Min avsikt med denna text har varit att ge en begränsad (men dock) översikt av forsk- ning om skolans kroppsövningsämne i Sverige och utomlands. I den digra floden av studier och data som jag mött i min genomgång, träder en motsägelsefull bild av ämnet fram: ämnet är omtyckt men ändå oomtyckt, ger kunskap men ändå inte ”rätt” kun- skap, förstärker känslan av kompetens hos de redan kompetenta och förmedlar på sam- ma gång det motsatta hos andra. Ämnet bidrar till att bevara könsskillnader och stereo- typa uppfattningar om kropp, kön och rörelse – men erbjuder samtidigt möjligheter till gränsöverskridande. Ämnet ges legitimitet av beslutsfattare, men i praktiken blir legitimiteten svag i relation till andra skolämnen. Sammantaget verkar ämnet ha både förlorat och samtidigt behållit sin kärna, en kärna som inte har det formella stödet i styrdokumenten, men som samtidigt möter majoriteten av elevernas och andra intres- senters förväntningar.
Longitudinella flervetenskapliga studier av ämnets påverkan är sällsynta. Trots att forskarna verkar eniga om att området behöver studeras över tid och utifrån flera per- spektiv och med olika metoder. Man kan efter de refererade artiklarna och studierna reflektera över vilka pedagogiska grundvalar som en lärare kan eller bör utforma för att bättre nå sina elever och vara mer i samspel med gällande styrdokument. Behövs tydli- gare motbilder för att utveckla kroppsövningsämnet och hur synliggör vi alternativa utformningar av ämnet? Vad händer om idrott och hälsa, i sin inriktning, helt går över till det som engelsmännen valt att definiera som ”livstidsaktiviteter” (lifetime physical activities)? Vad blir konsekvenserna av en tydlig omgestaltning av ämnesinnehåll för de tidigare och senare åldrarna, med mer rörelsebildning i de yngre åren och ett mer indi- viduellt hälosrelaterat innehåll för de äldre eleverna? Kan forskningen bidra till att ut-
76Mechelen, W. et al. (2000), pp. 1610-1616. 77Welsman, J. & Armstrong, A. (2000), pp.147-157.
78 Se vidare Boreham, C. & Riddoch, C. (2001), pp. 915-929. 79 McManus, A. (2000), p.140.
veckla det kritiska tänkandet inom skolans kroppsövningsämne, hos elever och lärarkår? Kan talet om hälsa användas till annat än att ge ämnet legitimitet?
Utifrån artikelgenomgången i de internationella tidskrifterna framträder en bild av en forskning som visar på betydligt större bredd och differentiering beträffande fråge- ställningar och val av metoder, än vad jag möter i svensk pedagogisk forskning om äm- net idrott och hälsa. De svenska studierna av ämnet domineras av enkätundersökningen som metod. Till skillnad från många av de utländska studierna redovisas ofta de svenska utan att ett tydligt teoretiskt perspektiv framträder, mot vilket den framtagna empirin kan analyseras och förstås. Mitt intryck blir att de svenska studierna, kanske på grund av bristen på perspektiv, har en lägre grad av kritisk analys, än vad som kännetecknar den utländska forskningen. I tidskrifterna European Journal of Physical Education och Euro-
pean Review of Physical Education har artiklar om ämnets innehåll i relation till styrdo-
kumentens formuleringar om hälsa och livsstilsfrågor förekommit rikligt under de stu- derade åren. Kanske har man i t.ex. Storbritannien kommit ett steg längre i sin kartlägg- ning av forskningsområdet och börjat identifiera problemområden som, om studierna ska bli fruktbara, kräver andra frågeställningar, perspektiv och förhållningssätt. Jag kon- staterar dock att kunskapen om svenska elevers aktivitetsgrader, erfarenheter och in- ställning till skolämnet samt lärarnas pedagogiska grundsyn, har ökat de senaste åren. Denna kunskap är efterlängtad och innehåller många spännande och oväntade ingång- ar, vilket framkommer, inte minst, i föreliggande forskningsrapport.
Referenslitteratur
Aggestedt, B. & Tebelius, U. (1977) Barns upplevelser av idrott. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Annerstedt, C. (1991) Idrottsläraren och idrottsämnet: Utveckling, mål, kompetens – ett
didaktiskt perspektiv. (diss.) Göteborg: Acta Gothoburgensis.
