7. BILAGOR
7.3 BILAGA 3 – INPUT FRÅN INTERVJUER
Åtgärder
• Anser bättre samarbete eller kunskapsutväxling mellan TRV och Alstom för att förstå varandras behov.
• Mer tid för att beskriva en slutprodukt som måste uppfylla de krav som trafikverket ställer eftersom konsult kan komma runt omkring kompetens.
• Projektör bör få återkoppling av genomförd byggnation.
• Anser att det viktigaste är att få upp kunskapen om hur stlv fungerar. Alstom bör
specificera vad som går och inte går.
81
• Dokumenterad kunskap från både Trafikverket och Alstom om sitt eget system sammanställt på en plats.
• Kravställ att TA måste utföra en viss andel av arbetet i procent.
• Subventionera kurser för att främja kompetens hos projekterande konsulter.
• Stomritningar för anläggningsutformning. En mer standardiserad metod för att möjliggöra likformighet i hela järnvägsnätet.
• Projektering bör vara i egen regi för att kunna genomföras snabbt och effektivt utan jobbiga upphandlingar. Likt Banverket.
• Motverka sekretess med projektör i egen regi eller motverka sekretess genom att ha sekretessavtal med företag på övergripande nivå.
• Återkoppla till granskare med en rapport från IBTL. Borde gå att ordna ett möte med alla som var involverade i projektet.
• Kravställning bör ske på mjuka kriterier genom exempelvis intervjuer. Exempel med
fyrspårsutbyggnaden mellan Lund och Arlöv. Mjuka utvärderingskriterier genom hela organisationen.
• Granskare eller kontrollfunktion i egen regi hos Trafikverket. På så sätt bli av med non-sense frågor som tar mycket tid från projektet.
• Trafikverket bör lägga in lite extra resurser för att handla upp med incitament för kompetensutveckling. Exempelvis genom att lägga in extra pengar för att en firma med brist på erfarenhet kan få in en mentor/guide som kan vägleda genom projektering.
• Eget forum är bra för erfarenhetsutbyte, men det är svårt för det måste administreras och någon måste hålla ihop det. Kommer kosta pengar och resurser.
• Låta projektör vara med i simulationstester (ställverk-95) för att få återkoppling.
• Möjliggöra så att projektör är med i ibruktagning med en roll som observatör, se allt i verkligheten.
• Uppföljning på mjuka parametrar eller mervärde istället för enbart pris. Detta ger också möjlighet till projekterande konsult att få extra pengar över till utbildning.
82
• Återkoppling bör ske till projektör. Borde ha med projektören i besiktning, mer som hjälpreda och med ingen validerande funktion. Viktigt för mindre firmor att ha möjlighet till utveckling.
• Använda sig av tanken för BPU-organisationen. Att samma projektör som inom den
projekterande konsultfirman fått uppdraget, är med i byggnation som byggplatsuppföljare och säkerställer samt hjälper trafikverket reglera pengarna så att entreprenaden byggt enligt signalbygghandling.
• Bör höja budgeten eller lägga in mer resurser så att samma företag som accepterar
signalprojekteringen också har ansvar om BPU.
• Möjligtvis bör ett par företag bli diskvalificerade på kompetensgrunder för att branschen ska förstå att det faktiskt är möjligt att bli diskvalificerad.
• Två kuverts metoden för upphandlingar. Först mjuka kriterier därefter öppnar man
upp pengakuvert.
• Eget forum bra, viktigt med kommunikation. Exempelvis för stommar. Tidigare fanns
nyhetsmejl med förändringar - Teknisk PM. Upplever att en sådan informationskanal önskas av många inom Trafikverket. Borde finnas ett forum för samtliga.
• Subventionerade utbildningar, då skulle fler projekterande konsulter vilja gå.
• Upplever utvärdering som viktigast.
• Krav borde ställas i den form att det ska gå att plocka bort ett företag som har lägst pris för att de inte uppfyller kraven. Alltså strängare krav.
• Justera skrivning med strängare krav så att företag blir tvungna att utbilda sig för att kunna vara med på upphandlingar, annars faller dem ut och går i konkurs.
• Uppstyrt kring vilken typ av projektering som ska genomföras. Olika nivåer beroende på vilken anläggning och komplexitet. Grundkurser hjälper inte till med detta.
