Nicke Snickare Värmland AB

Vi ringde Niklas en sen torsdagskväll, solen sken och han hade precis kommit hem från jobbet. Niklas lät oss veta att han var redo för telefonintervjun och visade genast ett stort intresse och engagemang. Vi började med att låta Niklas presentera sig själv med namn, ålder, civilstånd och företag. Han berättade att han nyss fyllt 30 år och att hans fästmö är höggravid. Han startade själv sitt snickeriföretag för tre år sedan och har sedan dess arbetat runt om i Karlstad samt i grannkommunerna. Idag driver han företaget tillsammans med sin bror och har idag inga ytterligare anställda utan hyr in andra medarbetare vid behov. Niklas har dock tidigare haft fyra olika anställda men bestämde sig ganska snabbt för att endast gå vidare tillsammans med sin bror. Detta beslut togs då det inte alltid har varit lätt att kvalitetssäkra de anställdas kunskaper. Därefter fortsatte vi vårt samtal med att fråga varför han tidigare sagt upp sig från sin tidigare anställning och valt att starta eget. Han började med att förklara att han inte längre utvecklades, han ville ha en vardag med nya utmaningar vilket han inte fick på hans tidigare företag. Då hans tidigare arbetsplats också var ett litet snickeriföretag fanns inte så stora möjligheter till karriärsklättring. Nästa steg var att bli ägare, dock var det inte aktuellt då VD:n fortfarande var aktuell för sitt uppdrag. Niklas har arbetat som snickare i tio år och är i grund och botten utbildad snickare. Vidare berättade han att det var två års lärlingstid efter gymnasieutbildningen innan han kunde ta ut sin fulla lön.

Idag arbetar han i snitt 50 timmar i veckan och kategoriserar sitt företag som en liten byggfirma. Han påpekade också att han uppfattar sig själv mer som en småföretagare än som en entreprenör. Niklas har som tidigare nämnt haft fyra anställda i företaget men valde ganska snabbt att gå vidare utan dem. Detta beslut tog han då han ansåg att det var problematiskt att anställa exakt rätt person för hans tjänst. Vidare berättade han även att det kunde vara svårt att veta att de anställda levde upp till de kunskapsnivåer som de säger sig inneha. Han nämnde att det kunde vara svårt att alltid delegera rätt arbetsuppgifter samt att det sociala ansvarstagandet kunde vara problematiskt. Då han alltid vill leverera bästa möjliga resultat till sina kunder kan det också vara svårt att kontrollera den anställdas utförda arbete. Vidare ansåg Niklas att kostnader och även lönefrågor blir mer problematiskt desto fler anställda han har. Niklas är också medveten om att han måste fakturera ett visst antal timmar varje dag

63

för att kunna betala ut lön till den anställde. Han påpekade att fler medarbetare i företaget självklart också skulle kunna bidra till positiva konsekvenser då fler kan arbeta samtidigt. Detta kan i sin tur leda till att företaget kan åta sig fler jobbutmaningar.

Då Niklas fått lärdomar från tidigare anställningar använder han sig idag av andra åtgärder för att fylla samma behov. Idag hyr han in personal från andra duktiga snickeriföretag då han behöver utöka sin personalstyrka. Niklas upplevde fortfarande en risk i samband med inhyrningen då han fortfarande inte kan kvalitetssäkra deras arbete. Niklas fick sedan förklara vilka olika krav han upplevde i samband med att vara arbetsgivare. Han berättade att han inte tidigare reflekterat så mycket över alla lagar och regler då han haft en utomstående person som tagit hand om det mesta av hans administrativa arbete. Vidare menade han att det ställs olika krav i samband med det sociala ansvarstagandet då alla involverade ska trivas i företaget. Han upplevde också att kostnader kan vara svåra att få ihop då man driver ett litet företag. Om han själv skulle anställa en medarbetare kan det bli extra dyrt att betala ut lön om denna person inte skulle ha tillräckligt med uppdrag att utföra. Niklas jämförde sedan detta med att istället hyra in personal via bemanning- och rekryteringsföretag. Detta brukade han dock inte göra men ansåg att det skulle vara smidigt då de endast arbetar med tillfälliga uppdrag. Dessutom ansåg han att det inte skulle vara lika riskfyllt då bemanning- och rekryteringsföretaget kommer att sköta det mesta kring den inhyrde personen. Vidare ansåg Niklas att han tar relativt snabba beslut i sitt företag då han ofta diskuterar möjliga alternativ med sin bror. Han ansåg också att kundrelationer kan ses som en risk då man aldrig vet i förväg vad som exakt förväntas utifrån deras personliga preferenser. Om Niklas skulle ha gjort något annorlunda idag med sin framtida rekryteringsprocess skulle han framförallt vara noggrannare med att välja rätt person.