Brunnberg, H. (1977) Om begreppet tävling i skolgymnastiken. Stockholm: Skolöversty- relsen.
Carli, B. (1990) Idrott tillsammans på samma villkor? Flickors situation i skolans idrottsun-
dervisning. Göteborg: uppsats forskarutbildningen, Göteborgs universitet.
Carlsten, Y. (1989) Ämnet idrott i grundskolans årskurs 8. Idrottslärarens och elevens syn
på idrottsundervisningens mål och innehåll. Stockholm: Högskolan för lärarutbild-
ning i Stockholm: Institutionen för pedagogik.
Dowling Naess, F. J. (1998) Tales of Norwegian Physical Education Teachers: a life histo-
ry analysis. (diss) The Norwegian University of Sport and Physical Education.
Ekelund, U. (2002) Assessment of Physical Activity and Energy Expenditure in
Adolescents.(diss) Stockholm: Karolinska University Press.
Engström, L-M. (1969) Gymnastikundervisningen i årskurs 8: Resultat från en enkät till
gymnastiklärare rörande ämnets innehåll och målsättning. Rapport nr. 42 Stockholm:
Pedagogiska-psykologiska institutionen HLS.
Engström, L-M. m.fl. (1972) Skolgymnastiken i pedagogisk debatt. Umeå. Nr.1, 1972. Universitet och Lärarhögskolan i Umeå.
Engström, L-M. & Ljunggren, S. (1980) Ämnet gymnastik i gymnasieskolan. Stockholm: GIH/HLS.
Ericsson, I. (2003) Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer – en interventions-
studie i skolår 1-3. (diss.) Malmö : Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Eriksson, C.; Gustavsson, K.; Johansson, T.; Mustell, J.; Quennestedt, M.; Rudsberg, K.; Sundberg, M.; Svensson, L. (2003) Skolämnet idrott och hälsa i Sverige – en ut-
värdering av läget hösten 2002. Örebro universitet: Institutionen för idrott och hälsa.
Fridolfsdotter-Webb, L. (2000) Samundervisning vs Särundervisning – En litteraturstu-
die av sam- och särundervisningsdebatten i Tidskrift i gymnastik (& Idrott) under åren 1964-1999. Examensarbete 2000:9. Stockholm: Idrottshögskolan.
Halldén, O. (1974) “Gymnastik som forskningsområde” Forskning om utbildning: tid-
skrift för analys och debatt, red. Jon Naeslund. Stockholm:Liber.
Hammarberg, L. (2001) En sund själ i en sund kropp: Hälsopolitik i Stockholms folkskolor
1880-1930. (diss.) Stockholm: HLS Förlag.
Hedberg, G. (1970a) Gymnastikundervisningen på gymnasiet, del I: Nuvarande upplägg-
ning enligt lärarenkät i Pedagogiska rapporter 1970/8. Universitet och Lärarhögsko-
lan i Umeå: Beteendevetenskapliga institutionen, avdelningen för pedagogik. Hedberg, G. (1970b) Gymnastikundervisningen på gymnasiet, del II: Lärarnas inställning
till ämnet i Pedagogiska rapporter 1970/10. Universitet och Lärarhögskolan i Umeå:
Beteendevetenskapliga institutionen, avdelningen för pedagogik.
Hedberg, G. (1971) Gymnastikundervisningen på gymnasiet del III: Elevernas inställning
till betygssättning i Pedagogiska rapporter 1971/15. Universitet och Lärarhögskolan i
Umeå: Beteendevetenskapliga institutionen, avdelningen för pedagogik.
Hedberg, G. (1973) Mål och utvärdering i gymnastikundervisningen. Resultat av en enkät
till gymnastiklärare på gymnasieskolan angående behovet av mätinstrument. Pedagogis-
ka institutionen vid universitet och Lärarhögskolan i Umeå. Rapport nr 59/73. Henderson, S.E. & Sugden, D.A. (1992) Movement ABC – Movement Assessment Battery
for Children. Psykologiförlaget.
Johannisson, K. (1997) Kroppens tunna skal: Essäer om kropp, historia och kultur. Stock- holm: Norstedts.
