VAD FÖRKLARAR SVERIGES FALL
2. BNP PER CAPITA OCH DESS OLIKA DELAR
BNP per capita består i huvudsak av två komponenter: 1) det genomsnittliga antalet arbetade timmar per capita och 2) den genomsnittliga arbetsproduktiviteten (BNP per arbetad timme). Det genomsnittliga antalet arbetade timmar per capita beror i sin tur på andel individer i arbetsför ålder, sysselsättningsgraden och genomsnittligt antal arbetade timmar per sysselsatt individ. För att vara mer exakt kan BNP per capita delas upp enligt följande,
Tabell 1. Faktorer bakom BNP per capita – en förklaring
där respektive kvot har en intressant tolkning. Den första kvoten visar hur stor andel av populationen som befinner sig i yrkesför ålder, i det här fallet åldrarna
15 till 64 år.2 Det är en demografisk variabel nära kopplad till den så kallade
försörjningskvoten.3 Kvoten kan påverkas av till exempel migration, fertilitetstal
2. Vad som är lämpligt åldersintervall kan diskuteras. Både 15 och 64 år torde vara att
man vill
Kvot Defi nition
Bruttonationalprodukt (BNP) per capita (POP). BNP motsvarar summan av förädlingsvärdena som skapas i en ekonomi. Kvoten mäter andel av befolkningen som är i arbetsförålder, här defi nierad som intervallet 15–64 år.
Kvoten mäter andel av de i arbetsför ålder som deltar i arbets- kraften, det vill säga den andel som står till arbetsmarknadens förfogande.
Kvoten mäter andel av de i arbetskraften som är sysselsatta. Resterande andel är per defi nition arbetslösa. Det faktum att någon är sysselsatt innebär dock inte per automatik att vederbörande har vare sig tillräckliga inkomster för självförsörjning eller att det motsvarar arbete på heltid.
Kvoten mäter genomsnittligt antal arbetade timmar per sysselsatt. Kvoten mäter den så kallade arbetsproduktiviteten, det vill säga hur stort förädlingsvärde som i genomsnitt skapas per arbetad timme.
och genomsnittlig livslängd. Dessa är dock relativt svåra att påverka, i varje fall på kort sikt. Kvot nummer två visar hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som står till arbetsmarknadens förfogande, det vill säga tillhör arbetskraften (AK). Denna kvot påverkas av till exempel utbildningsval, bidragssystem och sjuk- skrivningsnivåer. Den tredje kvoten visar hur stor andel av arbetskraften som är i sysselsättning. Även denna kvot kan antas påverkas av bidrags- och sjuklönenivåer, arbetsmarknadsregleringar med mera. En intressant avvägning som är värd att påpeka är den mellan längre utbildning – med eventuellt högre produktivitet som följd – och senareläggning av arbetsmarknadsinträdet. Ofta förväntar vi oss att utbildning och investeringar i humankapital resulterar i ökad produktivitet, men utbildning sker ofta till priset av färre yrkesverksamma år.
Kvot fyra visar den genomsnittliga arbetstiden för dem som befinner sig i sysselsätt- ning, medan den femte och sista kvoten är ett mått på arbetsproduktiviteten, det vill säga hur mycket BNP som i genomsnitt produceras per arbetad timme. Den sista kvoten behandlas mer ingående i nästa avsnitt. Det kan förefalla uppenbart men låt oss ändå konstatera att alla dessa kvoter representerar genomsnittsvärden och bakom varje kvot döljer sig en betydande heterogenitet som är nödvändig att ta i beaktande när siffrorna ges en bredare ekonomisk tolkning. Såväl förädlingsvärden som arbetade timmar varierar betydligt mellan olika individer.
