Värdering och rangordning av åtgärder

rätt kompetens, tvingas den projekterande konsulten att utbilda sig vidare för att få leva upp till den nya kravbilden.

Problematiken kring detta perspektiv är främst att det inte är säkerställt om de kompetenskrav som har tillämpats i dagsläget har gett någon effekt och därmed går det inte att säkerställa att dessa krav är alltför svaga. Vidare, finns möjligheter att fortfarande arbeta sig runt stränga krav och det är snarare kravskrivningens formulering som bör förbättras för att säkerställa att kompetens följs upp. Slutligen, menar flertal intressenter att det råder brist på människor i järnvägsbranschen och stränga krav inte är det bästa för att få in nya medarbetare och möjliggöra deras utveckling. Å andra sidan, anser flertal intressenter att det bör sättas hårdare krav på teknikansvarig och om det inte är möjligt med fler krav, bör teknikansvarigt ställas med kravet att involvera sig i projektet som en mentor, vilket skulle kunna fungera bättre än strängare krav på projektörer.

Slutsatsen blir därmed att det inte bör sättas in strängare krav, förrän man säkerställt att de nuvarande kraven uppfylls av projektörer och att det inte går att arbeta sig omkring kraven men man skulle kunna kravställa teknikansvarig som mentor.

• Krav på interngranskningsprotokoll

Detta är ett förslag som figurerat tidigare inom Trafikverkets rapporter. Det har även nämnts under intervjuerna att de flesta intressenter upplever att det finns tillfällen då det har misstänkts att konsulter “fuskar” med interngranskning. Detta är en punkt som kan motverka flera mindre kvalitetsbrister eftersom det blir som ett extra steg i filtreringsprincipen. Vidare, hjälper det oerfarna projektörer med att få fler möjligheter till återkoppling. Egentligen bör detta vara en självklar punkt i konsulternas process, då Trafikverket förväntar sig detta, men i och med att det inte gediget följs upp i dagsläget, blir det enkelt för projekterande konsulterna att skippa detta steg.

En möjlig lösning eller justering för nuvarande kravskrivning är att man lägger till ett avsnitt som innebär att interngranskningsprotokoll måste redovisas av projekterande konsult.

4.3.5 Värdering och rangordning av åtgärder

Detta avsnitt behandlar de åtgärdsförslag som har framkommit från Trafikverket och de intressenter som intervjuats. Avsnittet kommer först behandla de mest föreslagna åtgärder som presenterades i resultatet med en efterföljande analys för att bestämma värdet av respektive åtgärd, i form av möjlighet till att främja kompetensutveckling hos

50

projekterande konsulter. Vidare, rangordnas åtgärden beroende på vilken som värderas högst i form av verkansgrad på kompetensfrämjande. Slutligen, analyseras aspekten mervärdesupphandling som en möjlighet till att motverka ytterligare kvalitetsbrister inom andra problemområden än specifikt kompetens.

Avgränsningar sker på det sätt att detta avsnitt inte omfattar de åtgärder som nämns sällan inom intervjuerna. Därefter, behandlar avsnittet inte de åtgärder som är presenterade inom analysdelen för “Justeringsbehov”, detta är åtgärder som exempelvis “anpassningsbara krav” eller “kravställning på teknikansvarig”.

Åtgärder

Enkätresultatet visade likt intervjuresultatet att de förslagen till åtgärder som förekom mest från intressenterna är följande:

• Återkoppling till projektör från slutfört projekt (bygge)

• Intervjuer eller tester för att säkerställa mjuka kriterier

• Specifika kurser för ställverk (ex ställverk-95)

• Eget forum riktat mot projektörer (från Trafikverket)

• Mentorer till projektörer

Att resultatet nästan ser likadant ut för intervjuerna och enkäterna är förståeligt eftersom det till majoritet är samma personer som besvarat enkäten som deltagit på intervjuerna (förutom ett par andra intressenter på enkäterna). Likheterna i resultatet minskar sannolikheten att det skett missuppfattningar av intressenterna i respektive datainsamlingsmetod. Åtgärden med att genomföra “intervjuer för att säkerställa mjuka kriterier” kommer diskuteras avskilt inom området “Mervärdesupphandling”.