• Återkoppling jätteviktig. Feedback från ibruktagning och tester ger mycket.
• Kravsätt teknikansvarig som mentor för sina medarbetare. Två flugor i en smäll.
• Tanken med BPU bör tillämpas på bättre sätt. Samma projektör som projekterade
anläggning bör vara med på BPU för att säkerställa bygge enligt bygghandling.
• Projektledare kan använda sig av en delprojektledare som är kunnig inom
83
projektet. Även att personen kan mycket om flera ställverk. Om projektet behandlar flera olika ställverk, så försöker man hitta kompetens inom respektive ställverk och ha med det i projektet.
• Utförandeentreprenad ger mer möjligheter till att kontrollera processer från Trafikverket. Blir mer uppstyrt.
• Kravställning bör ske på mjuka kriterier oavsett den tiden det tar. Det får anpassas till det i tidplanen och då blir det möjligt.
• Kravställa resurser som projektörer eller liknande på att de får ha ett tak på antal projekteringar de medverkar i för att bli alltför stressade.
• Möjlighet till projektering inom Trafikverket för att motverka problem med sekretess. Likt Banverket.
• God anläggningskännedom viktigt, bör göra så att projektörer för bättre kännedom
genom praktisk erfarenhet om vilka saker man ska beakta vid en projektering.
• Det bör kravställas att projektör är med i ibruktagning för att bidra till denna praktiska erfarenhet. Kravställa att konsultfirman också redovisar hur de har arbetat med erfarenhetsåterföring till projektören.
• Kompetenskrav bör sättas på godkända uppdrag som avslutats exempelvis har vi en
granskare som ska ha två godkända granskningsinsatser sedan tidigare.
• Projektör bör bli kravsatt på att ha tagit fram tidigare funktionsbeskrivningar.
• BSIÖG kurser bör vara med som krav för samtliga ställverk och inte bara 95a. Bör
finnas kompetenskrav på andra ställverk än 95a.
• Bör kravställa en projektör men också kravställa att teknikansvarig ska kunna vägleda projektörer om dem inte har rätt kompetens.
• Anser att det är viktigt att en projektör ska se sitt system i test eller resultatet av sin projektering. Bildar förståelse för vad det är som dem ritar upp. Erfarenhetsåterföring bildas. Får kännedom om vad som funkar och inte funkar, vilket är en viktig egenskap, det verkliga tänket.
• Studiebesök i form av att de kan vara med i ibruktagning uppskattas, så att projektörer kan se anläggningen i verkligheten och på så sätt, få en vidare förståelse.
84
• Seminarier för projektörer med projekterande konsulter, som Trafikverket är med
och bidrar.
• Kommunikation är viktigt. Ju mer som finns mellan Trafikverket och den
projekterande konsulten, desto bättre. Anser att en kommunikationskanal för att hjälpa till med detta bör finnas (forum). Bra för konsulter att deras projektörer kan bolla in frågor och ha någon kunnig på Trafikverket som kan besvara dessa frågor.
• Gemensamma utbildningar och workshops är bra för att kunna utbilda varandra (exempelvis mellan konsulter, Trafikverket och Alstom).
Nuläge
• Dålig kännedom kring Alstoms system. Vad som fungerar och inte fungerar. Ingen
kännedom om själva mjukvaran. Mycket kompetensbrister handlar om att man inte kan Alstoms system. Alstom menar att det som projektörer ritar upp inte går att genomföra på grund av felbildning i programmeringen och det blir frustrerande att inte veta vad som funkar och ändringar kostar väldigt mycket.
• Upplever allmänt att konsulter dåliga på att ta fram handlingar, handlar om alla ställverk och TRV regler och projektering.
• Upplever att det är svårt i dagsläget att följa upp krav. Företag frontar.
• Upplever att man inte ska behöva sätta alltför många krav eftersom det bör vara uppenbart hos projekterande konsulter, vilken kompetens de behöver för att genomföra ett projekt.
• Upplever problematik med billigast vinner, konsult kan skicka in billiga offerter och vinna upphandlingar, har räknat med ÄTOR.
• Alstom ger inte kurser och det finns inte specifika kurser för stlv 95.
• Upplever att till och med Trafikverket har dålig kunskap om Alstoms system.
• Kunskapen är spridd och man måste leta för att hitta.
