Effekt

4.3.3 Effekt

Effekten som kompetenskraven har givit tolkas på olika sätt. Likt resultatet, anses effekten ha flera olika dimensioner, med den viktigaste som är en ökad kvalitetsnivå inom projekteringen. Därefter, analyseras effekt i form av uppskattning, som beror på hur pass nöjda projekten är med kompetenskrav och det kan mätas i exempelvis trygghet vid upphandling eller möjlighet till att utvecklas (konceptet uppskattas) och motverka orsaker till kvalitetsbrister i framtiden.

Anledningen till att effekten delades upp i olika dimensioner är på grund av att det redan tidigt i intervjustudien, märktes att det var relativt svårt med att mäta effekt på kvalitetsnivå och därmed mättes även andra dimensioner för att få en så stor bild av effekten som möjligt vid denna tidpunkt.

Effekt - Kvalitet

Samtliga intressenter menar att ingen tydlig ökning i kvalitet går att koppla till införandet av kompetenskraven. De bidragande faktorerna som gett detta utfall är följande:

Ej tydlig satta krav på projektör

De flesta projekt som använt sig av den nya upphandlingsmallen har tolkat kompetenskraven som att de hänvisar till teknikansvariga istället för projektörer, vilket leder till att man har ställt krav på den person som i de flesta fall inte bidrar till projekteringen. Slutligen, innebär detta att projekteringens kvalitetsnivå inte kan ökas och effekten inte mätas. Målpersonerna av de nya kompetenskraven har således inte träffats och bidrar till den största anledningen till att effekt inom kvalitetsnivå inte går att mäta.

Frontning hämmar effekten

Problematiken kring att intressenterna upplever att konsulterna lämnar fram andra namn än de personer som förväntas genomföra arbetet leder till ytterligare svårigheter med att mäta effekten av kompetenskraven. Det blir således inte möjligt att kunna utvärdera en ökad kvalitetsnivå om man inte lyckats säkerställa att kompetenskraven slagit igenom och att projekterande konsulter tvingats föra fram en kompetens enligt kraven. Detta kan därmed vara en påverkande faktor för att effekt inte lyckats mätas.

42

Andra förutsättningar som påverkar kvalitet

Denna faktor är osannolik med avseende på att samtliga intressenter inte upplever att kompetenskraven är utformade på ett sätt att det har möjlighet att tvinga konsulter föra fram kompetens enligt den nya kravskrivningen. Det finns dock andra faktorer, bortom kompetens, som kan medföra att det fortfarande sker kvalitetsbrister inom signalprojekteringen. Dessa faktorer, menar ett par specialister, är exempelvis att man Trafikverket genomfört en upphandling med lägst pris och att det finns en tidspress. Detta leder till att projektören får svårigheter med att lägga ned den tiden som krävs för att projekteringen ska ha en hög kvalitet samtidigt som personen kan vara uppbokad på flera projekteringar samtidigt. Vidare, kan det också finnas brister i underlaget som leder till att kvalitetsnivån ändras.

Anledningen till att detta är osannolikt är på grund av att man inte lyckats fastställa att kompetenskraven har lyckats påverka konsulter på det sätt som var menat, således på projektörsnivå. Det som menas är att man föreställer sig ett scenario med att kompetenskraven når projektören och att projekterande konsulter har fört fram den kompetens som eftersträvas, men att andra brister på förutsättningar (exempelvis tidspress) bidrar till kvalitetsbrister.

Krav anses för allmänt hållna eller för milda

En del anser att kraven som satts är alltför milda för att möjligtvis ge någon effekt i form av ökad kvalitetsnivå. De menar att de kurser som ligger som krav (BSIÖG1-3) är för lågt satta för att kunna garantera en projektering av rätt kvalitet. I och med att BSIÖG1-3 är det enda konkreta kravet, till skillnad från resterande krav som främst kräver dokumenterad erfarenhet, så är det möjligt att kraven kan upplevas som milda, eftersom erfarenhetsaspekten inte finns med på ett slagkraftigt sätt. Intressenterna som menar att kraven är alltför milda, anser även att de är milda om det skulle vara på projektörnivå, istället för teknikansvariga som samtliga uppfattade.

Effekt - Uppskattning

Inom intervjuerna anser de flesta intressenter att det i dagsläget inte ser någon skillnad i kvalitet och därmed är det svårt att ha en större uppskattning av kompetenskraven. De uppskattar dock att kompetenskraven nämns i upphandlingsmallen och förblir en punkt som projekten kan bygga vidare på med en egen kravskrivning. De flesta anser, att det är en liten bransch med få projektörer och att kompetenskraven inte gör så stor skillnad i

43

denna aspekt. Kompetenskraven är även svåra att följa upp och de flesta anser att de bör justeras/utvecklas för att uppskattas ytterligare. Enkäterna visar att det är uppskattat med kompetenskrav men det är inte tydligt att det gäller den nuvarande kravskrivningen och därmed kan det även tolkas att det handlar om kompetenskrav i sin helhet.