• Återkoppling till projektör från slutfört projekt eller slutfört bygge

Återkoppling anses vara den åtgärd som bäst gynnar främjandet av kompetensutveckling hos projekterande konsult. Detta är på grund av att det stöder det erfarenhetsbaserade lärandet, på det sätt att projektören får kännedom om eventuella brister i sin genomförda projektering och kan till nästa projektering fokusera på att förbättra dessa brister. Erfarenheten och kunskapen som tillhandahålls är svåra att slå med hjälp av utbildningar eller andra likvärdiga metoder för att främja kompetens.

51

Implementeringen är relativt simpel eftersom det innebär enbart en återkoppling till projektören. Återkopplingen kan ske på flera olika sätt som exempelvis genom en rapport, ett slutmöte, närvaro vid systemtest/simulering (vid fallen med ställverk-95) eller ibruktagning/inkoppling för direkt återkoppling. Vidare, fanns det en tanke med BPU-organisationen att den konsult som projekterat anläggningen även ska få möjlighet till att följa upp bygget. På detta sätt går det att låta samma projekterande konsult vara med och ansvara för att bygget ska ske enligt signalbygghandling och samtidigt reglera kostnader åt entreprenader för Trafikverket. Alternativt, kan projektören vara med som en observatör, detta är på grund av att projektören inte får ha någon validerande roll, då det finns risk för jävighet.

Svårigheterna är främst kring att signalprojektörer arbetar åt projekterande konsulter och på detta sätt är det en organisation som inte styrs av Trafikverket. Det blir därmed konsultens uppgift att säkerställa att projektören får möjligheter till att få erfarenhetsåterföring, vilket kan bli svårt när upphandlingar sker på lägsta pris och konsultens prioritet blir att låta projektören projektera ett nytt projekt. Det kostar även pengar att ha kvar projektören i projektet, tills att den fått den erfarenhetsåterföring som krävs eller alternativt betala för att projektören ska vara med vid ibruktagning och dröja med att låta projektören gå vidare till ett annat projekt. Vidare, kan det behöva ställas som krav hos en konsult, att projektören ska få erfarenhetsåterföring, i hopp om att den projekterande konsulten uppfyller det kravet. Trafikverket kan underlätta detta genom att höja budgeten till konsulten en aning kring erfarenhetsåterföring och på så sätt skapa morötter för att konsulter ska gynna kompetensutveckling hos signalprojektör.

Slutsatsen blir att det går att implementera relativt enkelt, samtidigt som det ger en stor effekt i möjligheter till erfarenhetsåterföring. Detta ger en låg insats med väldigt hög effekt vilket även matchas med intressenterna inom datainsamlingens synpunkter.

• Specifika projekteringskurser för ställverk (exempelvis ställverk-95)

Det positiva med specifika projekteringskurser för diverse signalställverk är att de ökar den specifika kunskapen om projekteringsmetodik, signaltekniska principer och systemkunskap om respektive ställverk. På detta sätt finns flertal möjligheter för signalprojektörer att vidareutbilda sig och utvecklas. För signalställverk-95 kan det även bilda en god förståelse kring Alstoms system (hur anläggningsutformning korrelerar med programmerbarheten) om man eventuellt får in resurser från Alstom som kan föreläsa. Kunskap ökas således i branschen samtidigt som det går att belysa vanliga

52

brister som dyker upp i projekteringar (speciellt nybörjarfel). Man skulle på så sätt kunna minska de brister som finns med att Alstom inte känner till trafikering och anläggning lika väl som Trafikverket och att Trafikverket inte känner till Alstoms system, med bättre samverkan. Vidare, skulle sådana specifika kurser kunna ställas som krav i UB, vilket bildar en ökad relevans i kraven till det aktuella projektet istället för enbart BSIÖG1-3 som är väldigt allmänna och grundläggande kurser för signalprojektering.

Trafikverket har redan en ställverks-95 kurs som inte implementerats ännu i Trafikverksskolan. Trafikverksskolan upplever att de behöver stöttning från resterande del av organisationen för att få fram rätt resurser och bilda rätt förutsättningar för kvalitativ utbildning. Det ska även gå att hyra in kompetenta människor från Alstom som kan föreläsa. Det skulle kunna vara en början, genom att starta denna kurs inom ställverk-95 projektering och upplysa konsulter om betydelsen av att genomgå kursen (möjligtvis extra poäng vid mervärdesupphandling) eller lägga till det som ett krav i nya projekt. Med hjälp av erfarenheten som utvinns från genomförandet av utbildning inom ställverk-95 skulle det vara möjligt att utforma liknande kurser, fast för andra ställverk. Det finns dock flertal svårigheter med att införa specifika kurser för samtliga signalställverk. Det kommer att kosta i form av att utbildningar måste utformas, planeras, testas och sedan säkerställa tillgänglig personal som kontinuerligt kan sköta utbildningar med kvalitet (vilket kan vara en tyngande uppgift). Det kommer kräva kunniga personal som utbildar och om dessa personer kommer från Trafikverket, innebär detta att någon annan del av verksamheten blir av med kompetent arbetskraft och skulle utbildningskompetens hyras in, kan man förvänta sig höga kostnader.

