Tabellerna och diagrammen i föregående avsnitt beskriver hur Konjunkturinstitutets och andra prognosinstituts prognoser för 2012 förhållit sig till utfallet. För att kunna bedöma om prognos-felen för 2012 varit särskilt stora eller små kan det vara värdefullt att sätta dem i relation till motsvarande resultat över en längre tidsperiod. Om man vill jämföra olika prognosinstituts träffsä-kerhet kan det också vara av värde att studera en längre tidspe-riod eftersom effekterna av rena tillfälligheter minskar, till exem-pel när det gäller prognostidpunkter.89
I tabell 57 redovisas samma avvikelsemått som i tabell 54, ta-bell 55 och tata-bell 56 men för tidsperioden 1997–2012 och enbart för BNP-tillväxt, arbetslöshet och KPI-inflation.
89 Samtidigt påverkas då jämförelsen av att den inkluderar relativt gamla prognoser i jämförelsen som inte nödvändigtvis speglar prognosmakarnas aktuella förmåga.
Diagram 218 Justerat medelabsolutfel och medelkvadratfel för arbetslöshet 2012
Avvikelse från medelvärdet, procentenheter
SB SN SHB SEB RB NO LO KI HUI Reg 0.20
0.10
0.00
-0.10
-0.20
0.40
0.20
0.00
-0.20
-0.40 Medelabsolutfel
Medelkvadratfel (höger) Källa: Konjunkturinstitutet.
Diagram 219 Justerat medelabsolutfel och medelkvadratfel för KPI-inflation 2012
Avvikelse från medelvärdet, procentenheter
SB SN SHB SEB RB NO LO KI HUI Reg 0.3 0.2 0.1 0.0 -0.1 -0.2 -0.3
0.6 0.4 0.2 0.0 -0.2 -0.4
-0.6 Medelabsolutfel
Medelkvadratfel (höger) Källa: Konjunkturinstitutet.
Tabell 57 Medelfel, medelabsolutfel och rotmedelkvadratfel för prognoser för 1997–2012
Procentenheter
BNP Arbetslöshet KPI MF MAF RMKF MF MAF RMKF MF MAF RMKF Reg –0,3 1,2 1,9 0,1 0,5 0,8 –0,1 0,5 0,8 HUI –0,2 1,1 1,8 0,0 0,5 0,7 –0,2 0,5 0,8 KI –0,4 1,1 1,9 0,1 0,5 0,8 –0,1 0,5 0,8
LO –0,3 1,3 1,9 0,0 0,6 0,8 0,0 0,5 0,8
NO –0,3 1,1 1,7 0,1 0,5 0,7 –0,2 0,6 0,9 RB –0,3 1,1 1,8 0,0 0,5 0,8 –0,2 0,5 0,9 SEB –0,2 1,1 1,7 0,1 0,4 0,6 –0,3 0,5 0,8 SHB –0,4 1,2 1,9 0,0 0,5 0,8 –0,3 0,6 0,9 SN 0,1 1,3 1,9 –0,1 0,5 0,8 –0,2 0,6 0,8 SB –0,1 1,6 2,2 –0,2 0,6 0,9 –0,1 0,6 0,8 Medel-
värde –0,2 1,2 1,9 0,0 0,5 0,8 –0,2 0,5 0,8
Anm. MF = medelfel, MAF = medelabsolutfel, RMKF = rotmedelkvadratfel.
Prognosinstituten är regeringen (Reg), Handelns utredningsinstitut (HUI), Konjunkturinstitutet (KI), Landsorganisationen (LO), Nordea (NO) Riksbanken (RB), SEB, Handelsbanken (SHB), Svenskt näringsliv (SN), Swedbank (SB).
Variabeldefinitioner finns i tabell 53.
Källa: Konjunkturinstitutet.
KI OCH ANDRA ÖVERSKATTADE BNP MER ÄN GENOMSNITTLIGT 2012
De flesta prognosmakare har överskattat BNP-utvecklingen mer i sina prognoser för 2012 än vad de gjort i genomsnitt under perioden 1997–2012. Mätt som medelvärdet över alla pro-gnosmakare uppvisade prognoserna för BNP-tillväxten ett större medelfel för 2012, –0,5 procentenheter (se tabell 54), än för perioden 1997–2012 i genomsnitt, –0,2 procentenheter (se tabell 57). Motsvarande skillnad gäller för Konjunkturinstitutets pro-gnoser. För regeringens BNP-prognoser var skillnaden mellan 2012 och det historiska genomsnittet ännu större.