Samtliga intressenter har den inställningen att “konceptet” av att sätta krav på kompetens hos projekterande konsulter är ett positivt initiativ för att motverka orsaker till kvalitetsbrister. Det som menas med att “konceptet uppskattas”, är att man föreställer sig ett scenario där man använder den bästa, möjliga kravskrivningen för kompetens. Detta medger sedan att konsulter “måste” leva upp till kravskrivningen och på så sätt motverkas orsaker till kvalitetsbrister. Samtliga intressenter menar att detta initiativ uppskattas och att det finns möjlighet till att utveckla kompetenskravskrivningen. Flertal intressenter upplever att det är kompetensen som brister hos projektörer och med en bra kravställning så kan det bli en framkomlig väg och underlätta arbetet för exempelvis projektingenjörer, därav uppskattningen.

De flesta intressenter uppskattar dock mest möjligheten till att ställa krav på mjuka

kriterier som exempelvis erfarenhet med hjälp av intervjuer eller

mervärdesupphandlingar. Detta kommer behandlas längre fram i avsnittet “Åtgärder”.

4.3.4 Justeringsbehov

Avsnittet ämnar belysa de behov som under datainsamlingen (intervjuer och enkäter) framkommit från de berörda intressenterna. Detta innebär vad som bör justeras i den nuvarande kravskrivningen och varför detta bör genomföras.

Enkätresultatet visar att det är en övervägande del av intressenterna som upplever kravskrivningen som otydlig. Intervjuresultatet visar likadant med flertal synpunkter som mer utförligt beskriver varför kravskrivningen är otydlig. I helhet, bör justeringar främst öka tydligheten och minska möjligheten för att projekterande konsulter ska kunna tolka kraven på sitt eget sätt, genom att använda sig av mer specificerande termer. Intervjuresultatet visar att de flesta intressenterna anser att tydligheten och möjligheten till att anpassa kraven gentemot projektets komplexitet som är det vitala för en förbättrad kravskrivning. Därefter, anser vissa intressenter att kraven är tillräckliga för att säkerställa kompetens hos projektörer och att de således inte behöver bli strängare. Det är endast en person som ansåg att det bör vara strängare krav och att de nuvarande kraven är alltför milda för att säkerställa rätt kompetens, även hos signalprojektörer.

44

Tydlighet

Tydligheten är en punkt som samtliga ansåg som bristfällig. Det är främst kring att kravskrivningen påbörjas med benämningen eller befattningen “Teknikansvarig”. Detta leder till att de flesta intressenter anser att kravskrivningen är ämnad till att kravställa en teknikansvarig och att resterande del av skrivningen enbart är till för att säkerställa kompetensen hos en teknikansvarig.

Det blir inte tydligare med att det andra stycket nämner att “följande preciserade och kompletterande krav ska uppfyllas av offererad konsult/resurs vid projektering av stlv 95”. Detta menar de flesta intressenter, kan tolkas som att det fortfarande handlar om teknikansvarig eller att de kompletterande kraven är krav som hela företaget ska uppfylla (inneha de kompetenser som nämns).

Slutligen, upplevs även det tredje stycket som otydligt. Detta beror på att kraven som sätts på erfarenhet inte är mätbara, vilket innebär att det i princip, kan vara vilken erfarenhet som helst. Inköpsresursen som intervjuats påpekade även att formuleringar likt denna, lämnar mycket öppet för diskussion och då får man vara redo på att projekterande konsulter kommer att tolka formuleringen på sitt eget sätt.

Det går därmed att konstatera att kravskrivningen inte formulerats optimalt när det kommer till tydlighet. Flertal förslag till justeringen för att öka tydligheten och i sin tur möjligheten till en positiv effekt på kvalitetsnivån. Dessa följande justeringar för tydlighet föreslås:

• Klargör målperson i kravskrivning och ställ större krav på teknikansvarig

Detta förslag innebär att man delar upp kompetenskraven för att gälla både teknikansvarig och signalprojektör, var för sig. Detta genomförs för att motverka tvetydigheter om vem kraven är ställda mot. På detta sätt finns det ett tydligt gränssnitt mellan teknikansvarig och signalprojektör. Det går exempelvis att tydliggöra att det tredje stycket är menat för signalprojektörer eller att man alternativt gör en egen del för projektörens kompetenskrav.

Den förväntade nyttan är att kraven blir mer riktade mot projektörer och att det således, i senare skede går att utvärdera om de krav man satt har varit tillräckliga, då samtliga intressenter som berörs av kravskrivningen har förstått att det gäller signalprojektörer.

