REGIONAL KONKURRENSKRAFT OCH
4. REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DIGITALISERING
4.4 Kommunernas strategi spelar roll för utbyggnaden
Sammanställningen visar att kommunerna valt relativt olika strategier för utbygg- naden av bredband. En framgångsfaktor verkar vara att tidigt göra en korrekt bedömning av kommunens förutsättningar och utifrån dessa ta ett strategiskt beslut om inriktning. Bräcke konstaterade tidigt att utbyggnaden i stora delar av kom- munen inte kunde ske på marknadsmässiga grunder och valde att gå vidare genom att stötta lokala fiberföreningar, medan Upplands Väsby som såg möjligheterna för marknadsmässig utbyggnad bjöd in privata aktörer redan 2008 för att visa på den stora efterfrågan vilket resulterade i markavtal och fiberutbyggnad. I Landskrona togs tidigt ett beslut att sköta utbyggnaden via ett eget stadsnät. I Torsås och Norrtälje däremot verkar flera försök ha gjorts med privata aktörer utan de rätta förutsättningarna/strategiska besluten. I båda kommunerna har beslut tagits på senare år att de själva ska ta ett ökat ansvar för utbyggnaden framöver. Vad som ligger bakom kommunernas olika strategier ligger utanför analysen i detta kapitel. Vilka faktorer som förklarar kommunernas beslutsfattande i bredbandsfrågan är dock ett intressant område för framtida studier.
En fråga som inte berörs i analysen är graden av konkurrens i olika delar av bred- bandsnätet eller vilka priser konsumenterna möter. Även om Riksrevisionen (2017) i en granskning lyfter att det finns vissa brister i konkurrensen på bredbandsmark- naden på infrastrukturnivå, visar en studie av Forzati m.fl. (2017) att de flesta nät har ett stort utbud av leverantörer vilket tidigare inte var fallet. I studien konstaterar författarna att den öppnanät-modellen som stadsnät har använt under några år inte bara har lett till ökad konkurrens, utan även att de privata nätägarna använder den i stor utsträckning. Att de flesta ägarna använder öppnanät-modellen för tjänsteleve- ransen innebär att inträdeskostnaden är låg för att erbjuda nättjänster. Att studera hur detta har påverkat lokala entreprenörers möjligheter att erbjuda denna typ av tjänst är ett annat område för framtida studier.
19. https://www.norrteljetidning.se/artikel/efter-fiberkaoset-kommunen-tillsatter-ny- styrgrupp-for-att-losa-problemen, https://www.norrteljetidning.se/artikel/detta-har-hant- genom-aren-fran-totalt-gravstopp-till-granskning-av-bolag
5. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER
De ekonomiska effekterna av coronapandemin är betydande. Inga regioner står emot de ekonomiska konsekvenserna, men initialt har arbetslösheten stigit snab- bare i storstadsregioner och arbetsmarknadsregioner med en stor del av näringslivet koncentrerat till handel, hotell och restaurang. Men det finns en risk att mer till- verkningsintensiva regioner drabbas mer framöver, vilket varsel och korttidspermit- teringar pekar på. Att krisen slår olika i olika regioner innebär att även åtgärderna för att möta krisens effekter bör skilja sig åt.
Den ekonomiska krisen riskerar också att få permanenta effekter och påverka regio- nernas konkurrenskraft. Finanskrisen innebar bestående effekter på tillväxt och konkurrenskraft i de tillverkningsintensiva regionerna, vilket även den pågående krisen kan få. Coronapandemin kan också tänkas påverka de långsiktiga förut- sättningarna i storstadsregionerna. Faktorer som tidigare inneburit tydliga fördelar, såsom agglomeration och möjlighet till oplanerade interaktioner, kan eventuellt påverkas i efterdyningarna av pandemin. Åtminstone kommer det att ta tid innan fördelarna av närhet kan utnyttjas fullt ut.
