därmed att tillämpa det abduktiva tillvägagångssättet för att på så sätt sammanföra vår empiri och teori. Detta tillvägagångssätt kommer att ge oss en fördjupad förståelse för en soloföretagares upplevda hinder och möjligheter vid sin första rekrytering.
3.2 Studiens upplägg
Studiens upplägg presenteras i flera olika underrubriker där vi först redogör för vår fokusgrupp samt dess urval och process. Därefter följer en beskrivning av våra semistrukturerade intervjuer innehållande dess urval och process. Vi har i detta avsnitt lagt en betoning på att förklara våra metodval väl för att på så sätt åstadkomma med en transparens. Denna förklaring genomförs också för att studiens kvalitet ska vila på en trovärdighet och autenticitet.
Fokusgrupp och fiktivt fall
För att samla in empiriskt material började vi med att genomföra en fokusgrupp bestående av fyra soloföretagare. Vi betraktade detta som lämpligt då vi ville samla material för en vidare intervjustudie. Enligt Bryman och Bell (2013) är en fokusgrupp en form av gruppintervju där man utgår från ett specifikt ämne och fokuserar på samspelet i gruppen. Vidare diskuterar de även att en fokusgrupp kan skapa en djupare förståelse för varför deltagarna tycker som de gör och hur de skapar mening i olika företeelser. En ytterligare fördel med en fokusgrupp är att entreprenörerna kan lyfta fram sina egna tankar och frågor för att sedan diskutera dem med varandra. (Bryman & Bell, 2013). Vi finner därmed att en fokusgrupp gör det möjligt för oss att få fram en unik gruppdynamik där deltagarna kan få en bättre förståelse för varandra.
Vårt fiktiva fall handlar om en soloföretagare som bedriver sin egen konsultverksamhet och som idag tagit beslutet till att anställa sin allra första medarbetare. Vi tog beslutet att improvisera vårt egna rekryteringsfall då vi ville få en stark koppling till vårt syfte. Därefter konstruerade vi fyra olika CV:n och personliga brev på kandidater som var intresserade av att söka tjänsten som ekonomiassistent. Då vi vet att både vi själva och deltagarna i fokusgruppen har personliga fördomar och förförståelser tog vi beslutet att skapa normbrytande
33
kandidater för att väcka debatt. Vi tog detta beslut då vi ville öppna upp för diskussion samt låta fokusgruppen argumentera, problematisera och kritisera. Vi har haft Zehers (2011) forskning i åtanke då vi skapat våra kandidater. Bobbitt-Zeher (2011) diskuterar könsdiskriminering i sin forskning och påstår att det påverkas av en kombination av kulturella idéer om kön. Vi vill därmed bryta denna klassiska stereotyp om hur kvinnor och män ska vara samt bete sig och har därmed valt att konstruera annorlunda kandidater med olika bakgrunder.
Vår första kandidat är en ung kvinna som heter Julia Andersson. Hon är 22 år och nyutexaminerad från Civilekonomprogrammet i Växjö. Hon har tidigare haft två timanställningar där hon varit i kontakt med kunder samt utfört försäljning och administrativa uppgifter. Hon pratar både flytande svenska, engelska och spanska. Vår andra kandidat heter Aleksandr Volkov och är en man på 24 år. Han är född i Vitryssland men bor just nu i Växjö där han för två år sedan tog examen från Sports Managementprogrammet. Han har ett brinnande intresse för hockey då han själv varit aktiv inom sporten samt varit hockeytränare för ungdomar. Han pratar både svenska och engelska men hans modersmål är ryska. Vår nästa kandidat heter Axel Ali, han är 43 år och har två barn sedan ett tidigare äktenskap. Han är idag särbo och bor i Jönköping. Han har en Civilingenjörsexamen från 1999 och har ett starkt intresse för volontärarbete och backpacking. Han har aldrig haft någon riktig heltidstjänst sedan examen då han prioriterat att resa och hjälpa utsatta människor och djur. Vår sista kandidat heter Marianne Karlsson, hon är 50 år, gift och har fyra barn. Hon bor i Ljungby och har tidigare arbetat som ekonomiansvarig samt drivit eget företag inom administration. Hon har mycket erfarenhet inom Officepaketet, In design och Photoshop. Vårt fullständiga fiktiva fall finns tillgängligt i bilaga 1, våra fyra CV:n i bilaga 2 och våra personliga brev i bilaga 3.