Överskattningarna av BNP-tillväxten 2012 har alltså överlag varit relativt stora. För alla instituts prognoser gäller trots det att medelabsolutfelen och rotmedelkvadratfelen, som bortser från prognosfelens tecken, varit mindre eller lika stora för 2012 (tabell 55 respektive tabell 56) än de varit i genomsnitt 1997–
2012 (tabell 57).
ARBETSLÖSHETEN UNDERSKATTADES MER ÄN VANLIGT AV DE FLESTA INKLUSIVE KI 2012
Även för arbetslösheten har de flesta prognosmakare uppvisat större systematiska fel (medelfel) för 2012 än det historiska ge-nomsnittet. Det gäller även Konjunkturinstitutet och regeringen.
De flesta prognosmakare uppvisar för övrigt små systematiska fel i arbetslöshetsprognoserna sett över den längre tidsperioden, och mätt som genomsnitt över alla prognosmakare 1997–2012 är medelfelet noll.
134 Utvärdering av prognoserna för 2012 samt 1997–2012
Trots jämförelsevis stora systematiska fel är medelabsolutfel och rotmedelmedelkvadratfel för nästan alla prognosmakare något mindre 2012 än det historiska genomsnittet för arbetslös-hetsprognoserna.
INFLATIONEN 2012 ÖVERSKATTADES BETYDLIGT MER ÄN GENOMSNITTLIGT AV KI OCH ANDRA
Alla prognosinstitut utom LO har i genomsnitt överskattat KPI-inflationen under perioden 1997–2012. Överskattningarna för 2012 är dock större än de historiska genomsnitten. I de flesta fall är skillnaden betydande, så även för Konjunkturinstitutet och regeringen.
De flesta institut uppvisar också större medelabsolutfel och rotmedelkvadratfel för inflationen 2012 än genomsnittet för 1997–2012. För Konjunkturinstitutet ligger medelabsolutfelet och rotmedelkvadratfelet för 2012 dock i linje med det historiska snittet, och regeringens inflationsprognoser uppvisar ett något mindre rotmedelkvadratfel 2012 jämfört med genomsnittet för hela perioden 1997–2012.
JUSTERING FÖR PROGNOSHORISONTEN PÅVERKAR BILDEN 1997–2012
Sett till hela perioden 1997–2012 har Konjunkturinstitutet i ge-nomsnitt överskattat BNP-tillväxten med 0,4 procentenheter, vilket är mer än de flesta andra prognosinstitut och mer än ge-nomsnittet för instituten (tabell 57). Konjunkturinstitutets me-delabsolutfel är däremot lägre än medelvärdet, och rotmedel-kvadratfelet är genomsnittligt.
Om man använder de justerade versionerna av medelabsolut-fel och medelkvadratmedelabsolut-fel, för att ta hänsyn till skillnader i pro-gnostidpunkt, ändras bilden något för BNP-tillväxten (se dia-gram 220). Mätt med det justerade medelabsolutfelet är Kon-junkturinstitutets prognosprecision nära genomsnittet för pro-gnosmakarna, medan det justerade medelkvadratfelet indikerar att Konjunkturinstitutet är sämre än genomsnittet och har haft sämst prognosprecision även om skillnaderna är små jämfört med flera andra institut. Även andra prognosmakares relativa position i rangordningen förändras vid bytet av mått, men i mindre utsträckning.
När det gäller arbetslöshetsprognoserna visar de ojusterade måtten och det justerade medelabsolutfelet att Konjunktur-institutets prognoser haft en precision i linje med genomsnittet för prognosinstituten 1997–2012 (se tabell 57 respektive diagram 221). Mätt med det justerade medelkvadratfelet har dock Kon-junkturinstitutets prognoser varit sämre än genomsnittet (se diagram 221).
Precisionen i Konjunkturinstitutets inflationsprognoser är enligt måtten i tabell 57 i linje med det historiska genomsnittet för prognosmakarna. Justering för prognoshorisonten ger olika resultat beroende på vilket mått som används (se diagram 222).
