BNP utvecklades svagt 2012. I ljuset av en fortsatt anemisk utveckling i vår omvärld kommer även 2013 att präglas av något svagare inhemsk efterfrågan än normalt och låg BNP-tillväxt.
Konjunkturåterhämtningen inleds under andra halvåret i år men det kommer att ta lång tid innan den svenska ekonomin åter är i balans.
SVAG BNP-TILLVÄXT 2012
År 2012 ökade BNP i Sverige med blygsamma 0,8 procent.55 Framför allt det andra halvåret utvecklades BNP svagt, med en tillväxt på 0,3 procent det tredje kvartalet och oförändrad BNP det fjärde kvartalet (se diagram 90). En viktig förklaring till detta var den svaga omvärldskonjunkturen, vilken bland annat ledde till att exporten endast växte med 0,7 procent ifjol (se tabell 21).
DÄMPAD INHEMSK EFTERFRÅGAN SÅVÄL 2012 SOM 2013
Den svaga omvärldskonjunkturen – och dess osäkra utveckling, framför allt med avseende på problemen i euroområdet – påver-kar även den inhemska efterfrågan. Ett högt försiktighetsspa-rande hos hushållen medför en återhållen konsumtion. År 2012 växte hushållens konsumtion med endast 1,5 procent och även i år kommer ökningen att vara måttlig (se diagram 91). Behovet av investeringar är dessutom dämpat på grund av konjunkturen, och de fasta bruttoinvesteringarna växer med endast 1,3 procent i år. Eftersom även tillväxten i den offentliga konsumtionen kommer att vara låg utvecklas den inhemska efterfrågan något svagare än normalt i år.
ÅTERHÄMTNINGEN INLEDS I ÅR
Efter en dämpad inledning av 2013 ökar tillväxten under andra halvåret och en återhämtning inleds. Styrkan i återhämtningen tilltar under loppet av 2014 då särskilt de fasta bruttoinvestering-arna och exporten successivt ökar snabbare i ljuset av en förbätt-rad internationell konjunktur. Det finns dock gott om lediga resurser i ekonomin och det tar därför lång tid innan BNP-gapet sluts och den svenska ekonomin åter är i balans (se avsnittet
”Utvecklingen i Sverige” i kapitlet ”Makroekonomisk utveckling och ekonomisk politik 2013–2017”).
55 Denna siffra avser faktisk BNP. Tillväxttakten för kalenderkorrigerad BNP var 1,2 procent.
Diagram 90 BNP till marknadspris Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
13 11 09 07 05 03 01 99 97 940
850
760
670
580
4
2
0
-2
-4 Miljarder kronor
Procentuell förändring (höger) Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Diagram 91 Hushållens konsumtion Procentuell förändring
13 11 09 07 05 03 01 99 97 95 93 6 4 2 0 -2 -4 -6
6 4 2 0 -2 -4 -6 Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
68 BNP och efterfrågan
Tabell 21 Försörjningsbalans
Miljarder kronor, löpande priser respektive procentuell förändring, fasta priser
2011 2011 2012 2013 2014 Hushållens konsumtionsutgifter 1 673 2,1 1,5 2,5 2,7 Offentliga konsumtionsutgifter 924 1,1 0,8 0,9 0,7 Fasta bruttoinvesteringar 644 6,4 3,4 1,3 3,7 Slutlig inhemsk efterfrågan 3 241 2,7 1,7 1,8 2,3
Lagerinvesteringar1 42 0,5 –1,1 0,0 0,0
Total inhemsk efterfrågan 3 283 3,2 0,5 1,9 2,3
Export 1 749 7,1 0,7 1,2 4,6
Total efterfrågan 5 031 4,5 0,6 1,6 3,1
Import 1 532 6,3 –0,1 2,4 5,0
Nettoexport1 217 0,8 0,4 –0,4 0,1
BNP 3 500 3,7 0,8 1,3 2,3
BNP, kalenderkorrigerad 3,7 1,2 1,3 2,4
Bytesbalans2 257 7,3 7,0 6,2 6,0
Real BNI per capita 380 2,7 –0,6 0,1 1,3
1 Förändring i procent av BNP föregående år. 2 I procent av BNP, löpande priser.
3 Tusentals kronor, löpande pris.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Export
SVAG AVSLUTNING PÅ FJOLÅRET
De två första kvartalen 2012 växte exporten med knappt en respektive två procent. Därefter bromsade efterfrågan på svensk export upp rejält och det fjärde kvartalet minskade exporten med nära en procent (se diagram 92). Nedgången förklaras främst av exporten av bearbetade varor som en följd av svag investeringsutvecklingen i omvärlden. Den svaga avslutningen på fjolåret förklaras delvis även av lagerjusteringar som höll till-baka exportefterfrågan ytterligare. Exportfallet motverkades dock av en stark ökning av utländska medborgares konsumtion i Sverige liksom av exporten av merchantingtjänster.