Förutom ställverk-95 kursen, bör resterande kurser ta en lång tid för att utformas och implementeras. Vidare, är nuvarande utbildningar från Trafikverksskolan kostsamma för konsulter i både pris för utbildning och i förlorad intäkt. Detta är ett problemområde eftersom projekterande konsulter inte ökar sin sannolikhet för att vinna upphandlingar med nya utbildningar om det enda kriteriet för att vinna en upphandling är lägst pris. Det finns således ingen vinst med att genomföra kurser. Engagemanget skulle dock kunna ökas om specifika kurser skulle ställas som krav eller som bäst, genom mervärdesupphandling.

Slutsatsen blir att specifika kurser är svåra att genomföra och har en medelmåttig effekt på kompetensfrämjandet hos projekterande konsulter. Detta beror främst på upphandling med lägst pris som kriterium. Effekten skulle kunna vara hög och om det

53

skedde mervärdesupphandling eller om kurserna kravställdes, insatsen är dock fortfarande svår.

• Eget forum riktat mot projektörer (från Trafikverket)

Ett forum som riktar sig mot projektörer kan hjälpa till med att det bildas en plattform, där samtliga som berörs av projektering har möjlighet att medverka och dela med sig av sina erfarenheter och kunskap. Det skulle vidare kunna utnyttjas för att dokumentera all information som finns utspritt till en och samma plattform, vilket skulle gynna projektörer med deras vägledning genom väldigt omfattande regelverk. Även nyheter, vanliga problemområden och guider för nybörjare skulle kunna publiceras i detta forum. Vidare, skulle det gå att få frågor besvarade av kunniga specialister inom Trafikverket och detta skulle även kunna genomföras anonymt (ifall projektörer är rädda för att visa kunskapsbrister). Det hade således fungerat väldigt väl som ett sätt för nya medarbetare i branschen att komma in i projektörsrollen och få de rätta förutsättningarna, speciellt om de arbetar åt en projekterande konsult med mer fokus på kostnadseffektivitet än långsiktig kompetensförsörjning. Slutligen, är åtgärden positivt eftersom det styrs av Trafikverket och på så sätt är informationen filtrerad och relevant, gentemot om det skulle styras av andra organisationer eller företag som inte har lika bra helhetsbild eller central roll som Trafikverket.

Det finns dock svårigheter med administration av forumet i form av att det måste finnas personer som är konsistenta med att hålla engagemanget uppe och involvera sig flitigt i forumet. Risken med att forumet skulle förlora uppmärksamhet är att användningen stagnerar och forumet “dör ut”. Administrationen innebär även mindre kostnader för Trafikverket.

Slutsatsen blir att eget forum är relativt enkelt att genomföra (kräver dock resurser) och möjligheten för att främja kompetens och hjälpa nya medarbetare ökas markant ifall det finns engagemang med forumet men anses som liten för tillfället. Det finns dock risk att det slutas använda.

• Mentorer till projektörer

Användningen av mentorer har länge varit en smidig metod för att åstadkomma erfarenhetsöverföring från den äldre, mer erfarna och kunniga generationen till den nya yngre generationen. Tanken är lika för detta förslag till åtgärd. Trafikverket har flertal medarbetare med oerhört lång erfarenhet av komplexa tekniska områden som även

54

riskerar att försvinna med avseende på att många går vidare i pension. Det skulle vara ett misstag att låta den mängden erfarenhet gå förlorad och därmed skulle denna åtgärd vara ett bra sätt att skapa snabb utveckling av kompetens hos nya medarbetare genom tillgång till mentorer och bevara en hög kunskapsnivå inom Trafikverket. Det skulle även ge givande uppgifter till äldre medarbetare som gärna skulle vilja prova något annorlunda eller alternativt även möjliggöra att pensionerade medarbetare kan hoppa in som mentor på deltid som ett extraknäck.