Koskolou, M., Geladas. N. & Klissouras, V. (2002) (red) 7 th Annual Congress of the
European College of Sport Science Proceedings: volume I & II. University of Athens:
Department of Sport Medicine and Biology of Physical Activity, Faculty of Physical Education and Sport Science.
Larsson, L. (2003) Idrott och hälsa är inget för mig – En studie av elever som ej deltar i
Idrott och Hälsa A i två gymnasieskolor. Stockholm: Idrottshögskolan, 2002/03:1.
(D-uppsats).
Levin, L. (1968) Observationsstudier av elevaktiviteter under gymnastiklektioner. Göte- borgs universitet.
Ljunggren, S. (1985) Idrott i skolan: en kartläggning av idrottsundervisningen i skolan,
dess innehåll och de villkor, som gäller för ämnet och idrottslärarna. Stockholm: GIH/
HLS.
Lundvall, S. & Meckbach, J. (2003a) ”Det var en gång ett par blå sockiplast…– om kroppsövningsämnet i skolan” i Selander, S. (red.)(2003) Kobran, nallen och majjén.
Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Stockholm: Liber. Myndighe-
Lundvall, S. & Meckbach, J. (2003b) Ett ämne i rörelse – gymnastik för kvinnor och män
i lärarutbildningen vid Gymnastiska Centralinstitutet/Gymnastik- och idrottshögskolan under åren 1944-1992. (diss.) Stockholm: HLS Förlag.
Mattsson, L. (1993) Den nationella utvärderingen av grundskolan våren 1992. Idrott hu-
vudrapport. Skolverkets rapport nr. 25. Stockholm: Skolverket/Liber.
Meckbach, J. & Söderström, S. (2002) ”Kärt barn har många namn” – idrott & hälsa i skolan – i Pedagogiska perspektiv på idrott, red. Engström, L-M., Redelius, K. Stock- holm: HLS Förlag.
Müller, E., Schwameder, H., Zallinger, G. & Fastenbauer, V. (2003) (red) 8 th Annual
Congress of Sport Science, July 9-12, 2003, Abstract Book. University of Salzburg: In-
stitute of Sport Science.
Olsson, U. (1999) Drömmen om den hälsosamme medborgaren: Folkuppfostran och hälso-
upplysning i folkhemmet. Stockholm: Carlssons.
Palmblad, E. & Eriksson, B.E. (1995) Kropp och politik: Hälsoupplysning som samhälls-
spegel från 30-tal till 90-tal. Stockholm: Carlssons.
Setterlind, S. (1975) Svagmotiverade elever i gymnastik: en jämförande studie över attity-
der och betyg samt fysiologisk status hos elever i åk 7 och åk 8. Mölndal: Lärarhögsko-
lan.
Strandell, A. & Bergenfeldt, L. (2002) Sätt Sverige i rörelse 2001; delrapport om förskola/
skola. Stockholm: Folkhälsoinstitutet.
Westerståhl, M. (2003) Physical Activity and Fitness Among Adolescents in Sweden with a
20-year trend Perspective. (diss.) Stockholm: Karolinska Institutet.
Artiklar i tidskrifter
Biddle, S., Cavill, N. & Sallis, J. (1998) “Policy framework for young people and health-enhancing physical activity” i Young and Active? Young people and
Healthenhancing Physical Activity, pp. 3-16. London: Health Education Authority.
Boreham, C. & Riddoch, C. (2001) “The physical activity, fitness and health of child- ren” i Journal of Sport Sciences 2001:19, pp. 915-929;
Cale, L. (2000) “Physical activity promotion in secondary schools” i European Physical
Education Review 2002, vol 6:1, pp. 71-90.
Caspersen, C.J., Pereire, M.A. & Curran, K.M. (2000) “Changes in physical activity patterns in the United States, by sex and cross-sectional age” i Medicine & Science in
Sports & Exercise 2000, vol 32:9, pp.1601-1609.
Croce, R.V., Horvat, M. & McCarthy, E. (2001) “Reliability and Concurrent Validity of Movement Assessement Battery For Children” i Perceptual and Motor Skills 2001/ 93: pp. 275-280.
Curtner-Smith, M.D. & Meek, G. A. (2000) “Teacher’s value orientations and their compatibility with the National Curriculum for Physical Education” i European
Physical Education Review 2000, vol 6:1, pp. 27-45.