• Omfattande regelverk med mycket föreskrifter. Om något ändras så tar man inte bort det gamla utan regelverket blir bara mer och mer omfattande.
85
• Granskare kan behöva rätta mycket fel, som göra att fel kan komma igenom filtrering.
• Projekterande konsulter kan tolka kraven som de vill för att passa deras ändamål.
• Mycket krav som ställs i dagsläget men inte lika många morötter för att främja kompetens.
• Anser att utbildningar är dyra och att det orsakar att projekterande konsulter inte vill genomföra utbildningar, speciellt när det är lägsta pris som vinner och att det går att fronta med kompetenskrav.
• Upplever att granskare som upphandlas av projekterande konsult är alltför snälla och att det finns en rädsla för att inte bli upphandlad igen om de är alltför hårda.
• Fuskas med interngranskning och egenkontroll, det upplevs att det inte genomförs.
• Dåliga förutsättningar från TRV. Otydliga och ändrar mycket.
• Projektörer får inte rätt stöd från sin firma eller annan erfaren personal.
• Ingen standardisering på hur anläggnings ska utformas. Leder till problem för UH att känna igen sig då det kan vara olika kopplingar i olika anläggningar.
• Upphandling jobbigt, en lång process med mycket diskussioner och kontrakt. Blir mycket administrativt som kostar pengar.
• Sekretess jobbigt. Läggs på med administrativa uppgifter. Måste gömma ritningar.
• Projektör borde få återkoppling av sin projektering eller vara med vid testning.
• Projektör använder sig inte av teknikstöd tillräckligt mycket. Kan bero på att de är nya eller att de inte vill visa kompetensbrister.
• Upplever att Trafikverket undviker att diskvalificera konsulter på kompetens och istället tar in den som är billigast. Konsulter som inte klarat av ett projekt kan vara med i nästa upphandling trots att de precis köpts ut. Branschen lär sig och anpassar. Konkret exempel: Underhåll i Göteborg, kunde inte leverera det dem skulle. TRV köpte ut dem och gjorde om upphandling och la ut på anbud igen. Då är samma firma med och räknar igen trots att de tidigare inte klarade av det. Har man precis köpt ut någon som inte klarar så kan man inte räkna med den personen igen, då borde man kunna kasta åt sidan direkt
• Uppföljning svårt. Frontas med krav och sedan någon annan som genomför arbetet.
86
• Dåliga förutsättningar från TRV.
• Interngranskning som inte fungerar som det ska eftersom det brister i rutiner hos
konsulters organisation.
• Upplever att det finns granskare hos konsulter som aktivt letar upp mindre felaktigheter i uppdrag för att kräva ÄTA.
• Väldigt omfattande regelverk med exempelvis TDOK. Leder till problem för konsulter eller företag att anpassa sig till dessa regelverk.
• Brist på utbildningskapacitet hos Trafikverksskolan.
• Svårt att få in mentorer i konsulters egen organisation då det kostar pengar.
• Inte stöd för mentorroll eller för att bilda rätt förutsättningar för konsulter utan mer fokus på leveranser av handlingar eller produkter.
• Utvärdering anses vara det största problemet.
• Spridda skurar av information. Ej dokumenterat på en plats.
• Bristande förutsättningar från Trafikverkets sida som exempelvis tidspress eller otydliga underlag, eller en kombination.
• Kompetensförsörjning ligger mer hos konsulten idag. Blir inget eftersom det oftast blir nya projekt hela tiden och ingen tid finns för reflektion eller utbildning. Vilket leder till ingen utveckling.
• Det som borde fångas upp av interngranskning och egenkontroll slinker igenom och
kommer fram till säkerhetsgranskningen. Leder till att säkerhetsgranskaren inte kan fokusera på funktionen och säkerheten.
• Upplever Frontning. Går inte att se personen som ska projektera förrän man kommit
till nästa steg i upphandlingen, då är det försent att ställa krav.
• Sekretess och hemlig för teknikstöd under utvärdering och hur det genomförs. TS är inte med.
• Resurser kan bytas ut på grund av långa ledtider. Försämrar handlingen på vägen då det är olika personer.
• Lägst pris på upphandling lämnar inte mycket utrymme för konsulter att
87
• Mindre konsultfirmor har svårt med att få återkoppling till projektörer på grund av det inte finns pengar för det.