Med detta som utgångspunkt kan vi analysera vilka faktorer som påverkar svensk BNP per capita-utveckling. Analysen baseras på de 19 OECD-länder som har en
komplett uppsättning sysselsättningsdata mellan 1984 och 2019.4
Arbetade timmar per capita ökade med sex procent i samband med högkonjunk- turen i slutet av 1980-talet för att därefter falla kraftigt i samband med krisen i början av 1990-talet. Mellan 1990 och 1993 minskade antal arbetade timmar per capita med över tolv procent och 1993 understeg nivån den vi hade 1984 med sju procent. Ser vi till de enskilda faktorerna bakom antal arbetade timmar per capita framgår att minskningen i huvudsak drevs av att andel personer i arbetskraften och andel sysselsatta minskade kraftigt under dessa år. Däremot ökade genomsnittligt antal arbetade timmar per sysselsatt något under samma tid, vilket kan tolkas som att många var deltidsanställda och de med svagare koppling till arbetsmarknaden förlorade sina jobb i samband med den kraftiga lågkonjunkturen.
Åren efter 1993 och fram till IT-kraschen i början av 2000-talet ökade antalet arbetade timmar per capita igen och låg år 2001 på i stort sett samma nivå som
4. Data är insamlad från OECD Statistics och inkluderar följande länder: Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA.
1984. Till skillnad från 1990-talskrisen bidrog ett kraftigt fall i genomsnittligt antal arbetade timmar per sysselsatt, tillsammans med ökad arbetslöshet, till att arbetade timmar per capita minskade i samband med IT-kraschen. Finanskrisen i slutet av 00-talet karaktäriseras av samma mönster, medan andel av populationen i yrkes- verksam ålder som står till arbetsmarknadens förfogande i stort sett är oförändrad under dessa två kriser.
Figur 2. visar inledningsvis hur antal arbetade timmar per capita, det vill säga produkten av de fyra första faktorerna i ekvation (1), utvecklats i Sverige sedan 1984.
Källa: Egna beräkningar baserat på data från OECD Statistics.
Några observationer från perioden efter finanskrisen är för det första att genom- snittligt antal arbetade timmar per sysselsatt är relativt konstant och på en nivå som överstiger nivån 1984 med fem procent. För det andra faller andelen av populationen som befinner sig i yrkesverksam ålder trendmässigt, det vill säga försörjningskvoten ökar. Utvecklingen drivs framförallt av att vi blir allt äldre, men även till viss del av att andel personer under 15 år ökat något. För det tredje ökar andelen personer i åldrarna 15–64 år som står till arbetsmarknadens förfogande kraftigt och för det fjärde faller arbetslösheten fram till och med 2018 för att därefter börja vända uppåt 2019. Tillsammans innebär detta att antal arbetade timmar per capita varit
0.90 0.92 0.94 0.96 0.98 1.00 1.02 1.04 1.06 1.08 1.10 1984 1989 1994 1999 2004 2009 2014 2019
Andel i arbetsför ålder Andel i arbetskraften Andel sysselsatta Timmar per sysselsatt Timmar per capita
antalet arbetade timmar framstår med andra ord som en angelägen fråga. I linje med detta har Calmfors (2020) i en ESO-rapport argumenterat för att antal arbe- tade timmar bör vara en målsättning för sysselsättningspolitiken. Detta bör dock kompletteras med någon form av inkomstmått för att säkerställa kopplingen mot produktivitetshöjande åtgärder.
Figur 3 visar hur faktorerna i ekvation (1) utvecklats i Sverige relativt ett oviktat genomsnitt av resterande 18 OECD-länder medan tabell 2 visar Sveriges placering i förhållande till OECD-länderna för ett antal år. Figuren och tabellen ger tillsam- mans en god bild över utvecklingen i Sverige relativt övriga OECD sedan början av 1980-talet.
Figur 3. Kvoter bakom BNP per capita i Sverige, relativt OECD 1984–2019
Anm: Respektive kvot uttryckt relativt det oviktade genomsnittet för OECD (exklusive Sverige). Källa: Egna beräkningar baserat på data från OECD Statistics.