45

• Användning av mätbara krav

Detta avser främst det tredje stycket och där kraven på erfarenhet ställs. Kraven bör ställas på ett sätt som inte lämnar något öppet för diskussion. Detta är exempelvis om man skulle införa mätbara termer för kraven. Exempel på detta skulle kunna vara att det måste vara ett specifikt antal signalprojekteringar eller att det går att redovisa ett specifikt antal timmar som man har dokumenterat inom signalprojektering och Alstoms system.

Flertal intressenter menar dock att de fortfarande vill ha in nytt folk för att kunna försörja branschens behov av kompetens och att möjligheten till utveckling måste finnas. Det bör således läggas till att den signalprojektör som inte skulle leva upp till kraven, kan vägledas av en senior medarbetare med mer erfarenhet som även lever upp till de satta kraven.

Kraven som bör ändras för teknikansvarig avser främst att det inte bör vara formulerat på det sätt att en teknikansvarig ska ha “ansvarat för minst ett uppdrag”. Enligt en intressent, innebär detta att en teknikansvarig kan ha ett pågående projekt med ställverk-95 men inte någon erfarenhet från den. Vidare, ställs det inte krav på att personen ska ha haft rollen som teknikansvarig tidigare utan man använder termen “ansvarat”, vilket kan medföra risk för tolkningar.

Detta bör ändras på det sätt att teknikansvarig inte längre enbart ska ha ansvarat för ett uppdrag med ställverk-95 utan att de ska ha ansvarat och slutfört ett uppdrag som har blivit godkänt. På detta sätt, blir det ett minimikrav för att en teknikansvarig minst ska ha genomfört ett uppdrag som inte misslyckats och att tolkningar om vad som menas med kravskrivningen kan undvikas.

Kravbild på teknikansvarig gentemot signalprojektörer

Signalprojektören bör inte ha alltför hårda krav på sig förutom möjligtvis de krav som redan ställts medan teknikansvarig bör ha lite strängare krav. Anledningen till att signalprojektörer inte bör ha alltför stränga krav, är på grund av att man fortfarande vill få in ny personal. Yrket som signalprojektör är oftast ett insteg och därmed kan det inte vara alltför höga krav.

Vissa intressenter har även ansett att krav som säkerställer involvering i projekteringen bör ställas på teknikansvarig. Detta anses vara en åtgärd för att motverka Frontning och målvakts-fenomen. Andra intressenter menar att det bör gå att sätta teknikansvarig som

46

en mentor åt den projektör som utför arbetet, på så sätt går det att ge projektören dem förutsättningar som krävs för att genomföra en god projektering. Krav på involvering kan vara i form av timmar eller andel av arbete som måste genomföras av teknikansvarig.

Anpassningsmöjligheter

Projektens innehåll är olika från varandra. Det är därmed svårt att utforma krav som gäller samtliga projekt, oavsett komplexitet. Många intressenter menar däremot att kraven bör vara satta utifrån ett komplexitetsperspektiv. Komplexitet på projekt bör matchas med rätt kompetens och således bör kravställningen på de resurser som ska genomföra projektet vara strängare. På samma sätt bör det inte vara stränga krav för projekt som inte har så hög komplexitet och på så sätt kan man få in rätt personal utan att hämma utvecklingen för exempelvis nya signalprojektörer.

Inom enkäterna så har ett par intressenter påpekat att det bör gå att referera till liknande projekt som genomförts tidigare, på det sättet får man en viss bild av den kompetens som kommer behövas och att den tidigare projektledaren kan säkerställa om de resurserna för det nya projektet kommer att räcka till.

Det blir dock fortfarande svårt att föra in anpassningsbara krav i upphandlingsmallen som en standard. Det skulle gå att utforma ett par grundkrav, som alla projektörer eller teknikansvariga bör uppfylla för att kunna genomföra till och med den minst krävande projekteringen. Därefter, får man utforma någon “lista” eller ett dokument med tidigare genomförda projekt och dess komplexitetsnivåer som referensprojekt. Kontaktuppgifter till den tidigare projektledaren kan lämnas, därmed får projekten även rätt förutsättningar till att ha rätt krav inför projekteringen. Hur listan eller dokumentet utformas lämnas till Trafikverket som en rekommendation att genomföra.

Lagmässiga möjligheter • Upphandling på lägst pris

Enligt den kvalificerade inköparen som intervjuats, finns det flertal svårigheter med att tillämpa krav på personnivå om man handlar på lägst pris. Detta är på grund av att kraven oftast utvärderas i företagsnivå och samtliga krav som ställs i upphandlingsmallen faller inom ramen för kontraktskrav. Kontraktskrav är krav som tillkommer efter ett företag har blivit tilldelat projektet eller arbetet. Kraven från upphandlingsmallen träder således inte kraft förrän företaget blivit tilldelade projektet och då går det inte lika lätt att diskvalificera företaget på grund av kompetensbrist.