Vi lämnade sedan denna diskussion och fortsatte vidare med hans främsta drivkrafter inom snickeriföretaget. Först och främst älskade han att hjälpa kunder och finna bra problemlösningar. Idag brinner han framförallt för att skapa kreativa avancerade lösningar och tycker alltid att det är roligt att få positiv respons från sina kunder. Detta gillar han verkligen då hans kunder visar uppskattning. Han påstod även att tidseffektivisering samt omsättning ligger varmt om hjärtat och har därmed en

64

betydande roll för att företaget ska kunna fortgå. Slutligen frågade vi Niklas om något skulle kunna underlätta hans agerande i vardagen. Han tänkte en stund, sedan gav han förslag på att det skulle vara bra om det fanns någon motsvarighet till konsumentverket. Då konsumentverket är till för privatpersoner skulle det underlätta om det fanns något liknande för företagare. Detta skulle underlätta för alla företagare då de önskar att få tillgång till lämplig rådgivning. Med glimten i ögat började han skratta och sa att allt borde vara en dans på rosor. Efter ett mycket givande samtal tackade vi Niklas för hans medverkande och önskade honom en fortsatt trevlig torsdagskväll.

Analys utifrån transaktionskostnadsteorin

Vi kan med hjälp av transaktionskostnadsteorin analysera Niklas rekryteringsval. Niklas påstod att det inte är aktuellt att anställa då han tidigare haft fyra anställda men slutligen valt att gå vidare utan dem. Då Niklas bedömde att det var svårt att kvalitetssäkra de anställdas kunskaper kan det vara svårt att delegera rätt arbetsuppgifter. Han såg istället möjligheten till att ha ett samarbete med andra duktiga snickeriföretag där han kan hyra sin personal vid behov. Utifrån vår studie tolkar vi det som att ett samarbete med andra företag kan ses som ett externt beslut då företagen befinner sig på marknaden. Vi tolkar det som att Niklas har fått upplevelsen av att en anställning kan ses som ett hinder medan ett bra samarbete kan ses som en möjlighet.

Williamson (1981) hävdade att det finns underliggande faktorer för transaktionskostnader. Vi kan i Niklas situation se ett samband till kritiska dimensionen osäkerhet. Då Niklas påstod att det är svårt att veta om de anställda har rätt kunskaper kännetecknas hans situation av en viss osäkerhet. Vi bedömer därmed att Niklas kan ha påverkats av den kognitiva begränsningen då han fattat beslut på grundval istället för på analyserande val. Detta tolkar vi eftersom han tidigare anställt fyra olika medarbetare men sedan valt att säga upp dem. Utifrån transaktionskostnadsteorin är det viktigt att vikta de interna och externa kostnaderna mot varandra för att på så sätt tillämpa det bästa möjliga alternativet. Vi anser därmed att Niklas borde ha analyserat sina val ytterligare. Utifrån Jacobsen och Thorsviks (2014) forskning tolkar vi det som att Niklas även kan ha påverkats av tid- och resursbegränsningar då han till en början tog sitt beslut om att anställa. Då Niklas

65

idag ser möjligheten med att ha ett externt samarbete anser vi att han haft mer tid till att tänka igenom sitt externa beslut då han upplevt att det är mest lönsamt.

Williamson (1981) påstod även att frekvens är en kritisk dimension inom transaktionkostnadsteorin. Transaktionskostnaderna påverkas av hur ofta en transaktion uppstår internt eller externt. Utifrån Niklas situation påstår vi att han tagit rätt beslut då han valt att endast använda sig av samarbeten. Då han var tydlig med att han endast använde sig av samarbeten då det fanns ett extra behov av hjälp var det inte något som skedde kontinuerligt. Vi kan därmed antyda att Niklas transaktioner är oregelbundna och tillfälliga.

Williamson (1981) diskuterade även tillgångsspecificitet vilket han anser är en tredje kritisk dimension inom transaktionskostnadsteorin. Han konstaterade att tillgångsspecificitet anger hur specifik eller betydelsefull en produkt eller tjänst är som man införskaffar sig. Utifrån vår studie tolkar vi det som att Niklas valt detta samarbete då han ville vara säker på att rätt person med rätt kompetens skulle jobba tillsammans med honom. Då Niklas såg möjligheten till att använda sig av samarbeten kan platsspecificitet kopplas till hur flyttbar samt rörlig personen är. Vidare ser vi en koppling till den fysiska och mänskliga tillgångsspecificiteten då den sammanfaller väl med Niklas kompetenskrav. Han yttrade sig om att han ville vara säker på att sina medarbetare skulle ha rätt kompetens. Genom att använda sig av samarbeten kan han idag kontrollera detta. Fortsättningsvis kan vi tolka utifrån Williamsons (1981) forskning att Niklas företag kännetecknas av en hybrid. Williamson (1981) konstaterade att ett företag som använder sig av både interna och externa transaktioner blir ett mellanting. Som tidigare nämnt berättade Niklas att han har sin bror anställd inom företaget samtidigt som han använder sig av samarbeten. Utifrån detta perspektiv skulle Niklas snickeriföretag uppfattas som en hybrid vilket innebär att transaktionerna uppstår både internt och externt.