Urval för fokusgrupp
Utgångspunkten för vårt urval var att ta hänsyn till olika dimensioner för att på så sätt kunna få så mycket variation som möjligt bland våra deltagare. Vi tyckte att kön och ålder var representativt att studera utifrån då vi ville analysera likheter och olikheter bland våra deltagare i fokusgruppen. Med anledning till vår begränsade tidsram valde vi att utgå från en liten fokusgrupp innehållande 4 deltagare. Vi ansåg därmed att det kunde vara lättare för alla att få komma till tals då det är en relativt
34
liten grupp. Vidare ansåg vi också att det kunde vara fördelaktigt att genomföra en mindre fokusgrupp då det underlättade vår bearbetning av analysprocessen.
Till vår fokusgrupp såg vi det fördelaktigt att hitta deltagare som befann sig geografiskt nära. Vårt första steg var att kontakta Drivhuset i Växjö för att på så sätt få information om soloföretagare här i närområdet. Drivhuset arbetar framförallt med att hjälpa unga entreprenörer med att starta eget. De erbjuder både vägledning, utbildning och stöd i samband med denna uppstartsprocess. På grund av den sekretess Drivhuset har för sina klienter kunde vi inte få tillgång till ett öppet material med potentiella deltagare vilket vi självklart respekterar. Vi fann därmed en lösning om att Drivhuset själva skulle förmedla vårt studiesyfte till sina klienter där de som visat intresse för vår studie själva skulle medge sitt samtycke om att vi fick kontakta dem. Denna urvalsprocess kännetecknades enligt Bryman och Bell (2013) av ett snöbollsurval (kedjeurval) vilket även kallas ett icke-sannolikhetsurval. Detta innebär att man letar sig fram till relevanta individer genom kontakt med andra (Bryman & Bell, 2013). Då vi lämnat processen vidare till Drivhuset var det svårt att kontrollera den variation vi ville få fram på våra deltagare. Vår utgångspunkt var att vår fokusgrupp skulle innehålla två kvinnor och två män med olika erfarenheter från olika branscher. Vi var dock tvungna att förhålla oss till de soloföretagare som visat intresse för vår studie. Tyvärr fick två av våra fyra deltagare förhinder vilket resulterade i att vi fick kontakta två bekanta i närområdet varav en av dessa har en familjekoppling till en av författarna i denna studie. Detta resulterade i att vi fick tre manliga och en kvinnlig deltagare i vår fokusgrupp.
Fokusgruppsprocessen
När urvalet för vår fokusgrupp var färdigt gick vi vidare genom att själva kontakta dessa fyra entreprenörer för att boka in vårt möte. Vi meddelade redan från början att de gärna fick vara anonyma om de så önskade och att vi skulle spela in samtalet. På fokusgruppsmötet inledde vi med att alla fick presentera sig. Sedan fick var och en läsa igenom vårt fiktiva rekryteringsfall och de fyra kandidaternas CV:n och personliga brev. Därefter öppnade vi upp för diskussion och de fick tillsammans argumentera för vilken kandidat de tyckte var mest lämpad för tjänsten. Då vi grundat vårt fiktiva fall utifrån vårt syfte tog vi beslutet att de skulle välja den kandidat som de ansåg var minst riskfylld samt skulle bidra med möjligheter till
35
företaget. Då vårt syfte är att öka vår förståelse för en soloföretagares upplevda hinder och möjligheter i samband med sin första rekrytering anser vi att det var bra att de fick diskutera olika riskaspekter utifrån varje kandidat. Efter diskussionen avslutade vi med att tacka alla deltagare för deras medverkande.