47

I och med att företaget redan skrivit på ett kontrakt om ett gällande projekt, måste man säga upp kontraktet ifall det skulle vara brist på kompetens och det blir flera konsekvenser som exempelvis att upphandlingen måste göras om och att ersättningar/skadestånd betalas ut till konsultföretaget. Rent historiskt, är det väldigt få projekt som har hamnat i detta scenario och då har företagen misskött sig avsevärt.

• Mervärdesupphandlingar

Möjligheten till att genomföra en mervärdesupphandling istället för en upphandling på lägsta pris framgick under en intervju med en kvalificerad inköpare, med lång erfarenhet av vad som lagmässigt är möjligt under upphandlingar.

Tidigare, på Banverkets tid, var majoriteten av upphandlingarna på järnväg, mervärdesupphandlingar. Detta ändrades vid bildandet av Trafikverket, då Vägverket och Banverket slogs ihop och Vägverket som tidigare använt sig av lägst pris vid upphandling blev den nya standarden för upphandling hos Trafikverket. En distinkt skillnad mellan upphandling på lägst pris och mervärdesupphandling är de kriterier som påverkar vilken aktör som vinner upphandlingen. På lägst pris innebär det lägst pris, alltså det företag som lämnar en offert på lägst pris vinner upphandlingen och man tar inte hänsyn till andra mervärden som andra företag kan framföra (exempelvis ökad kompetens, kvalitativ genomförandebeskrivning et cetera). Mervärdesupphandling, å andra sidan, innebär att man kvalificerar projekterande konsulter innan tilldelning av projekt, som möjliggör att projekterande konsulter kan väljas bort ifall de inte anses som kvalificeringsmaterial. Det är möjligt att skapa mjuka kriterier som kan utvärderas med hjälp av intervjuer eller tester, det går även att lämna en genomförandebeskrivning eller en organisationsplan. Utvärderingen sker i objektivt genom att företagsnamnen och prissumman maskeras. Deras beskrivningar poängsätts sedan utifrån bästa möjliga beskrivning med hjälp av en jury som består av teknikspecialister eller annan lämplig personal. Det företag som således levererar mest mervärde och får mest poäng från en jury vinner upphandlingen och resterande väljs bort. Inom en mervärdesupphandling går det således att lägga in flertal mjuka krav som exempelvis erfarenhet, kompetens, utbildning et cetera.

48

Övrigt om justering • Krav på erfarenhet

Flertal intressenter har belyst vikten av att ha god anläggningskännedom och verklig erfarenhet för att lyckas med projekten. Därmed, vill vissa intressenter även ha ett krav som ställs på erfarenhet från tidigare projekt. Ett exempel kan man se inom enkätresultaten (fråga 2), där en projektledare uppger att de kravställt både teknikansvarig och signalprojektören på ett specifikt antal slutförda projekt. Det finns dock en problematik kring detta och det är svårigheten kring att få in nytt folk för att börja projektera. Det bör betonas, att det finns projektörer som är nya i branschen men ändå väldigt duktiga medan det finns andra projektörer som arbetat länge men inte utvecklats. Därmed, vill man inte utesluta utvecklingsmöjligheterna för projektörer som redan påverkas av brister i kompetensförsörjning. Krav på större mängd erfarenhet rekommenderas således, att enbart ställas på komplexa projekteringar.

Slutsatsen blir att erfarenhet bör matchas gentemot komplexiteten som projektet innehar och därmed bör man inte ha samma skrivning för kompetens i samtliga mallar.

• Krav på specifika kunskaper

Enkätresultatet visar att specifika kurser för ställverket bör ställas som krav. Vissa menar även att det bör finnas typer av certifieringar för exempelvis konstruktionskunskap (CAD). Detta är till för att göra det tydligare för projekterande konsulter, att de behöver specifik anläggningskännedom och kunskap om det program eller de metoder som används för det givna ställverket som skall projekteras. Detta är på grund av att de nuvarande kurserna (BSIÖG1-3) är grundkurser och erbjuder möjligen ingen direkt kunskap om specifika ställverk. Problemet med detta är att det för tillfället inte finns tillräckligt med kurser tillgängliga och därmed ingen möjlighet för projekterande konsulter att genomföra det.

Slutsatsen blir att det är möjligt att kravställa specifika kurser om diverse signalställverk, men att dessa kurser först måste implementeras och bli tillgänglig för konsulter.

• Strängare krav

Vissa intressenter talar för att grundkraven bör vara strängare för att genomföra projekteringar. Det främsta argumentet är att det på så sätt bildas en större sannolikhet för att den projekterande konsulten har rätt kompetens för projektet och om den inte har