Dowling Ness, F. (2001) “Sharing stories about the dialectics of self and structure in teacher socialization: revisiting a Norwegian physical educator’s life history” i Euro-
Engström, L-M. (2002) ”Hur fysisk aktiva är barn och ungdomar”? i Svensk Idrotts-
forskning 2002:3, s. 7-11.
Ericsson, I. (2002) ”Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer – en inter- ventionsstudie i åk 1-3” i Svensk Idrottsforskning 2002:3, 44- 48.
Fairclough, S., Stratton, G. & Baldwin, G. (2002) “The contribution of secondary school physical education to lifetime physical activity” i European Physical Education
Review, 2002, vol 8:1, pp 69-84.
Green, K. (2000) “Extra Curricular Physical Education in England and Wales: A Sociological perspective on a Sporting Bias” i European Journal of Physical Education 2000, vol. 5:2, pp. 179-207.
Green, K. & Lamb, K. (2000) “Health-Related Exercise, Effort Perception and Physical Education” i European Journal of Physical Education, 2000 vol. 5:1 pp. 88-103. Green, K. (2002) “Physical Education and ´the couch potato society´” i European Jour-
nal of Physical Education 2002, vol. 7: 2, pp. 95-107.
Groves, S. & Laws, C. (2000) Children´s “Experiences of Physical Education” i Europe-
an Journal of Physical Education, 2000, vol 5:1, pp. 19-27.
Hardman, K. & Marshall, J. (2001) “The state and status of physical education in schools in international context” i European Physical Education Review 2001, vol. 6:3, pp. 203-229.
Harris, J. & Penney, D. (2001) “Gender issues in health-related exercise” i European
Physical Education Review 2001, vol. 6:3, pp. 249- 273.
Heim, C., Battenberg, S. & Frick, U. (2003) “Fairness education in physical education” i Müller, E., m.fl.(red) 8 th Annual Congress of Sport Science, Book of Abstracts, Uni- versity of Salzburg: Institute of Sport Science, p.164.
Janz, K. F., Dwason, J.D. & Mahoney, L.T. (2000) “Tracking physical fitness and physical activity from childhood to adolescence: the Muscatine study” i Medicine &
Science in Sports & Exercise 2000, vol. 32: 7, pp 1250-1257.
Jones, R. & Cheetham, R. (2001) “Physical Education in the National Curriculum: Its Purpose and Meaning for Final Year Secondary School Students” i European Journal
of Physical Education 2001, vol. 2:6, pp. 81-100.
Kimm, S.Y.S., Glynn, N.W., Kriska, A.M., Fitzgerald, S.L., Aaron, D.J., Similo, S.L., McMahon, R.P. & Barton, B.A. (2000) “ Longitudinal changes in physical activity in biracial cohort during adolescence i Medicine & Science in Sports & Exercise 2000, vol. 32: 8, pp. 1445-1454.
Lake, J. (2001) “Young people´s conceptions of sport, physical education, and exercise: implications for physical education and the promotion of health-related exercise” i
European Physical Education Review, 2001, vol 7, s. 80-91.
Lundvall, S., Meckbach, J. & Thedin Jakobsson, B. (2002): ”Skolprojektet 2001: Lä- rarnas syn på ämnet idrott och hälsa”, i Svensk Idrottsforskning 2002:3, s. 17–20. McManus, A. (2000) “Physical Activity in Children: Meaning and Measurement” i
European Journal of Physical Education 2000:5, pp. 133-146.
Mechelen, W., Twisk, J.W.R., Post, B., Snel, J. & Kemper, H.C.G. (2000) “Physical Activity of Young People: the Amsterdam Longitudinal Growth and Health Study” i Medicine & Science in Sports & Exercise 2000, vol.32: 8 , pp. 1610-1616.
Mileva, E., Peneva, B. & Mineva, M. (2002) “The effects of physical education on children´s movement co-ordination in school age” i Koskolou, M., m.fl. (2002) (red) 7 th Annual Congress of European College of Sport Science Proceedings volume I &
II. University of Athens: Department of Sport Medicine and Biology of Physical
Activity, Faculty of Physical Education and Sport Science, p. 425.
Nyberg, M. & Tidén, A. (2002) ”Hur rörelsekompetenta är dagens barn och ungdo- mar?” i Svensk Idrottsforskning 2002:3, s. 21-26.