Som ovan nämnt bestod vår fokusgrupp av fyra olika soloföretagare varav en kvinna och tre män. Alla var inom åldersspannet 20–35 år och var verksamma inom olika branscher. Vår första deltagare heter Johan Wältare, han driver sitt egna företag JW eSports AB. Han arbetar som konsult och har titeln COO i det professionella Counter Strike laget Ninjas in Pyjamas (NIP). Han arbetar framförallt med marknadsföring och att stärka NIP:s varumärke. Vidare arbetar han även med att uppmärksamma e-sporten. Vår nästa deltagare heter Malin Ekhult, hon driver sitt egna företag Ekhult, Malin inom textil- och designbranschen. Hennes grundkoncept är att skapa och designa egna mönster. Vidare har vi vår tredje deltagare med namnet Eric Frisell, han driver företaget Kryalk. Han arbetar med marknadsföring, applikationsutveckling och webbdesign. Vår sista deltagare heter Viktor Lööf och driver företaget Carl Wiking AB. Han har en egen webbsida där han säljer stilrena skinnväskor för män samt andra herraccessoarer.
Semistrukturerade intervjuer och intervjuguide
Efter att vi samlat in vårt empiriska utgångsmaterial från vår fokusgrupp utförde vi våra semistrukturerade intervjuer. Våra intervjuer bestod av fyra entreprenörer som idag bedriver antingen soloföretag eller mikroföretag. Vi valde detta tillvägagångssätt då vi ville studera entreprenörernas redan utförda handlingar och beslutsprocesser. Alla fyra entreprenörer som vi valt att intervjua har någon gång varit i kontakt med en egen rekryteringsprocess.
Bryman och Bell (2013) beskriver semistrukturerade intervjuer som en blandning mellan ostrukturerade och strukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer innebär att man utgår från en intervjuguide men samtidigt utesluter man inte respondenternas frihet till att få utforma sina egna svar. Vidare utgår man även från ett specifikt tema som kommer att behandlas längre fram, detta görs för att få en bättre följetong genom hela intervjun. Däremot behöver man inte ställa alla frågor i rätt ordning då man strävar efter att intervjuprocessen ska vara så flexibel som
36
möjligt. Vidare kan man även ställa följdfrågor för att på så sätt öka förståelsen för entreprenörernas berättelser. (Bryman & Bell, 2013). Vi anser att semistrukturerade intervjuer var mest lämpliga i vår studie då vi ville fokusera på intervjupersonernas förklaringar och förståelser samt använda vår intervjuguide som stöd.
Innan vi startade den semistrukturerade intervjun började vi med att presentera oss själva och förklara vårt studiesyfte. Vi frågade även om entreprenörerna ville vara anonyma i vår uppsats och ifall de accepterade att vi spelade in intervjun. Sedan övergick vi till vår intervjuguide som vi hade förberett dessförinnan. Först bad vi entreprenörerna få presentera sig själva och berätta lite kort om deras ålder, kön och familjesituation. Nästa fråga behandlade entreprenörernas företag, där vi bad dem att presentera sin verksamhet samt hur många anställda de hade idag. Detta gjorde vi för att snabbt få en överblick över entreprenörernas verksamhet. Vidare frågade vi varför entreprenörerna valt att starta sitt företag samt vad de hade för bakgrund. Detta resulterade i att vi fick en bättre grundförståelse för deras demografiska bakgrund samt deras soloföretagande. Vidare ville vi även utveckla problematiseringen kring huruvida kön och ålder påverkar deras entreprenörskap och beslutsfattande. Vi frågade sedan hur många timmar i veckan de arbetar som entreprenörer för att på så sätt ta reda på om de driver detta på heltid eller inte. Även om de själva ser sig som entreprenörer dygnet runt tyckte vi det kunde vara intressant att se hur många timmar de verkligen lägger ner på sin verksamhet. Vi frågade även vad de kategoriserade sig själva som, då vi vet att det finns många olika begrepp som kan förväxlas med företagande och entreprenörskap. Vi ville även undersöka om något begrepp var mer förekommande än andra, exempelvis soloföretag, enmansföretag eller småföretag.