Regionernas förutsättningar att möta den ökade digitaliseringen varierar kraftigt eftersom företagens tillgång till snabbt bredband skiljer sig mellan kommuner. Skillnaden förklaras till viss del av kommunernas storlek och befolkningstäthet, men även andra faktorer påverkar. Kartläggningen i detta kapitel visar att varia- tionen mellan lika stora kommuner och mellan glesbyggda områden är stor. 2019 varierade företagens tillgång till snabbt bredband i glesbygden mellan en och 92 procent i olika kommuner.
Kommuner har valt olika strategier för utbyggnaden av bredband och vilka som är nätägare verkar spela roll för utbyggnadstakten. I glesbyggda områden är tillgänglig- heten signifikant bättre i de kommuner som har lokala fiberföreningar. Förekomsten av många privata nätägare samvarierar däremot negativt med utbyggnaden, när analysen kontrollerar för folkmängd och befolkningstäthet. Det kan bero på att när många aktörer är involverade i utbyggnaden är det svårt att få lönsamhet för en enskild aktör, vilket gör att utbyggnaden stannar upp. Norrtälje kommun verkar vara ett exempel på en kommun där många privata aktörer varit inblandade och där utbyggnadstakten gått långsamt, bland annat för att kommunen pausade grävtill- stånden under ett års tid för att få en ny bredbandsstrategi och samverkansavtal på plats. Dock visar den statistiska analysen att kommunernas val att ha eget stadsnät inte är avgörande för utbyggnadsgraden.
bedömning av kommunens förutsättningar och utifrån dessa ta ett strategiskt beslut om inriktningen. I Upplands Väsby, där det fanns förutsättningar för marknadsmäs- sig utbyggnad, valde kommunen tidigt att föra en dialog med privata företag och skriva markavtal om utbyggnad. Bräcke kommun däremot är ett exempel på en kommun där bredbandsutbyggnaden i de glesbyggda områdena helt har skötts av lokala fiberföreningar med samordningsstöd från kommunen och statligt resurs- stöd via landsbygdsprogrammet. I de kommuner som har en låg utbyggnadsgrad av snabbt bredband finns det anledning att studera hur andra kommuner med liknande förutsättningar har valt att organisera utbyggnaden.
DATAAPPENDIX
Tabell 4. Beskrivande statistik och korrelationstabell, tätort
Källor: Post- och telestyrelsen, SCB och egna beräkningar.
Anm.: Avser företags tillgång till fast bredband om minst 100 Mbit/s (faktisk hastighet).
Medelvärde Standard-avvikelse Min Max Antal
Tillgång till fast bredband 0.77 0.11 0.41 0.99 290
Befolkning (log) 4.2 0.5 3.0 6.0 290
Invånare per km2 (log) 3.0 0.2 2.4 3.9 290
Lokal fi berförening 2.6 4.6 0 37 290 Stadsnät 0.6 0.5 0 1 290 Privata nätaktörer 2.7 1.3 1 9 290 Bredband Befolkning Invånare/ km2 Fiber- förening Stadsnät Privat nätägare Hushåll Tillgång till fast bredband 1
Befolkning (log) 0.56 1 Invånare/km2 (log) 0.62 0.71 1 Lokal fi berförening 0.06 0.09 -0.06 1 Stadsnät 0.09 0.08 0.02 0.05 1 Privata nätaktörer 0.37 0.72 0.60 0.01 -0.03 1 Hushåll 0.90 0.61 0.68 -0.03 0.04 0.41 1
Tabell 5. Beskrivande statistik och korrelationstabell, glesbygd områden
Källor: Post- och telestyrelsen, SCB och egna beräkningar.
Anm.: Avser företags tillgång till fast bredband om minst 100 Mbit/s (faktisk hastighet). De kom- muner som har färre än 50 arbetsställen i glesbygd exkluderas.
REFERENSER
Bailey, D., Clark, J., Colombelli, A., Corradini, C., De Propris, L., Derudder, B., Fratesi, U., Fritsch, M., Harrison, J., Hatfield, M., Kemeny, T., Kogler, D. F., Lagendijk, A., Lawton, Å., Ortega-Argilés, R., Iglesias Otero, C. och Usai, S. (2020). ”Regions in a time of pandemic”. Regional Studies, 54(9), 1163-1174. Ball, L. M. (2014). “Long-Term Damage from the Great Recession in OECD
Countries”. NBER Working Paper Nr. 20185, National Bureau of Economic Research, Inc.