Okely, A.D., Booth, M.L. & Patterson, J.W. (2001) ”Relationships of physical activity to fundamental movement skills among adolescents” i Medicine & Science in Sports
& Exercise 2001, vol. 33:11, pp. 1899-1904.
Penney, D (2000) “Physical Education, sporting excellence and educational excellence” i European Physical Education Review 2000, vol. 6:2, pp. 135-150.
Porozovs, J., Praulite, G. &Valdemiers, A. (2003) ”Motivation to attend sport lessons of different profil: Latvian students in various age periods” i Müller, E., m.fl. (red) (2003) 8 th Annual Congress of Sport Science, Book of Abstracts. University of Salz- burg: Institute of Sport Science, p. 428.
Pühse, U. & Gerber, M. (2003) “Social learning in Physical Education: a developmental approach“ i Müller, E., m.fl. (2003) (red). 8 th Annual Congress of Sport Science,
Book of Abstracts. University of Salzburg: Institute of Sport Science, p. 162.
Raudsepp, L. & Roomet, V. (2000) “Influence of Parents´ and Siblings´ Physical Activity on Activity Levels of Adolescents” i European Journal of Physical Education 2000, vol 5:2 , pp. 169-178.
Sallis, J. F. & Patrick, K. (1994) “Physical Activity Guidelines for Adolescents: Consen- sus Statements” i Pediatric Exercise Science 1994:6, pp. 302-314.
Sallis, J. F., Prochaska, J. J. & Taylor, W. C. (2000) “A review of correlates of physical activity of children and adolescents” i Medicine & Science in Sports & Exercise 2000, vol. 32: 5, pp. 963-975.
Sallis J.F. (2000) “Age related decline in physical activity – a synthesis of human and animal studies” i Medicine & Science in Sports & Exercise 2000, vol 32:9, pp. 1598- 1600.
Sjöström, M. (2002) ”European Youth Heart Study – Om barnens vardagliga aktivite- ter och gällande rekommendationer ” i Svensk Idrottsforskning 2002:3, s. 62-67. Sleap, M. & Wormland, H. (2001) “Perception of Physical Activity Among Women
aged 16 to 17 Years” i European Journal of Physical Education 2001, vol 6:1, pp. 26- 37.
Sleap, M. & Tolfrey, K. (2001) ”Do 9-12 year old children meet existing physical activity recommendations for health?” i Medicine & Science in Sports & Exercise, 2001, pp. 591-596.
Sollerhed, A-C. & Ejlertsson, G. (1999) “Low physical capacity among adolescents in practical education” i Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, pp. 249- 256.
Sollerhed, A-C. & Ejlertsson, G. (2002) ”Attitudes to physical education and its rela- tion to physical fitness among adolescents” i Koskolou, M., m.fl. (2002) (red), 7 th
Annual Congress of the European College of Sport Science Proceedings: volume I & II.
University of Athens: Department of Sport Medicine and Biology of Physical Activity, Faculty of Physical Education and Sport Science. p. 120.
Trost, S.G., Russell, R.P., Sallis J.F., Freedson, P.S., Taylor, W.C., Dowda, M. & Sirard, J. (2002) “Age and gender differences in objectively measured physical activity in youth” i Medicine & Science in Sports & Exercise 2002, vol. 34:2, pp. 350- 355.
Welsman, J. & Armstrong, A. (2000) “Physical Activity in Secondary School Children” in European Journal of Physical Education 2000, vol 5:2, pp. 147-157.
Williams, A., Bedward, J., Woodhouse, J. (2000) ”An Inclusive Nationanal Curricu- lum? The Experince of Adolescent Girls” i European Journal of Physical Education, 2000:5, pp. 4-18.
Vincent, S.R., Pangrazi, R.P., Raustorp, A., Tomson, I.M. & Cuddihy, T.F. (2003)“Activity Levels and Body Mass Index of Children in United States, Sweden and Australia” i Medicine & Science in Sports & Exercise, 2003, vol. 35: 8, pp. 1367- 1373.
Åstrand, P-O (1973) ”Kommentarer till en rapport till Nordiska ministerrådet om könsrollsforskning och könsrollerna i utbildningen” i Tidskrift i Gymnastik. Årgång 100:4, s. 171-179.