Nästa del av intervjun behandlade kontexten av rekrytering där vi började med att fråga hur det kom sig att de valt att anställa eller varför de gärna vill. Om de inte visade intresse för egen rekrytering frågade vi om de hade andra tillvägagångssätt som skulle kunna fylla samma behov. Sedan diskuterade vi även hur entreprenörerna såg på övergången från ett soloföretag till ett mikroföretag samt hur de upplevde arbetsgivarrollen. Detta frågade vi då våra intervjupersoner bestod av både soloföretagare och mikroföretagare. I detta fall ser vi en stark koppling till vårt syfte då soloföretagarna är mitt uppe i sitt anställningsbeslut medan våra mikroföretagare redan fått upplevelser kring sin första anställning. Sedan frågade vi om de upplevt
37
några hinder och möjligheter i samband med sin första rekrytering. Då fick entreprenörerna berätta om sina egna fördelar och nackdelar med att vara soloföretagare respektive mikroföretagare. Sedan fördes en öppen dialog kring vilka krav som de ansåg att de var tvungna förhålla sig till som arbetsgivare. De fick även diskutera olika riskfaktorer samt hur de själva hanterade risker i samband med olika beslut. Detta valde vi att diskutera då vi ville undersöka hur riskbenägna entreprenörerna var och om vi kunde hitta något samband mellan kön och ålder. Sedan fick entreprenörerna resonera kring sina egna drivkrafter inom företagandet. Detta valde vi att lyfta fram då vi ville granska hur ytterligare medarbetare inom företaget prioriterades och även exempelvis omsättning. Avslutningsvis valde vi att fråga om de själva hade några förslag på egna åtgärder eller regelverk som eventuellt skulle kunna underlätta för dem i deras vardag. Detta valde vi att diskutera då vi ansåg att det var betydelsefullt att lyfta fram deras egna upplevelser och berättelser. Vår kompletta intervjuguide finns bifogad i bilaga 4.
När vi skapade vår intervjuguide var det viktigt för oss att utgå från vårt syfte med studien samt grunda våra intervjufrågor på våra teorier. Vi strävade efter att ha en välformulerad intervjuguide för att på så sätt kunna besvara syftet med studien. Transaktionskostnadsteorin har vi haft i åtanke då vi ställt frågor kring kostnader, antal anställda, hur det kommer sig att entreprenören anställt tidigare samt om det finns andra tillvägagångssätt som skulle kunna fylla samma behov. Här ser vi ett samband då vi kan ha interna respektive externa kostnader i åtanke samt diskutera om entreprenörerna kan tänka sig att anställa eller hellre föredrar inhyrning från marknaden. När vi hade upper echelon teorin i åtanke ställde vi frågor som inkluderade riskhantering, långsiktiga och kortsiktiga beslut, tidigare erfarenheter samt demografi. Då vi anser att en entreprenörs riskbenägenhet kan ha en relation till upplevda för- och nackdelar valde vi att ställa två frågor angående detta. Fortsättningsvis hade vi våra fyra forskningsfrågor i åtanke då vi skapade vår intervjuguide. Här valde vi att ställa frågor som inkluderade exempelvis olika krav som man måste förhålla sig till, hur de upplever att vara arbetsgivare samt vilka hinder och möjligheter som upplevs. Slutligen hade vi självklart vårt syfte i åtanke genom hela vår intervjuguide då vi fokuserat på entreprenörernas upplevda hinder och möjligheter vid deras första rekrytering.
38
Urval för semistrukturerade intervjuer
Till våra semistrukturerade intervjuer valde vi att utgå från fyra olika entreprenörer. Vi tog även beslutet att utgå från relativt nystartade företag då vi ville att de skulle komma ihåg sina tidigare upplevda erfarenheter. Ytterligare strävade vi efter att våra entreprenörer skulle vara verksamma inom olika branscher då vi trodde att det kunde skapa variation i våra intervjuer. Vi tog även beslutet att genomföra våra intervjuer tillsammans med lika många manliga som kvinnliga entreprenörer då vi strävade efter att få ett så rättvist resultat som möjligt. Vi finner dock att vår distinktion till fyra entreprenörer till både vår fokusgrupp samt intervjuer kommer att kunna bidra med en empirisk mättnad då vi har studiens begränsade tidsram i åtanke. Utifrån den empiriska mättnaden eftersträvar vi i förhållande till vårt syfte att kunna bidra med en god förståelse för upplevelsen av en soloföretagarens första rekrytering.
Vårt urval bestod av två kvinnor respektive två män varav en kvinna och en man var i åldersintervallet 20–35 år. Den resterande kvinnan och mannen befann sig i åldersintervallet 35–50 år. De fyra entreprenörerna bedriver idag antingen ett soloföretag eller ett mikroföretag. Alla verkade inom olika branscher vilket också var ett krav från vår sida då vi ville få en variation bland våra entreprenörer. Även om vårt syfte är koncentrerat på en soloföretagares första anställning tror vi även att mikroföretagare kan bidra med relevant kunskap då de tidigare upplevt samma process.
