Mot bakgrund av resultaten i denna studie gör jag följande konstateranden:
– Friluftsliv enligt den praktik51 och den definition52 som diskuteras i rapporten är
mycket sparsamt förekommande i grundskolan.
– Det primära innehållet på grundskolornas friluftsdagar präglas av idrottsliga akti- viteter snarare än friluftsliv.
– Lärarna i idrott och hälsa bedömer elevernas kunskaper i friluftsliv som små. – Ansvaret för att leda och organisera friluftsdagar delas idag mellan olika lärare och
personal i grundskolan.
– Friluftsliv rymmer stora möjligheter att realisera såväl intentioner i Skollagen och kursplaner i naturorienterande ämnen som integrering av skolans övriga ämnen.
Reflektioner och slutsatser
– Förändringen i den skrivna texten (dvs. skolans styrdokument, där friluftsverk- samheten avreglerats och ersatts av friluftsliv som en betydelsefull verksamhet i ämnet idrott och hälsa) verkar inte ha genererat någon förändring i undervisningen. – Grundskolan tycks inte fylla funktionen som den instans som kan erbjuda alla
ungdomar samma villkor för att ta del av friluftsliv och därmed motverka dess sociala stratifiering.
– Att friluftsliv betonas starkt i grundskolans styrdokument idag kan tolkas som att det betraktas som betydelsefullt för individen och att friluftslivets erfarenheter kan utgöra en källa till glädje, livskvalitet och livslång hälsa. Mot bakgrund av resulta- ten i denna studie bör denna framskrivna position dock inte ses som friluftslivets segertåg i skolan utan snarare som dess kris.
– Studien visar att friluftsaktiviteter av mer idrottslig karaktär förekommer i grund- skolan medan det däremot är tveksamt om friluftsliv gör det. En förklaring till detta förhållande kan ligga i villkoren för undervisningen i skolan. Yttre ramar i form av organisation och struktur kan vara ett hinder (men också en möjliggöran- de faktor) för att undervisa i friluftsliv i grundskolan. En annan förklaring kan ligga i att det finns en osäkerhet och okunskap kring vilka aktiviteter och praktiker som innefattar friluftsliv och hur man ska realisera friluftsliv i grundskolan. Här tror jag det finns ett stort behov av vidare diskussion kring begränsande faktorer och pedagogiska och didaktiska frågor. Jag tror också att friluftsliv ”dras med oket” av vara något som förpliktigar till något lite finare,mer komplicerat och mer hög- travande än vad det egentligen behöver vara – det enkla livet och upplevelserna i naturen.
Referenser
Backman, E. (2003). Är det inne att vara ute? – en studie av ungdomars friluftsvanor. Lärarhögskolan, Stockholm.
Engström, L-M. & Redelius, K. (2002). Pedagogiska perspektiv på idrott. HLS Förlag, Stockholm.
Eichberg, H. & Jespersen, E. (1986). De grönne bölger. Forlaget Bavnebanke.
Eriksson, C. m.fl. (2003). Skolämnet idrott och hälsa i Sveriges skolor. Skolverket, Dnr 75-2001-04045.
Friluftsgruppen (1999). Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer. Kulturde- partementet.
Johansson, B. (1999). Natur och friluftsliv. Liber AB.
Kungliga Skolöverstyrelsen (1955).Timplaner och huvudmoment vid försöksverksamhet
med nioårig enhetsskola.
Kungliga Skolöverstyrelsen (1962). Läroplan för grundskolan -62. Lindroth, J. & Blom, K-A. (1995). Idrottens historia. Sisu idrottsböcker.
Lundwall, S., Mechbach, J. & Thedin Jakobsson, B. (2002). Lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa. Svensk Idrottsforskning, nr. 3.
Nilsson, P. (1998). Fritid i skilda världar. Ungdomsstyrelsen, Stockholm.
Riksidrottsförbundet (1996). Idrotten vill, verksamhetsidé och riktlinjer för idrottsrörelsen
in i 2000-talet.
