HUSHÅLLENS INKOMSTER VÄXER LÅNGSAMMARE 2014
I år växer hushållens nominella disponibla inkomster liksom i fjol med knappt 4 procent (se tabell 23). Lönesumman, som är den största inkomsten för hushållen, utvecklas dock svagare i år, vilket förklaras av att arbetsmarknadsutsikterna har försämrats och att antalet arbetade timmar inte ökar lika mycket som 2012.
Hushållens skatter ökar jämförelsevis mycket då den genom-snittliga kommunalskattesatsen höjs med 13 öre i år. Samtidigt påverkas hushållens disponibla inkomster positivt av att in-komstpensionerna växer snabbare 2013. Konsumentpriserna ökar dock långsammare vilket gör att real disponibel inkomst växer snabbare i år i förhållande till 2012 (se diagram 98).
Tillväxttakten för hushållens nominella disponibla inkomst beräknas bli något lägre 2014 främst till följd av att utbetalning-arna av inkomstpensioner minskar. Kapitalinkomsterna växer dock snabbare 2014 till följd av högre aktieutdelningar och rän-teinkomster samt lägre ränteutgifter. År 2014 får hushållen också ökade transfereringar med 3 miljarder kronor i och med Kon-junkturinstitutets prognostiserade finanspolitik (se kapitlet ”Of-fentliga finanser”). Trots att den genomsnittliga kommunalskat-tesatsen höjs med 3 öre nästa år, vilket motsvarar 0,6 miljarder kronor, innebär Konjunkturinstitutets prognostiserade finanspo-litik att det sammantaget blir skattelättnader för hushållen om 6,4 miljarder kronor 2014.
Diagram 97 Svensk exportmarknad Procentuell förändring
13 09 05 01 97 93 89 85 81 15 10 5 0 -5 -10 -15
15 10 5 0 -5 -10
-15 Svensk exportmarknad
Genomsnitt 1981-2012
Källor: OECD, IMF och Konjunkturinstitutet.
Diagram 98 Hushållens reala disponibla inkomst
Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring
13 09 05 01 97 93 2000 1800 1600 1400 1200 1000
8 6 4 2 0
-2 Miljarder kronor
Procentuell förändring (höger) Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Tabell 23 Hushållens inkomster
Miljarder kronor, löpande priser, respektive procentuell förändring 2011 2011 2012 2013 2014 Överföringar från offentlig sektor,
netto 526 –0,8 4,6 3,6 1,4
1 Kalenderkorrigerat. 2 Avser anställdas timmar. 3 Överföringar från privat sektor innehåller främst avtalspensioner. År 2012 visar preliminär statistik på att det betalades ut lägre avtalspensioner än normalt, varför överföringar från privat sektor minskar. Prognosen är att nivån normaliseras 2013. 4 Implicitprisindex för
hushållens konsumtionsutgifter. 5 Tusental kronor.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Sammantaget växer hushållens nominella disponibla inkomst långsammare nästa år samtidigt som konsumentpriserna ökar snabbare. Ökningstakten i den reala disponibla inkomsten mins-kar till drygt 2 procent. Trots lågkonjunkturen blir tillväxten i den reala disponibla inkomsten under åren 2012–2014 i linje med den genomsnittliga tillväxttakten sedan 1994 på 2,2 procent.
HUSHÅLLENS KONSUMTIONSUTGIFTER ÖKADE STARKT FJÄRDE KVARTALET 2012
Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 0,9 procent det fjärde kvartalet 2012 (se diagram 99). Det var en oväntat stark avslutning på året. Ökningen var särskilt stor för sällanköpsvaror och konsumtion i utlandet.
Hushållens konsumtion kommer dock även fortsatt att vara påverkad av oron över den ekonomiska utvecklingen i Europa men flera tecken tyder på att hushållen blir mindre pessimistiska under 2013. Utvecklingen innebär att konsumtionstillväxten ökar 2013 och 2014 samtidigt som hushållssparandet blir fortsatt högt.