39
Intervjuprocessen
Vår intervjuprocess började med att vi kontaktade våra utvalda entreprenörer för att fråga om de var intresserade av att deltaga i vår intervju. Responsen var över förväntan och alla entreprenörer som vi kontaktade valde att ställa upp. Vår plan var att genomföra alla fyra intervjuer via fysiska möten, dock slutade det med att vi fick genomföra två av våra intervjuer via telefon. Alla våra intervjuer tog cirka 30–45 minuter att genomföra. Tre av intervjuerna genomfördes med entreprenörer från Karlstad medan vår sista intervju genomfördes tillsammans med en entreprenör från Växjö. Nedan följer en kort redogörelse för våra fyra olika entreprenörer samt deras verksamhet.
Vår första intervju genomfördes hos Anna-Karin Andersson, hon är 46 år gammal och bedriver Restaurang Grön Karlstad AB. Hon öppnade upp sin restaurang i augusti 2012 och har idag 3 anställda på heltid. Vår andra intervju utfördes tillsammans med Emma Kinell. Hon driver en unik blombutik i Karlstad och ska precis anställa sin första medarbetare. Emma är 23 år gammal och startade sitt företag under sommaren 2016. Vårt tredje undersökningssubjekt heter Niklas Nyholm, han är 30 år gammal och driver tillsammans med sin bror Nicke Snickare Värmland AB. Hans bolag är också relativt nystartat då han registrerade sitt bolag i april 2016. De bedriver bolaget utan ytterligare anställda. Vår fjärde och sista intervju genomfördes tillsammans med Björn Pettersson ägare av Human Solutions AB. Han är 38 år gammal och startade sitt bolag i augusti 2015. Han har tidigare haft en deltidsanställd men driver idag företaget tillsammans med en heltidsanställd.
Analysprocessen
I detta avsnitt lyfter vi fram hur vi bearbetat och analyserat vårt insamlade material. Då kvalitativ data vanligtvis genererar ett omfattande material förekommer det enligt Bryman och Bell (2013) ingen speciell metod om hur man ska genomföra en kvalitativ analys. Vi är väl medvetna om att vår studie har bidragit med mycket material, framförallt då både vår fokusgrupp samt intervjuer har bearbetats. Då vi var observatörer i fokusgruppen innebar det att vi förde korta anteckningar på hur samtalet utvecklade sig samt andra detaljer som vi fann intressanta. Vi lyssnade återigen på samtalet som tidigare spelats in för att sedan kunna transkribera det. Transkribering av en fokusgrupp kräver ofta mer tid i jämförelse med en inspelning
40
av en enskild intervju (Bryman & Bell, 2013). På grund av vår begränsade tidsram valde vi därför att sammanfatta delar av fokusgruppens samtal successivt vartefter vi lyssnade på det. Detta tillvägagångssätt var mer lämpligt för vår del i jämförelse med att överföra exakta meningar då det skulle ha genererat alldeles för mycket textmaterial. Vi har dock valt att citera och behålla ursprungliga uttryck för att på så sätt lyfta fram viktiga detaljer från fokusgruppen. Vi jämförde sedan våra anteckningar med det transkriberade materialet för att på så sätt vara säkra på att vi uppfattat samtalet rätt.
Våra semistrukturerade intervjuer spelades också in för att sedan transkriberas. Även här jämförde vi våra anteckningar med det transkriberade materialet för att få en tydlig överensstämmelse. Då vi strävar efter att sätta ord på levd erfarenhet och fånga kontextuella detaljer tyckte vi att denna bearbetningsprocess var mest lämpad. Detta har resulterat i detaljerade sammanställningar som vi sedan genomfört våra tolkningar på. Med tanke på studiens tidsram anser vi att kan få en tolkningsmättnad då vi endast utgår från fyra intervjupersoner. Det var dock viktigt för oss att vi båda var närvarande när vi skulle tolka materialet samt att vi var överens om hur vi skulle tolka det. Då vi valt att konstruera vår egen analysmodell kommer vi att tolka vårt empiriska material utifrån denna. För oss var det viktigt att det transkriberade