4 Analys av empiriskt material
4.3 Binderiet Karlstad AB
En sen tisdagseftermiddag i april ringde vi upp Emma Kinell på Binderiet i Karlstad. Då det geografiska avståndet hindrade oss från att genomföra en fysisk intervju bestämde vi oss för att utföra en telefonintervju. När vi ringde upp Emma hade hon precis stängt igen sin blombutik för dagen. Butiken är belägen mitt i centrala Karlstad där kunder cirkulerar dagligen. Vi inledde vår intervju med att låta Emma få presentera sig själv och företaget. Hon har tidigare läst Medieprogrammet och har därefter jobbat på en medicinsk fabrik. Hon kände sedan att hon hellre ville jobba med något som låg henne varmt om hjärtat. Då Emma länge har haft ett starkt intresse för blommor har hon sedan flera år tillbaka drömt om att få börja jobba som florist. Emma har vid flera tillfällen sökt jobb på ett antal olika blombutiker, dock har hon tyvärr blivit nekad då hon saknat floristutbildning. Hon tog därefter saken i egna händer och bestämde sig för att inget skulle få stoppa hennes drömmar. Hon tog beslutet om att starta sin egen blombutik då hon själv kunde låta sin kreativitet och fantasi flöda.
Emma är idag 23 år gammal och startade sin butik under en varm sommardag i augusti 2016. Hon hyr idag en lokal på Östra Torggatan där hon bedriver hela sin verksamhet. Kunderna möts dagligen av fräscha dofter, nya blommor och moderna arrangemang när de besöker butiken. Emma har ett nytänkande kring sitt koncept vilket innebär att hon har en flower bar i sin butik. Detta betyder att kunderna själva får plocka ihop sina snittblommor och forma sin egen bukett utifrån tycke och smak. I butiken finns även krukväxter, prydnadssaker och andra arrangemang. Emma erbjuder även specialbeställningar då kunderna önskar något speciellt. Under de månader som butiken varit verksam har Emma märkt av ett ökande kundintresse. Vid start drev hon företaget själv, dock insåg hon ganska snabbt att hon skulle behöva förstärkning i form av ytterligare anställda. Hon söker just nu en medarbetare som kan jobba deltid i hennes butik då hon själv vill få tid till att utvecklas. Emma påpekade att deltidstjänsten på sikt skulle kunna övergå till en heltidstjänst då hon verkligen har ett hektiskt schema. Vidare har hon en dröm om att få åka ut till andra företag med sina blommor och arrangemang. Idag får hon hjälp av sin mamma då hon behöver avlastning samt vid speciella högtider då det är extra mycket kunder.
58
En vanlig arbetsdag börjar med att Emma går till jobbet strax före 9.00 för att sedan öppna sin butik vid 10.00. Vissa dagar finns inte ens tid för lunch då hon får kasta i sig maten bakom disken. Butiken stänger vid 18.00 och därefter finns det vanligtvis efterarbete vilket gör att Emma oftast avslutar sin arbetsdag runt 19.00. Då butiken är öppen tisdag till lördag försöker hon vara helt ledig under söndagar och måndagar. I största möjliga mån försöker hon inte att arbeta dessa dagar, dock kan vissa administrativa uppgifter förekomma. Vanligtvis jobbar Emma ca 50 timmar i veckan vilket motsvarar 10 timmar om dagen.
Vi fortsätter vårt samtal med att fråga om hon skulle kunna tänka sig någon annan åtgärd än att anställa som skulle kunna fylla samma behov. Emma började med att förklara att det absolut viktigaste för henne var att hitta en medarbetare som hon trivs med. Hon vill anställa någon som har ett liknande tankesätt som henne om hur verksamheten kan etableras vidare. Emma vill gärna ha en medarbetare som hon kan utvecklas tillsammans med. Det är betydelsefullt för henne att både hon och den anställde kan dela glädje tillsammans i det arbete de utövar. Emma konstaterade att hon var öppen för olika slags rekryteringsalternativ och kunde tänka sig att hyra in personal via ett bemanning- och rekryteringsföretag. Däremot påpekade hon att det inte får innebära något extra krångel i jämförelse med om hon skulle ansvara för rekryteringen själv. Oavsett alternativ är det viktigt för Emma att den anställde kommer att få samma villkor i sin anställning.