• BPU-organisationen fungerar inte optimalt. Tanken med att en person som
projekterat ska vara med under byggplatsuppföljningen kommer inte igenom och det leder till att man inte får den återföring man strävade för.
• Tolkningsmöjligheter hos konsulter, svårt för Trafikverket att säga nej. Rädda för överklagan.
• Ingen rädsla hos konsulter att diskvalificeras på kompetens eftersom de vet att det oftast inte händer. Vidare, kan de komma med låga priser för att de redan räknat med en vinst genom ÄTA på grund av felaktighet i beskrivande texter.
• Personer med erfarenhet oftast uppbokade på flertal uppdrag och det finns ingen tid för dessa att lära ut. Många går dessutom i pension så kompetensen försvinner.
• Grundproblemet med kompetens är omfattande. Inom samtliga ställverk.
• Anser att utvärdering är det viktigaste. Det ska gå att utvärdera på mjuka parametrar bättre.
• Senare tid upplevs det som mycket mer förekommande fel. Upplever att det förr i
tiden var mer uppstyrt och att man inte tänker igenom konstruktionen lika mycket innan man ändrar, CAD är lätt att ändra.
• Lätt att ändra ger fler fel som granskare eventuellt inte upptäcker och det hamnar hela vägen fram till ibruktagning.
• Vissa fel kommer hela vägen ut i anläggningen men då oftast mindre fel som vissa
beroenden att exempelvis en signal inte går till stopp när den ska göra det. Stora fel upptäcks och väldigt sällan att det blir något. Mindre effektiv anläggning.
• Upplever att kraven inte går att diskvalificera någon konsult. Alla lever upp till dem.
• Mycket sker på lägsta pris och fastpris. Konsulter dumpar priser för att vinna upphandling och sedan hitta ÄTOR. Mycket sådana diskussioner. Konsulter försöker hitta brister i projekteringsunderlaget.
• Upplever att man kan ha de kraven som uppfylls av en TA men man har inte förtydligat hur mycket arbete den personen ska göra. Leder till målvaktsbeteende.
88
• Ingen bättring de senaste åren, snarare tvärtom och man märker en tydlig nedgång
sedan 13-14 tills nu.
• Upplever att det finns mycket problematik i branschen kring just kompetens. Det finns granskare som kan kontra detta men det är alltför mycket fel och mycket enkla fel som gör granskarjobbet svårare och alltför mycket fel gör att det blir risk för missar
• Det finns även en tidspress och det går inte att göra om projekteringar hur många
gånger som helst. Detta är på grund av att det måste ske in leverans innan entreprenaden börjar sitt bygge.
• Ingen blivit diskvalificerad på kompetensgrunder innan. Finns ingen rädsla för att bli diskvalificerad.
• Det är olika företag som genomför olika delar av projektets faser. Projekteringen sker av ett företag, granskning av ett annat och ibruktagning av ett tredje. Svårt att få till kunskapsöverföring eller återkoppling mellan granskare och projektör.
• Resursbyten ställer till det för erfarenhetsåterföring. BPU fungerar inte med återkoppling om det inte är samma projektör som gör BPU som projekterade anläggning.
• BSIÖG 1-3 beskriver inte alls krav utifrån en anläggnings komplexitet. De är alltför allmänt hållna.
• Det är oftast bara på teknikansvarig som man kravställer. Inte på projektörnivå.
• Finns problematik med att en totalentreprenad projekterar. När Alstom ska få handlingar så märks det av flertal fel. TRV måste revidera dessa och slutligen bildas ÄTOR för totalentreprenaden.
• Finns krav på att man inte får byta ut resurser hur som helst. Det går dock bara att se detta på en “ansvarig” nivå och inte på projektörsnivå. Projektörer har man ingen inblick om.
• Upphandling sker enbart på hårda parametrar som pris. Det börjar släppa nu lite för att kunna handla på mjuka kriterier men problematik finns kring utvärdering av kriterier och att detta ska vara likvärdigt.
89
• Det finns även projektörer som är duktiga men får inte de förutsättningar som dem
behöver. Exempel på detta är att en duktig projektör har flera projekt samtidigt vilket gör att den får tidsbrist och därmed kvalitetsbrister i projekteringen.