Diagram 220 Justerat medelabsolutfel och medelkvadratfel för BNP-tillväxt, 1997–2012
Avvikelse från medelvärdet, procentenheter
SB SN SHB SEB RB NO LO KI HUI Reg 0.10
0.05
0.00
-0.05
-0.10
0.6
0.3
0.0
-0.3
-0.6 Medelabsolutfel
Medelkvadratfel (höger) Källa: Konjunkturinstitutet.
Diagram 221 Justerat medelabsolutfel och medelkvadratfel för arbetslöshet, 1997–2012
Avvikelse från medelvärdet, procentenheter
SB SN SHB SEB RB NO LO KI HUI Reg 0.08 0.04 0.00 -0.04 -0.08 -0.12
0.20 0.10 0.00 -0.10 -0.20
-0.30 Medelabsolutfel
Medelkvadratfel (höger) Källa: Konjunkturinstitutet.
Det justerade medelabsolutfelet för Konjunkturinstitutets inflat-ionsprognoser är betydligt bättre än medelvärdet för prognosin-stituten, medan det justerade medelkvadratfelet är närmare me-delvärdet.
STOR EFFEKT AV ENSKILDA ÅR
En tolkning av de justerade måtten för perioden 1997–2012 är att Konjunkturinstitutet för vissa enskilda år, efter att hänsyn tagits till prognostidpunkterna, gjort prognosfel för BNP-tillväxt och arbetslöshet som är relativt stora jämfört med andra pro-gnosmakare. Stora prognosfel tillmäts som tidigare nämnts större vikt i medelkvadratfelet än i medelabsolutfelet vilket gör att bilden baserad på medelkvadratfelet under dessa förhållanden kan skilja sig kraftigt från medelabsolutfelet. Exempelvis kan konstateras att Konjunkturinstitutets prognoser för BNP-tillväxten 2007 och 2008 vid de flesta prognostidpunkter låg högre än de flesta andra institut, medan utfallet blev betydligt lägre än vad i stort sett alla prognosmakare förutsett (se diagram 223 och diagram 224)90. Konjunkturinstitutets prognosfel för dessa två år var därmed stora relativt andra prognosinstitut, och de bidrar kraftigt till Konjunkturinstitutets medelkvadratfel för perioden 1997–2012.
Även andra prognosinstituts relativa position i jämförelsen mellan institut påverkas av valet av precisionsmått. Bland annat framstår regeringens BNP-prognoser och Riksbankens KPI-prognoser i olika dager beroende på om det justerade medelab-solutfelet eller det justerade medelkvadratfelet används.
För samtliga tre variabler måste dock framhållas att skillna-derna i justerade avvikelsemått mellan olika prognosmakare är mycket små. När hänsyn tagits till publiceringstidpunkten åter-står inte så stor variation mellan de olika prognosinstituten i genomsnitt.
90 Se tabell 57 för en lista över de prognosinstitut som visas i diagrammen.
Diagram 222 Justerat medelabsolutfel och medelkvadratfel för KPI-inflation, 1997–2012
Avvikelse från medelvärdet, procentenheter
SB SN SHB SEB RB NO LO KI HUI Reg 0.06
0.03
0.00
-0.03
-0.06
0.16
0.08
0.00
-0.08
-0.16 Medelabsolutfel
Medelkvadratfel (höger) Källa: Konjunkturinstitutet.
Diagram 223 Prognoser för BNP 2007 gjorda 2006 och 2007 av KI,
regeringen och andra prognosinstitut Procentuell förändring
2007 2006
4 3 2 1 0 -1
4 3 2 1 0
-1 Anm. Svart heldragen linje visar KI, svart streckad linje visar regeringen, gråa linjer visar övriga prognosinstitut. Punkten visar det första utfallet vid tiden för dess publicering.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Diagram 224 Prognoser för BNP 2008 gjorda 2007 och 2008 av KI,
regeringen och andra prognosinstitut Procentuell förändring
2008 2007
4 3 2 1 0 -1
4 3 2 1 0
-1 Anm. Se anmärkning till diagram 223.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
KONJUNKTURLÄGET. MARS 2013
ISSN 0023-3463, ISBN 978-91-86315-39-9