I grund och botten innebär en mentorroll för yngre medarbetare en kostnad för antingen Trafikverket eller i detta fall, med projekterande konsulter, en kostnad för konsultföretagen. I och med svårigheten att kontrollera andra företags organisationer och hur de väljer att spendera sina intäkter, blir det väldigt svårt att ta fram mentorer för nya signalprojektörer från Trafikverkets håll. Det blir inte lättare med att de som har god erfarenhet hos de projekterande konsulterna oftast är uppbokade på flertal projekt samtidigt, vilket gör att de inte får tid över för att genomföra mentoraktiviteter. Det skulle dock kunna underlättas med hjälp av att man ställer det som krav i en mervärdesupphandling, hur företagen jobbar med erfarenhetsöverföring eller så kan man ordna erfarna projektörer som jobbar internt hos Trafikverket som en extra resurs för projektörer att nå ut till. Det skulle även kunna gå att kombinera med forumet för projektörer.

Slutsatsen blir att insatsen för att få mentorskap att fungera är oerhört svår att genomföra. Det ger däremot väldigt god effekt på främjandet av kompetens, speciellt på yngre medarbetare.

55

Värdering

Förslagen till åtgärder värderas genom de åtgärder som kräver minst insats och ger störst effekt på främjandet av kompetens hos projekterande konsulter.

1. Återkoppling till projektör

Fördelar Nackdelar

Enkelt sätt att gynna återföring av

erfarenhet ^{Kompetensförsörjning ligger hos konsult,} de har makten

Oerhört värdefull verklig erfarenhet Kostar pengar för konsult, projektör kan

inte projektera medan

Genomföras på flera olika sätt Upphandling på lägst pris kan motverka

dessa insatser

Inte en hög kostnad Kan behöva ställas som krav om konsult

inte skulle vilja genomföra

Går att använda med BPU-organisation Kan kosta för Trafikverket om de betalar

för projektörens återkoppling Tabell 4:2

Slutsats - Låg insats med hög effekt på främjandet av kompetensutveckling. 2. Eget forum riktat mot projektörer (från Trafikverket)

Fördelar Nackdelar

Samla ihop utspridd information Kräver resurser för att administrera

Gynna erfarenhetsöverföring i branschen Beroende på engagerade människor

Underlätta utveckling av nya projektörer Kräver kontinuerligt arbete

Inte en hög kostnad Tar tid att komma igång

Går att använda BPU-organisation Möjlighet till anonyma frågor

Information filtreras av Trafikverket Tabell 4:3

56

3. Specifika projekteringskurser för ställverk (exempelvis ställverk-95)

Fördelar Nackdelar

Ökar kunskapsnivån i branschen Tar lång tid att ta fram utbildningsmaterial

och komma igång med kvalitet

Mer relevanta till ställverk än BSIÖG1-3 Kräver kunnig personal som kan behövas

på andra platser Möjlighet till att belysa vanliga brister eller

fällor ^{Kan kosta mycket om konsulter/Alstom} hyrs in

Öka samverkan mellan Trafikverket och

Alstom, lära av varandra ^{Ingen vinst för konsulter om det inte} hjälper i upphandlingar Möjligt att kravställa i UB, tvingar konsult

till utveckling i det fallet Tabell 4:4

Slutsats - Medelsvår insats (förutom för ställverk-95) och låg effekt om det inte på något sätt

gynnar projekterande konsulter i upphandlingar.

4. Mentorer till projektörer

Fördelar Nackdelar

Ökar kompetensutveckling avsevärt hos

enskilda projektörer ^{Innebär en kostnad för konsulter att låta} sina egna erfarna medarbetare agera som mentorer

Bibehålla erfarenhet inom Trafikverket Kompetensförsörjning inom

konsultföretagens regi Givande för äldre medarbetare eller som

extraknäck för pensionerade arbetare ^{Erfaren personal oftast uppbokade}

Finns mycket kunnig personal inom

Trafikverket, kapacitet finns ^{Kostnad för Trafikverket om de ska ordna} en mentor

Tar tid att införa och skapa goda rutiner kring mentorskap

Tabell 4:5

Slutsats - Svår insats men hög effekt på främjandet av kompetens. Inte i Trafikverkets makt

57