Riksidrottsförbundet (2000). Idrotten i grundskolan, rapport från riksidrottsförbundet om
idrottsutbudet vid millennieskiftet. Idrottens hus, Farsta.
Sandell, K. & Sörlin, S. (1994). Naturen som fostrare. Friluftsliv och ideologi i svenskt 1900-tal, ur Historiskt tidskrift 1.
Skolberedningen (1957). Läroplaner för grundskola och fackskolor.
Skolöverstyrelsen (1969). Läroplan för grundskolan -69, allmän del. Utbildningsförlaget. Skolöverstyrelsen (1970). Friluftsverksamheten i skolan. Utbildningsförlaget.
Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan, Utbildningsförlaget, Stockholm. Svenning, S. (2001). Friluftsverksamheten i skolan. Rapport, Skolverket, Dnr 2000:807. Tordsson, B. (1993). Perspektiv på friluftslivets pedagogik, Högskolan i Telemark, Norge. Yttergren, L. (1996). Friluftsliv i förändring. Skriftserien Idrotteket.
Öhman, J. (1999). Miljöfostran i naturen, Pedagogiska institutionen, Örebro universitet.
Elektroniska källor
http://www3.skolverket.se/
ki03front.aspx?sprak=SV&ar=0203&infotyp=23&skolform=11&id=3872&extraId=2087 http://www.skolverket.se/pdf/lpo.pdf
10.”Flå katt” – är det något att kunna?
Marie Nyberg & Anna TidénEn av huvudfrågorna i projektet Skola-Idrott-Hälsa var att studera hur barns och ungdomars fysiska status ter sig i vår tid, speciellt med tanke på debatten om barns stillasittande och ökande vikt. För att komplettera bilden av den fysiska statusen har, utöver de tester som mäter styrka, rörlighet och kondition, även funktionell motorik kartlagts. Syftet var att tillföra kunskap om barns och ungdomars rörelsemönster ur en mer kvalitativ aspekt, genom att studera hur barn och ungdomar utför olika rörelser och vilka rörelser som behärskas. Det handlade således om att undersöka i vilken ut- sträckning de unga idag behärskar olika motoriska grundformer, såsom att rulla, hoppa, hänga, stödja, klättra, kasta och fånga, samt kombinationer av dessa rörelser.
Det finns flera motiv till att studera barns och ungdomars motorik. Ett är att den förändrade livsstilen med mer stillasittande aktiviteter, kan ha inverkat negativt på den allsidiga rörelsekompetensen. Ett annat motiv är att den reducerade tiden för ämnet idrott och hälsa i skolan kan ha minskat möjligheterna till allsidig rörelseträning. Dess- utom medger den senaste läroplanen och kursplanen i Idrott och hälsa att ämnet utfor- mas på olika sätt på skilda skolor, då styrdokumenten inte reglerar innehåll och arbets- former i detalj. Styrdokumenten fastställer ämnets mål och ger därmed skolorna stor frihet att i lokala arbetsplaner bestämma vägarna dit. Under de senaste decennierna har det skett en förändring av ämnesinnehållet. Bollspel och andra idrotter, som inte alltid involverar alla grundformer, har fått ett större utrymme på bekostnad av exempelvis gymnastik. Även detta kan ha haft betydelse för den allsidiga rörelsekompetensen. Kurs- planen i idrott och hälsa ger dock tydliga anvisningar om ämnets uppbyggnad och ka- raktär. Där står bland annat:
Att utveckla allsidiga rörelseaktiviteter är centralt i ämnet och en allsidig rörelsereper- toar kan lägga grund för en aktiv och hälsofrämjande livsstil. En positiv upplevelse av rörelse och rytm är i sin tur en grund för individuella och kollektiva övningar och främjar på så sätt såväl den improvisatoriska och estetiska som den motoriska förmå- gan.1
Mål att sträva mot är exempelvis att eleven utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild. I uppnåendemålen anges vilka mål eleverna ska nå för att vara godkända i ämnet. Ett sådant mål för år 5 är:
Eleven skall behärska grovmotoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll samt kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik.2
1 <http://www3.skolverket.se/ki03/
front.aspx?sprak=SV&ar=0304&infotyp=23&skolform=11&id=3872&extraId=2087> 2003-12-18
Att styrdokumenten för skolan betonar vikten av att träna grovmotoriska grundformer är naturligt då lek och idrott är aktiviteter som har stor betydelse för barns och ungdomars fysiska och psykiska utveckling. De flesta unga människor har ett stort rö- relsebehov och en vilja att lära sig nya rörelser. I leken och idrotten utvecklar de sin motorik samt bygger upp sitt förråd av rörelser. När rörelseförmågan utvecklas ökar
även möjligheten att känna trygghet och tillit till den egna kroppen.3 Motorisk förmåga
kan därför ha stor betydelse för hur lek och idrott upplevs och uppskattas.4 Individer
med bristande tilltro till den egna kroppens förmåga, kan därför välja att inte delta i lek och idrott, och riskerar därmed att gå miste om både rörelseträning och social samvaro. Om barnen tillägnar sig grundläggande motorisk kompetens finns bättre förutsättning- ar för att uppleva rörelseglädje och känna lust till fysisk aktivitet i såväl unga år som senare i livet. Då motorisk träning är extra gynnsam under åren fram till puberteten, är
det särskilt viktigt att lek och idrott stimuleras under dessa år.5 Om barn lär sig de
motoriska grundformerna blir färdigheter som att simma, cykla, åka skidor och skridskor lättare att lära. De tidigt inlärda rörelserna tycks också individen kunna bibe- hålla upp i vuxen ålder, något som kan vara avgörande för i vilken utsträckning den vuxne ägnar sig åt fysisk aktivitet.
När barn och ungdomar väljer att sysselsätta sig med aktiviteter som innebär att de rör sig mindre, när tiden för idrottsundervisningen i skolan minskat och när ämnes- innehållet bestäms lokalt, är det befogat att studera barns och ungdomars motoriska kompetens. Att det inte tidigare gjorts en nationell studie av barns och ungdomars funk- tionella motorik på motsvarande sätt var ytterligare ett skäl till motorikstudiens genom- förande. Syftet med studien var därför att göra en kartläggning av barns och ungdomars rörelsekompetens, d.v.s. vilka rörelser som behärskas av elever i år 3, 6 och 9, samt att bygga upp en databas som kan ligga till grund för framtida jämförelser. För att möjlig- göra denna kartläggning behövdes ett för ändamålet lämpligt test konstrueras. Att arbe- ta fram ett nytt motoriktest var ett omfattande arbete som kommer att redovisat i en
separat uppsats.6 Endast delar av testet kommer att beskrivas då syftet med denna artikel
främst är att presentera och diskutera olika resultat från kartläggningen.
I denna artikel kommer resultat från såväl enskilda stationer som från samtliga sta- tioner att redovisas. Skillnader mellan olika årskurser samt mellan pojkar och flickor kommer att belysas. En fråga som väcks är om ett visst sammanlagt resultat från testet kan utgöra en miniminivå för vad barn i olika åldrar bör behärska. Denna miniminivå skulle kunna motsvara det uppnåendemål för elever i år 5, som lyder; ” Eleven skall behärska grovmotoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskont-
roll samt kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik”.7
3 Duesund, L . (1996) s. 75 ff.
Åhs, O. (1986) s. 27 f.
5 Gallahue, D. L. oxh Ozmun, J. C. (1998) s. 187 ff. 6 Arbetet med uppsatsen pågår i skrivande stund. 7 <http://www3.skolverket.se/ki03/
front.aspx?sprak=SV&ar=0304&infotyp=23&skolform=11&id=3872&extraId=2087> 2003-12-18