PESSIMISMEN AVTAR I BÖRJAN AV 2013
De senaste månadernas statistik tyder på att konsumtionstillväx-ten ökar framöver. Flera indikatorer visar att det dystra stäm-ningsläget hos konsumenterna mot slutet av 2012 har förändrats till det bättre. Hushållens tillförsikt har ökat med ca 5 enheter sedan december när det gäller den egna ekonomin (mikroindex) och med ca 30 enheter när det gäller svensk ekonomi (makroin-dex). Det innebär att mikroindex nu är nära sitt medelvärde för
Diagram 99 Hushållens konsumtion Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
Procentuell förändring (höger) Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Diagram 101 Nyregistreringar av personbilar
Tusental, 3-månaders glidande medelvärde, säsongsrensade månadsvärden
13 Hushållens nyregistreringar av personbilar Företagens nyregistreringar av personbilar Källa: SCB.
Diagram 100 Mikro- och makroindex Index, månadsvärden
13
Källa: Konjunkturinstitutet.
72 BNP och efterfrågan
perioden 1993–2012, medan synen på svensk ekonomi ligger under sitt medelvärde (se diagram 100).
Hushållens konsumtion inom detaljhandeln har ökat i nor-mal takt de senaste månaderna, med en viss förskjutning från daglig- till sällanköpsvaruhandel. Däremot har registreringen av nya personbilar minskat under årets två första månader. Detta kan dock vara en tillfällig effekt av de förändrade subventioner-na för miljöbilar (se diagram 101).
FÖRMÖGENHETEN VÄXER EFTER FINANSKRISEN
Inkomster och förmögenheter är de fundamentala faktorerna för att förklara utvecklingen av hushållens totala konsumtionsutgif-ter. Förändringar i befolkningens åldersstruktur och behovet av försiktighetssparande har också betydelse. Räntan påverkar av-vägningen mellan konsumtion och sparande såtillvida att en högre realränta tenderar att öka sparandet. Realräntan väntas falla framöver vilket stimulerar konsumtionstillväxten framför allt under 2013. Räntan påverkar också konsumtionen indirekt genom att värdet på olika förmögenhetstillgångar stiger med fallande ränta.
Aktiepriserna på Stockholmsbörsen (OMXSPI) har stigit kraftigt under inledningen av 2013. Från årsskiftet till mitten av mars steg aktiepriserna med drygt 10 procent. En sådan uppgång speglar en ökande framtidsoptimism och ökar hushållens för-mögenhet. I takt med att de finansiella problemen i södra Europa minskar kommer aktiepriserna att stiga ytterligare och hushållens finansiella förmögenhet att öka, vilket bidrar till att hushållens konsumtionsutgifter ökar.
Även hushållens fastighetsförmögenhet väntas öka i värde i år och nästa år, om än i en mycket långsammare takt än aktiepri-serna. Utvecklingen av hushållens inkomster och den låga räntan gör att efterfrågan på bostäder blir fortsatt hög. Samtidigt väntas investeringarna i nya bostäder minska under 2013, mycket på grund av redan fattade beslut, och bara öka marginellt 2014.
HOX prisindex för bostadsrätter och villor var under årets två första månader 5 procent högre jämfört med samma period i fjol. Prisökningstakten har ökat något sedan sommaren 2012 (se diagram 102). Priserna på bostadsrätter har stigit betydligt mer än småhuspriserna. SCB:s statistik i Småhusbarometern och i Fastighetsprisindex visar på en liknande utveckling.
Denna bild kompletteras av SEB:s boprisindikator som un-der de senaste tre månaun-derna stigit med 33 enheter och nu ligger betydligt över sitt medelvärde sedan beräkningarna började 2003. I mars 2013 trodde 51 procent av hushållen att bostadspri-serna stiger och 16 procent att de faller det kommande året.
Uppgången i indikatorn är konsistent med utvecklingen i bo-stadspriserna (se diagram 102).
Hushållens skulder har fortsatt att öka men i långsammare takt än tidigare (se diagram 104). Värdet på hushållens tillgångar har stigit och det gäller både bostadsförmögenhet och finansiella
Diagram 104 Hushållens nettoförmögenhet
Total nettoförmögenhet per vuxen, tusentals kronor, 2011 års priser, kvartalsvärden
12 Hushållens totala nettoförmögenhet Skulder
Källa: SCB.