Därefter diskuterade vi hur Emma skulle uppleva själva övergången från att vara soloföretagare till att faktiskt bli arbetsgivare. Det första Emma berättade för oss var att hon trodde att det skulle medföra ett större socialt ansvar. Emma berättade även att hon måste sätta sig in i ett antal olika lagar och regler för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för både henne och den anställde. Hon anser att hon har råd att anställa någon i dagsläget men tror också att det kommer att bli dyrare för henne i början av själva anställningen. Hon satsar på att kunna öka sin försäljning och bredda sitt sortiment på sikt. Hon berättade också att hon inte har något krav på att den nya medarbetaren måste ha en floristutbildning då hon själv inte har det. Hon konstaterade att det skulle vara fördelaktigt. Vidare berättade Emma att hon kategoriserar sig själv som en oerfaren entreprenör med nya tankar. Vi frågade Emma hur hon ser på risker, om hon föredrar långsiktiga eller kortsiktiga beslut. Hon
59
svarade glatt att hon som privatperson ofta tar snabba beslut och kan vara väldigt spontan vilket hon anser kan vara både en fördel och en nackdel. I samband med hennes första rekrytering försöker hon att tänka igenom sitt beslut noga då många risker kan förekomma. Enligt henne innebär anställningen en stor chansning då hon inte vet hur denna medarbetare kommer att uppföra sig. Som tidigare nämnt är personkemin det viktigaste för Emma då hon vill att vardagen ska flyta på bra. Vidare fick Emma presentera sina främsta drivkrafter inom sitt företagande. Hon sprudlade av glädje då hon fick berätta om den positiva respons hon tidigare fått från sina kunder. Hon berättade också att vissa arbetsdagar kan vara riktigt tuffa, men att kundernas glädje övervinner hennes dagar och gör att hon vill och kan driva sitt företag framåt. En annan viktig drivkraft i Emmas vardag är att ständigt vilja utvecklas och bli bättre. Många kunder återkommer och konstaterar att hennes nytänkande koncept verkligen är något unikt som behövs i denna stad.
Avslutningsvis berättade Emma att hon inte har några förslag på åtgärder eller andra regelverk som skulle kunna underlätta för henne som entreprenör. Hon ansåg att hon inte var tillräckligt insatt då hon precis är i början av sin anställningsprocess. Idag tar hon hjälp av en erfaren person som hjälper henne då frågor uppstår i samband med sin rekrytering. Efter en givande och intressant diskussion avslutade vi intervjun och tackade Emma för hennes medverkan. Vi önskade henne ett stort lycka till med sin första rekrytering samt den fortsatta driften med blombutiken.
Analys utifrån transaktionskostnadsteorin
Emma berättade för oss att hon var öppen både för att anställa samt hyra in personal från marknaden. Utifrån transaktionskostnadsteorin innebär detta att hon viktat de interna och externa kostnaderna mot varandra och kommit fram till att det är lika kostnadseffektivt. Då Emma väljer att anställa kommer en intern relation att byggas upp inom företaget och kännetecknas av en hierarki (Williamson, 1981). Vidare kan vi utifrån denna teori analysera att Emmas företag eventuellt kommer att kunna kännetecknas av en hybrid då hon skulle tillämpa både det interna och externa alternativet.
Vi kan tolka det som att Emma som nyetablerad företagare inte har tillräckligt med information för att kunna ta ett rationellt beslut. Detta analyserar vi utifrån
60
Williamsons (1981) forskning då han påstod att en underliggande faktor för transaktionskostnader är osäkerhet. För Emma var det viktigt att den medarbetare hon kommer att införskaffa sig ska inneha en viss kompetens samt vara tillgänglig. Därför påverkar tillgångsspecificiteten hur svårt eller lätt det är för Emma att få tag på denna unika person i hennes rekrytering. Vidare påstod Jacobsen och Thorsvik (2014) att tid- och resursbegränsningar kan påverka hur ett beslut fattas. Då Emma är öppen för både ett internt och externt beslut tolkar vi det som att hon ser möjligheter i båda alternativen. Vi kan även genom transaktionskostnadsteorin analysera att den frekvens som uppkommer i samband med en transaktion kommer att påverka hennes kostnader. Williamson (1981) påstod att om man har en hög transaktionsfrekvens är det fördelaktigt att sköta transaktionerna internt. Då Emma är öppen för både det interna och externa beslutet bör hon undersöka om hennes transaktioner är oregelbundna eller återkommande. På så vis kan hon vikta de interna och externa kostnaderna mot varandra för att sedan välja det alternativ som är mest kostnadseffektivt.