• Upplever problematik med sekretess. Det blir onödigt mycket jobb när det kommer
till konsulter och att handlingar måste döljas. Det gör det inte smidigt med att projektera och att det under Banverkstiden var mer effektivt. Det verkar även inte finnas några konsekvenser med att man bryter mot sekretess utan det verkar bara vara onödigt jobb.
• Upplever att kompetenskrav inte är relaterat till det som ska byggas. Man ska inte kravställa något som inte bör kravställas i relevans till projektet.
• Upplever att det sedan länge har funnits svårigheter med att få in nya människor i branschen och ge dem de möjligheter som krävs för att utvecklas (kompetensförsörjning). Beror på många olika faktorer.
• Finns problem med att få ut projektörer ute i fält. Många av de yngre vill inte jobba ute i fält och man missar mycket erfarenhet på grund av detta.
• I dagsläget är det inte möjligt att utvärdera konsulter på personnivå vid anbudsskede utan det kommer i efterhand, när arbetet väl är igång. Vad resurser ska kunna kravsätts mer på uppstartsmötet av projektet.
• Påstår att konsulter alltid påpekar att de har den kompetens som krävs för att genomföra projekt. Frontar med namn och CV.
• Finns ingen standard UB mall som de flesta använder med de nya kompetenskraven.
Utan många använder sig av egna skrivningar för kompetens.
• Det upplevs otydligt med hur de nya upphandlingsmallarna har kommit fram. Inte
många projektledare känner till dessa. (kan bero på att det är för tekniskt).
• Upplever kvalitetsbrister inte bara med stlv-95 utan alla ställverk. Upplever att man från konsulters sida kan få in mycket folk som kommer direkt från skolan och att de inte har någon vidare erfarenhet.
• Upplever att nya medarbetare i branschen inte får rätt förutsättningar som exempelvis stöd från en äldre mer erfaren kollega.
• Upplever att det inte finns bra krav på andra ställverk. Ställer krav på stlv95 men inte på de andra ställverken som också behöver krav.
90
• Mycket fel som kommer till granskaren. Måste lägga ner mycket av sin tid för att ta bort enkla fel och det kan leda till att felen missas. Vissa riskerar att komma ut i byggnation som är den stora risken.
• Det som är mer frekvent nu är att det blir flera omgångar som tar tid. Eventuellt blir projektet försenat eftersom man behöver en fastställd signalbygghandling för att börja bygga.
• Vissa gånger har det gått så långt med fel i projekteringen att det hamnat hos IBTL och IBTL har märkt av så pass stora fel att man varit tvungen att avbryta kontrakt med entreprenad och skicka tillbaka till projektör för revidering, då det varit så många felaktigheter. Då har det gått igenom projektering, egenkontroll, interngranskning och säkerhetsgranskning.
• Kan hända att vissa småfel glider igenom när IBTL börjar prova anläggningen, många fel leder till att vissa fel byggs in i anläggningen.
• Signalprojekterande konsulter är inte rädda för konsekvenser att inte leva upp till de kompetenskrav som ställs. Det är oftast signalsäkerhetsgranskaren som råkar illa ut när det släpps igenom för mycket fel och den blir då av med sin “legitimation”.
• Finns gånger man lämnar namn på uppdragsledare som är väldigt kända hos beställaren och duktiga för att vinna en upphandling. Därefter, byter man ut den resursen mot någon annan. Finns inga direkta konsekvenser av att byta ut resurser och i många fall är det okej från projektledare i nuvarande projekt att byta resurser för att det kört ihop sig hos något annat projekt.
• Större risker med totalentreprenad då det inte är lika mycket kontroll och när det är på fast pris med lägst pris som kriterier. Ökad risk för fel i handlingar med en TE.
• Svårt för Trafikverket att säkerställa att konsulter har mentorer till sina medarbetare eftersom det är en annan organisation. Det kan dock kravställas.
• Upplever att Trafikverket inte har så mycket kompetens kvar i form av specialister som kan lära ut. Brist på utbildningskapacitet. På senare tid har mycket kompetens köpts istället för att ha kompetens inom Trafikverket.
• Kvalitetsbrister är något som märks av inom vissa projekt och inte allihopa. Finns fortfarande projekt som flyter på utan problem men ibland finns det kvalitetsbrister.
91
• Märker kvalitetsbrister inom reläbaserade signalställverk där projektering inte genomförts korrekt. Inga stora problem med 95or dock.