Diagram 102 Bostadspriser HOX prisindex, januari 2005=100, säsongsrensade månadsvärden respektive nettotal, månadsvärden
13 HOX prisindex för bostäder
SEB:s boprisindikator (höger)
Källor: Valueguard, Demoskop och Konjunktur-institutet.
Diagram 103 Hushållens tillgångar Värde på olika tillgångar per vuxen, tusentals kronor, 2011 års priser, kvartalsvärden
11
Aktier, bank, fonder, obligationer Privata försäkringar
Kollektiva försäkringar, övrigt Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Konjunkturläget mars 2013 73
tillgångar (se diagram 103). Sammantaget har det gjort att hus-hållens totala nettoförmögenhet, det vill säga husförmögenhet plus finansiell nettoförmögenhet i fasta priser, har ökat.
Som nämndes ovan väntas hushållens reala disponibla in-komster öka med i genomsnitt 2,8 procent 2013–2014. Det är högre än det historiska genomsnittet för perioden sedan 1994, som var 2,2 procent. Även inkomstutvecklingen bidrar till att konsumtionstillväxten ökar under prognosperioden.
HÖGT SPARANDE ÄVEN 2013 OCH 2014
Under 2012 ökade både arbetslösheten och antalet varsel. Sedan oktober/november i fjol har dock antalet varsel minskat. Sedan en längre tid har ersättningen till de arbetslösa, i förhållande till lön, minskat. En ökad risk för arbetslöshet och inkomstbortfall kan vara en förklaring till att försiktighetssparandet ökat.56 Denna typ av sparande väntas vara på en hög nivå men inte öka under 2013–2014.
Hösten 2010 infördes kravet på ökad kontantinsats vid bo-stadsköp (minst 15 procent). Sedan dess har ökade krav på amortering av lån diskuterats och krav på lagstiftning om detta förts fram i massmedia. Dessa faktorer, liksom oro för den in-ternationella utvecklingen, tenderar att öka hushållssparandet.
Sammantaget innebär detta att hushållens konsumtionsutgif-ter ökar med 2,5 procent i år och med 2,7 procent nästa år. De reala disponibla inkomsterna väntas öka med 3,4 procent 2013 och 2,2 procent 2014, vilket sammantaget är något högre än den genomsnittliga tillväxttakten sedan 1994. Hushållens sparkvot förblir därmed hög både 2013 och 2014 (se diagram 105 och tabell 24), trots att konsumtionstillväxten ökar.
56 Se fördjupningen ”Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker” i Konjunkturläget, juni 2012.
Diagram 105 Hushållens sparande Procent av disponibel inkomst, löpande priser
13 11 09 07 05 03 01 99 97 15 10 5 0 -5 -10
15 10 5 0 -5
-10 Sparande
Eget sparande
Anm. I eget sparande ingår inte sparande i avtals- och premiepensioner.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
74 BNP och efterfrågan
Tabell 24 Hushållens konsumtionsutgifter
Miljarder kronor, löpande priser respektive procentuell förändring, fasta priser
2011 2011 2012 2013 2014
Sällanköpsvaror 314 1,7 2,7 5,0 6,4
Bilar 53 10,3 –8,0 0,4 3,7
Dagligvaror 258 2,1 1,3 0,9 1,5
Drivmedel 55 –5,4 –2,7 0,2 –0,1
Tjänster exkl. bostad 522 3,6 2,1 2,9 2,2
Bostäder inkl. energi 432 0,3 2,1 0,8 0,6
Konsumtion i utlandet 75 11,3 6,6 9,7 7,4
Avgår: Utlänningars konsumtion i
utlandet 88 6,8 7,2 4,7 2,9
Ideella organisationer 53 1,3 2,0 3,8 1,9
Konsumtionsutgifter 1 673 2,1 1,5 2,5 2,7 Real disponibel inkomst 1 737 3,5 2,5 3,4 2,2
Sparande1 191 10,2 11,4 11,7 11,3
Eget sparande1 64 3,7 4,6 5,4 4,9
1 Sparande i miljarder kronor, löpande priser respektive i procent av disponibel inkomst. I eget sparande ingår inte sparande i avtals- och premiepensioner.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.