Analys utifrån upper echelon teorin
När vi tolkar Emmas intervju kan vi utifrån upper echelon teorin se ett samband utifrån hur hennes bakgrund och tidigare erfarenheter har påverkat hennes riskbenägenhet. Detta kommer vidare spegla hennes interna respektive externa beslut. Utifrån Hambrick och Masons (1984) forskning påverkas alltid beslutsfattaren av sin kognition samt värderingar. Vidare tolkar vi det som att Emma till viss del är begränsad då hon inte kan vara rationell i sitt beslutsfattande. Hon blir därmed begränsad av sin egen tolkning då hon bearbetat tidigare information utifrån sin egen kognitiva förmåga samt värderingar. Denna diskussion speglar alltså de psykologiska faktorerna som Hambrick och Mason (1984) argumenterade för.
Då Emma kunde tänka sig att både anställa samt hyra in personal kan det vara svårt att konstatera om våra generella uppfattningar stämmer. En av våra generella uppfattningar var att en anställning inom företaget skulle vara ett mer riskfyllt beslut i jämförelse med att hyra in sin kompetens. Detta kan vara både sant och falskt då Emma kunde tänka sig båda alternativen. Vidare hade vi en generell uppfattning om att yngre tenderar till att vara mer riskbenägna än äldre. Eftersom Emma föredrog båda alternativen är det svårt att avgöra hur hennes riskbenägenhet påverkat beslutet.
61
Emma påstod att hon är en person som vågar ta risker då hon själv sagt att hon gärna tar snabba och spontana beslut. I och med att hon ser ett snabbt beslut som en fördel tolkar vi det som att Emma ändå är medveten om att risker kan uppstå. Då vi kan konstatera att Emma har en liten erfarenhet inom området tolkar vi det som att hennes snabba beslut kan medföra större risker. I denna situation ser vi en sammankoppling till Hambrick och Masons (1984) observerbara faktorer då Emmas unga ålder, tidigare karriär samt utbildning speglar hennes beslut.
Analys utifrån tidigare forskning
Att Emma uppfattar sig själv som en entreprenör med nya tankar kan vi utifrån Landströms (2005) perspektiv tolka det som att hon som individ är kreativ. Då Emma uppfattade sig själv som en oerfaren entreprenör med ett högt driv bevisar hon att viljan finns för att våga rekrytera. Likt Hult et al. (1998) upplevde Emma att en rekrytering kan bidra med olika fördelar. Då Emma upplevde att hennes vardag var hektisk kan det underlätta för henne att få en medarbetare i företaget eftersom en bättre ansvarsfördelning kan ske. Vi finner även en sammankoppling mellan Emmas påstående och Gellners (2003) konstaterande om att en anställning innebär ett socialt ansvar.
Vi tolkar det som att Emma som soloföretagare kan uppleva en större grad av ett socialt ansvar i jämförelse med en mikroföretagare. Detta upplever vi då en mikroföretagare sedan tidigare har samlat erfarenheter om hur det är att ha ett arbetsgivaransvar. Vi utesluter dock inte att en mikroföretagare även kan uppleva ett utökat socialt ansvar trots att de anställt tidigare. Om Emma väljer att hyra in personal och använda sig av exempelvis bemanning- och rekryteringsföretag kommer detta leda till att de tar hand om urvalsprocessen. I detta fall tolkar vi det som att det kan vara positivt att lämna rekrytering vidare till en annan extern part då det är lättare att säga upp samarbetet om exempelvis fel person skulle rekryteras. Om Emma exempelvis skulle råka anställa fel medarbetare kan det vara problematiskt att säga upp denna person. Denna tolkning stämmer väl överens med vad Gellner (2003) tidigare argumenterat för då han menade att de är lättare att inleda en anställning än att avsluta den.
62