Analys utifrån upper echelon teorin

Vi kan med hjälp av upper echelon teorin analysera Niklas interna och externa beslut i samband med hans rekrytering. Hambrick och Mason (1984) menade att man ofta agerar utefter sina personliga tolkningar av de olika strategiska situationer man bemöter. Vidare påstod de att strategiska beslut ofta grundar sig på personens

66

bakgrund samt tidigare upplevelser. Enligt Hambrick och Mason (1984) ska man utgå från sin objektiva situation då man ska kunna ta ett bra beslut. Detta anser vi att Niklas gjorde då han inkluderade både den interna och externa omgivningen då han skulle ta sitt beslut. Då han tidigare anställt såg han nu möjligheten till att istället använda sig av samarbeten. Utifrån vår forskning kan vi även koppla detta till riskbenägenhet då Niklas anser att det är en mindre risk att använda sig av samarbeten. Då han tydligt berättade att han upplevt många risker med att anställa valde han därmed att endast fortsätta med sin bror. Hambrick och Mason (1984) presenterade många observerbara faktorer inom upper echelon teorin, dessa är exempelvis ålder, karriär, utbildning och samarbetsegenskaper. Då Niklas tidigare genomfört flera rekryteringar påstår vi att de observerbara faktorerna har påverkat hans beslut. Niklas personliga erfarenhet och demografi har därmed haft en stor inverkan på hans riskbenägenhet. I vårt fall ser vi därmed att Niklas valt samarbetet med då han upplever att det är mindre riskfyllt.

Enligt Hambrick och Mason (1984) är beslutsfattaren till viss del styrd av begränsad rationalitet. Niklas strategiska anställningsbeslut blir därmed påverkat av hans personliga värderingar och kognition vilket sammanfaller väl med Hambrick och Masons (1984) psykologiska faktorer. I detta fall har hans externa beslut påverkats av hans värderingar, dock är det viktigt att vara medveten om att man aldrig kan ha en fullständig information. Fortsättningsvis tror vi att han valt att anställa sin bror då han uppfattat det som ett mindre riskfyllt beslut i jämförelse med att anställa personer han inte känner. I detta fall är Niklas mer medveten om att hans bror har den kunskap som krävs i jämförelse med okända snickare. Vi konstaterar därmed att Niklas riskbenägenhet har haft en stor inverkan på hans interna respektive externa val samt att han grundat sig på tidigare upplevda hinder och möjligheter.

Analys utifrån tidigare forskning

Niklas påstod att han hellre kallar sig själv för småföretagare än för entreprenör då han ansåg att det är mer lämpligt i hans situation. Johannisson (2005) beskrev att entreprenörskap kan ses som en mänsklig aktivitet som i grunden är kollektiv. Vidare menade Johannisson (2005) att en entreprenör är en person som är företagsam och influerar andra människor med sitt engagemang. I våra ögon är Niklas en typisk entreprenör då han har en stor kreativitet inom sig samt ser möjligheter. Vi anser

67

dock att han självklart kan få se sig själv som en småföretagare då det är hans personliga tolkning. Hult (1996) påpekade dock att det är ett mångtydigt begrepp där många inte är medvetna om vad det faktiskt innebär.

Gellner (2003) påstod i sin forskning att en anställning alltid medför ett socialt ansvar. Niklas måste därmed ta den anställdes åsikter i beaktande och ta hänsyn till olika känslomässiga faktorerna. Detta tror vi kan vara en grundorsak till varför Niklas tog beslutet att endast gå vidare med samarbeten. Han berättade att han tidigare upplevt hinder med att anställa sina fyra medarbetare vilket antagligen medförde till att han ändrat sitt val. Då Niklas konstaterade att det är svårt att anställa rätt person med rätt kompetens kan vi se ett samband till Gellners (2003) anställningsförfarande. Gellner (2003) belyste att man måste genomgå många olika steg då en gallringsprocedur ska genomföras av de kvalificerade sökande. Vi tolkar det som att Niklas tidigare upplevelser är nära sammankopplade till Gellners (2003) forskning då Niklas fått känslan av att det är en krävande process att rekrytera. Vi är eniga kring Hult et al. (1998) då en rekrytering alternativt ett samarbete kan medföra både för- och nackdelar.

Som tidigare nämnt i vår teoretiska referensram har vi en generell uppfattning om att ett beslut ofta tas snabbare inom ett litet företag. Detta påstod även Stewart och Hoell (2016) då de konstaterade att exempelvis en soloföretagare gärna tar sina anställningsbeslut i ett tidigare skede i jämförelse med ett större etablerat företag. De menade också att entreprenörernas identiteter och sociala egenskaper påverkar deras val. Stewart och Hoells (2016) forskning stämmer väl överens med Niklas situation då han driver ett litet snickeriföretag och yttrar sig om att han gärna tar relativt snabba beslut. Niklas konstaterade att han i dagsläget gärna diskuterar olika alternativ tillsammans med sin bror vilket i sin tur påverkar hans interna respektive externa val.