Barrero, J.M., Bloom, N. och Davis, S. J. (2020). "COVID-19 Is Also a Reallocation Shock". NBER Working Papers Nr. 27137, National Bureau of Economic Research, Inc.
Medelvärde Standard-avvikelse Min Max Antal
Tillgång till fast bredband 0.51 0.21 0.01 0.92 271
Befolkning (log) 3.6 0.3 2.9 4.4 271
Invånare per km2 (log) 0.7 0.4 0 1.5 271
Lokal fi berförening 2.7 4.7 0 37 271 Stadsnät 0.7 0.5 0 1 271 Privata nätaktörer 2.6 1.1 1 6 271 Bredband Befolkning Invånare/ km2 Fiber- förening Stadsnät Privat nätägare Tillgång till fast bredband 1
Befolkning (log) 0.22 1
Invånare/km2 (log) 0.17 0.29 1
Lokal fi berförening 0.46 0.38 0.14 1
Stadsnät 0.02 0.08 -0.18 0.03 1
Boschma, R. (2015). “Towards an evolutionary perspective on regional resilience”. Regional Studies, 49(1), 733-752.
Cerra, V., Fatas, A. och Saxena, S. C. (2020). “Hysteresis and Business Cycles”. CEPR Discussion Paper Nr. DP14531.
Duranton, G. och Puga, D. (2004). “Micro-foundations of urban agglomeration economies”. I Vernon Henderson, J. och Thisse, J. F. (red.). Handbook of regional and urban economics, 4, 2063–2117.
Ford, G. S. och Koutsky, Y. M. (2005). “Broadband and Economic Development: A Municipal Case Study from Florida”. Review of Urban and Regional Development Studies, 17(3), 216 – 229.
Forzati, M., Mattsson, C. och Li, J. (2017). ”Studie om bredbandspriser i Sverige”. RISE Acreo rapport acr061393, Stockholm, juni 2017.
Fujita, M. och Thisse, J. F. (2013). Economics of agglomeration: cities, industrial location, and globalization. Cambridge university press.
Giannakis, E. och Bruggeman, A. (2017). “Determinants of regional resilience to economic crisis: a European perspective”. European Planning Studies, 25(8), 1394–1415.
Huggins, R. och Thompson, P. (red) (2017). Handbook of Regions and Competitiveness: Contemporary Theories and Perspectives on Economic Development. Edward Elgar Publishing.
Johansson, P. (2017a). ”Konkurrenskraft i svenska regioner”. I Eklund, J. och Thulin, P. (red.) ”Svensk konkurrenskraft: Har vi problem med den ekonomiska förnyelseförmågan?”. Swedish Economic Forum Report, Entreprenörskapsforum, 2017.
Johansson, P. (2017b). Produktivitetens nya geografi. Dialogos Förlag.
Karlsson, N. och Lindberg, H. (2010). ”Strukturomvandling och lönebildning i kriser”. Ratio, Näringslivets forskningsinstitut.
Konkurrensverket (2016). ”Bredbandsutbyggnad i landsbygd. Byalag och konkur- rens”. Rapport 2016:8.
Martin, R., Sunley, P., Gardiner, B. och Tyler, P. (2016). “How regions react to recessions: Resilience and the role of economic structure”. Regional Studies, 50(4), 561–585.
Kolko, J. (2012). “Broadband and local growth”. Journal of Urban Economics, 71(1), 100-113.
Lavesson, N. (2017). “When and how does commuting to cities influence rural employment growth?”. Journal of Regional Science, 54(4), 631-654. Mölleryd, B. (2015). “Development of high-speed networks and the role of
municipal networks”. OECD Science, technology and industry policy papers, 26, OECD: Paris.
Post- och Telestyrelsen (2020). ”PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2019. En geografisk översikt av tillgången till bredband och mobiltelefoni i Sverige”. PTS rapport nr. PTS-ER-2020:15, Författare: Ingman, J. och Tibbling, H.