erbjuda mer fysiska aktiviteter och mer tävlingsin-riktade aktiviteter. Kategorin ungdomar i de lägre socio-ekonomiska grupperna visade sig besöka biblioteket i lika stor utsträckning som övriga/ högre socio-ekonomiska grupper, vilket förmodligen beror på att PUNKTmedis är såväl bibliotek, kulturhus som öppen verksamhet. Även gruppen svenskar och invand-rare nåddes i lika stor utsträckning och framgångsrikt, bland flickor såväl som pojkar. Den sist nämnda gruppen, elever från de studieförberedande programmen, visade sig besöka PUNKTmedis mer än de som elever som gick yrkesförbere-dande program, vilket ansåg bero på att biblioteket var mer ”laddat” med innehåll som sammankopplas med läsning, vilket elever på studieförberedande program sysslar med i högre utsträckning än de som går yrkesförberedande.94
Förra året 2014, beslöt sig verksamheten för att göra ett omtag och en av an-ledningarna till beslutet var att Kulturhuset/Stadsteatern samma år återöppnade ungdomsbiblioteket Lava. PUNKTmedis strävar efter att nå alla 13-19 åringar i Stockholm, men huvudfokus ligger nu på tjejer som redan läser.95
Liksom alla folkbibliotek i Sverige, styrs PUNKTmedis av bibliotekslagen. I Stockholms kommun finns en strategisk plan framtagen för biblioteken Bibliotek i
rörelse - Biblioteksplan 3.0 samt styrdokumentet Kultur i ögonhöjd – för, med och av unga som gäller alla stadens nämnder och bolagsstyrelser som arbetar med
barn och unga och därigenom också PUNKTmedis.
94 Blomdahl, U. m.fl. (2010), PUNKTmedis en utvärdering av en ungdomssatsning på Medborgarplatsens
bibliotek i Stockholm s. 102, s. 125, s.121, s. 122 f., s. 124.