Sett över helåret 2012 ökade exporten med knappt en pro-cent jämfört med 2011. Exporten av bearbetade varor minskade emellertid kraftigt med över 4 procent. I synnerhet var det ex-porten av teleprodukter och motorfordon som minskade, men även exporten av maskiner och metaller föll tillbaka. Sett till olika länder var det till Italien, Spanien, Ryssland, Tyskland och Iran som exportvärdet minskade mest. Samtidigt ökade exporten betydligt till både Norge och Storbritannien.
ÄNNU INGA TYDLIGA SIGNALER PÅ ATT EFTERFRÅGAN HÅLLER PÅ ATT FÖRBÄTTRAS
Svensk export är starkt beroende av utvecklingen i Europa och på kort sikt tyder ingenting på en mer påtaglig efterfrågeökning där. Stora sparbeting i många europeiska länder till följd av den pågående skuldkrisen fortsätter att hämma utvecklingen.
Diagram 92 Export
Miljarder kronor, fasta priser respektive procent, säsongsrensade kvartalsvärden
14 12 10 08 06 04 02 00 520 480 440 400 360 320 280 240
6 4 2 0 -2 -4 -6
-8 Miljarder kronor
Procentuell förändring (höger) Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Diagram 93 Exportorderingång i industrin
Index 2005=100, fasta priser, säsongsrensade månadsvärden
12 10 08 06 04 02 00 130 120 110 100 90 80 70
130 120 110 100 90 80 70 Källa: SCB.
Av de stora exportföretagens kvartalsrapporter för fjärde kvartalet framgår att de förväntar sig en närmast oförändrad efterfrågan i Europa första halvåret 2013. De ljusglimtar företa-gen ändå tycker sig se hittar de i Asien och Amerika. Ordersta-tistik från SCB bekräftar att efterfrågan är fortsatt dämpad (se diagram 93). En positiv tolkning av den senaste Konjunkturba-rometern är att exportorderingången kan ha slutat att minska (se diagram 94). Det sammantagna intrycket från insats- och inve-steringsvaruindustrin, som står för drygt 80 procent av varuex-porten, är dock att utlandets efterfrågan är fortsatt svag (se dia-gram 95). För industrin för produktion av kommunikationsut-rustning tycks marknaden visserligen ha stärkts, men för övrig investeringsvaruindustri är läget fortsatt kärvt. Sammantaget bedöms därför exporten utvecklas svagt även de kommande kvartalen (se diagram 92).
Den svenska kronan har fortsatt att stärkas. Bedömningen är att denna styrka i stort kommer att bestå även om en viss för-svagning är att vänta de närmaste åren (se diagram 96). På kort sikt bedöms detta påverka exportvolymerna endast i begränsad utsträckning. Inte desto mindre får det betydande konsekvenser för exportföretagens intäkter mätt i svenska kronor. För företag med sin huvudsakliga produktionsbas förlagd till Sverige och med ett lågt importinnehåll i produktionen innebär detta en lägre lönsamhet. Den starkare kronan gör det även troligt att inkoms-terna från utländska besökare, som är en del av tjänsteexporten, får en mer dämpad utveckling.
Tabell 22 Export
Miljarder kronor, löpande priser respektive procentuell förändring fasta priser
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
LÅNGSAMT STARKARE EFTERFRÅGAN PÅ SVENSK EXPORT
I många europeiska länder kommer åtstramningsbehoven att vara fortsatt stora lång tid framöver. Den pågående skuldsane-ringen gör att efterfrågan växer långsamt både i år och nästa år (se kapitlet ”Internationell konjunkturutveckling”). Även om tillförsikten gradvis förväntas återvända hos både hushåll och företag när osäkerheten om skuldkrisens fortsatta utveckling successivt avtar, kommer den inhemska efterfrågan i Europa att öka långsammare än i tidigare konjunkturuppgångar. Marknaden för den svenska exportindustrin bedöms därför växa jämförelse-vis långsamt även andra halvåret 2013 och under 2014 (se dia-gram 97).
Diagram 94 Exportorderingång i industrin
Nettotal, säsongsrensade månadsvärden
12 Källa: Konjunkturinstitutet.
Diagram 95 Industrins omdöme om exportorderstocken
Nettotal, säsongsrensade månadsvärden
12 Källa: Konjunkturinstitutet.
Diagram 96 Kronans effektiva växelkurs – KIX
Index 1992-11-18=100, månadsvärden
14 Källor: Riksbanken och Konjunkturinstitutet.
70 BNP och efterfrågan
För helåret 2013 innebär detta att exporten ökar endast obe-tydligt mer än den gjorde 2012 (se tabell 22). Varuexporten ökar svagt och tjänsteexporten växer långsammare än i fjol när den starka kronan ger en långsammare utveckling för utländska medborgares konsumtion i Sverige. Dessutom blir tillväxten för exporten av merchantingtjänster lägre efter fjolårets snabba till-växt.
År 2014 växer marknaden för svensk export med
5,3 procent, eller strax under sin genomsnittliga tillväxt 1981–
2012 (se diagram 97). Totalt ökar exporten då snabbare med 4,6 procent (se tabell 22).