I syfte att bättre förstå på vilket sätt olika komponenter påverkar Sveriges välstånd och vår position i välståndsligan är det möjligt att rangordna dessa
komponenter vis à vis motsvarande i övriga OECD-länder.5 I tabell 2 redovisas
den svenska rankingen för de fem olika BNP per capita-komponenterna tillsam- mans med den övergripande rankingen för BNP per capita. I denna grupp av 19 OECD-länder har Sveriges totala välståndsranking (BNP per capita) fallit från
5. Det bör noteras att eftersom dessa beräkningar genomförs för 19 OECD-länder för vilka det finns tillräcklig statistik så är rangordningen för delkomponenterna inte rakt av jämförbara med hela välståndsligan som den redovisas i tabell 1 i kapitel 1. 0.7 0.8 0.9 1.0 1.1 1.2 1.3 1984 1989 1994 1999 2004 2009 2014 2019
Andel i arbetsför ålder Andel i arbetskraften Andel sysselsatta Timmar per sysselsatt BNP per timme BNP per capita
rank fyra 1984 till rank nio 2019. Ser vi till de olika komponenterna visas att både population och arbetskraft har varit stabila över tid. Den demografiska komponenten (andel av populationen i åldrarna 15–64 år) drar ned den svenska rankingen (rank 16 år 2019). Det omvända gäller för arbetskraften. Sveriges andel av populationen i arbetsför ålder som deltar i arbetskraften är högst inom hela gruppen av OECD-länder över i stort sett hela den studerade tidsperioden. En bidragande orsak till detta är sannolikt det faktum att Sverige har en hög för- värvsfrekvens bland kvinnor. Det som däremot tydligt har försämrats kraftigt är andelen av arbetskraften som är sysselsatt: 1984 låg Sverige på rank fyra, 2019 hade den fallit till rank 15. Arbetade timmar per sysselsatt har förbättrats något om än från en låg nivå (från rank 19 till rank 15). Likaså har arbetsproduktivi- teten fallit relativt den i övriga OECD-länder, vilket framgår av det faktum att BNP per arbetad timme i Sverige har minskat från rank fyra till rank nio. En sammantagen bild blir med andra ord att om Sverige önskar att höja sitt välstånd bör fokus för den ekonomiska politiken ligga på att öka genomsnittligt antal arbetade timmar per sysselsatt, reducera arbetslösheten och vidta åtgärder för att höja produktiviteten.
Avslutningsvis, den demografiska komponenten (andel av populationen i arbetsför ålder) är svårare att påverka med politiska åtgärder och effekterna tar tid att mani- festeras. Dock kan populationens åldersstruktur påverkas av migration, men för att få en positiv effekt på BNP per capita förutsätter det att migranten bidrar till eko- nomin genom att arbeta och skapa förädlingsvärden, det vill säga att migrationen
utgör en kvalificerad arbetskraftsinvandring.6
Tabell 2. Faktorer bakom BNP per capita, svensk rank bland OECD
Anm: Tabellen visar Sveriges rank i förhållande till övriga länder i OECD. Rank ett motsvarar högst värde och rank 19 lägst värde för respektive kvot. Kolumn 2 visar motsvarande kvot i ekvation 1.
Källa: Egna beräkningar baserat på data från OECD Statistics.
Kvot 1984 1990 2000 2010 2019
BNP per capita 4 3 6 8 9
Andel i arbetsför ålder (15–64 år) 1 15 18 19 17 16
Andel i arbetskraften 2 1 1 3 1 1
Andel sysselsatta 3 4 2 10 13 15
Arbetade timmar per sysselsatt 4 19 19 15 15 15
I nästa avsnitt redovisar vi en analys av den femte faktorn – BNP per arbetad timme – och hur produktivitetstillväxten kan förklaras av kvaliteten på det institutionella ramverket. Detta avsnitt är något mer tekniskt och läsare primärt intresserade av resultat och slutsatser kan med fördel gå direkt till slutsatserna.