DIGITALA FÖRETAG

I förslaget till ny industristrategi spelar den digitala sektorn en särskilt viktig roll. Att skapa förutsättningar för digitalt ledarskap är vid sidan av att åstadkomma en grön omställning ett av kommissionens mest prioriterade mål.

Den digitala ekonomin karaktäriseras av stordriftsfördelar, nätverksexternaliteter och att tillgången till data spelar stor roll. En konsekvens av detta är att existe- rande företag kan få stora konkurrensfördelar. Detta är i sig inte nödvändigtvis ett problem, men det finns alltid en risk att företag med en dominerande ställning ägnar sig åt konkurrenshämmande aktiviteter, eftersom incitamenten att begränsa konkurrensen kan vara starka (se till exempel Cremer m.fl., 2019).

Ett exempel på konkurrenshämmande aktivitet och missbruk av dominant ställ- ning är uppköp av innovativa startups, som inte drar in några intäkter att tala om, i syfte att göra sig av med potentiella konkurrenter på ett tidigt stadium. Detta

kallas ibland för "killer acquisitions".7 _{Sådana förvärv går vanligtvis under radarn}

för konkurrensmyndigheter för att de förvärvade bolagens omsättning tenderar att understiga de tröskelvärden som konkurrensmyndigheterna använder för att avgöra när de måste bli notifierade. Men trots att dessa bolag är små kan de ha stor bety- delse för utvecklingen genom deras bidrag till innovation och framtida konkurrens. Mellan 1991 och 2018 gjorde Google, Apple, Facebook, Amazon och Microsoft tillsammans 634 förvärv för sammanlagt mer än 142 miljarder dollar. Flera av dessa har helt klart haft positiva effekter för konsumenterna genom att möjliggöra bättre produkter med utökad funktionalitet. Samtidigt tycks en del av dem istället ha undanröjt faktiska eller potentiella konkurrenter och därigenom minskat konsu- menternas välfärd (Jean m.fl., 2019).

En särskild aspekt av konkurrens som gäller digitala plattformar är hur ägaren av plattformen utformar de regler som gäller för att få använda plattformen. Dessa regler har potentiellt stor betydelse för konkurrenssituationen när ägaren av platt- formen själv säljer varor och tjänster där i konkurrens med andra deltagare. Om ägaren har möjlighet att undvika konkurrens på ett sätt som de andra deltagarna inte har snedvrids konkurrensen. Ett exempel är när Apple ställer krav på att appar som säljs via Apples App Store ska använda Apples egen betalfunktion för trans- aktioner i dem, som i den uppmärksammade konflikten med spelutvecklaren Epic Games (Financial Times, 2020a). Ett annat är när Amazon använder information om försäljningen av andra företags produkter på sin egen plattform för att utforma konkurrerande Amazonprodukter. Ett par av de fall som kommissionen drivit mot Google har också att göra med den dubbla roll som Google har som dels sökmotor, dels aktör inom marknadsföring online och betygsättning av olika typer av företag inom detaljhandeln (Cremer m.fl., 2019).

På detta område har kommissionen aviserat att ett förslag till ny lagstiftning ska presenteras i slutet av 2020. En konsultation har genomförts om hur man kan säkerställa konkurrensen på marknaden för digitala tjänster, där ett antal stora aktörer i dagsläget utgör en slags grindvakter. Enligt kommissionen är en möjlighet att införa generella regler för till exempel vad som är tillåtet när det gäller att styra användarna till egna produkter som gäller alla plattformar över en viss storlek. En annan är att använda mer skräddarsydda regler för specifika plattformar, till

exempel när det gäller att överföra personlig information eller att vara kompatibel med andra plattformar (Europeiska kommissionen, 2020f).

Ett område där vissa EU-länder driver på för att EU ska vidta åtgärder är beskattningen av digitala företag. Enligt kommissionens beräkningar är den effektiva beskattningen av digitala företag betydligt lägre än av företag med traditionella affärsmodeller. Medan ett genomsnittligt multinationellt företag inom traditionella sektorer beräknas träffas av en effektiv skattesats på 23,2 procent, beräknas ett motsvarande företag inom den digitala sektorn träffas

av en effektiv skattesats på 9,5 procent (Europeiska kommissionen, 2018).8 _En

orsak till detta bedöms vara svårigheterna att avgöra var företagens vinster uppstår. Den princip för beskattning av multinationella företag som man har kommit överens om internationellt – nämligen att beskattningen ska ske där värde skapas – tillämpas baserat på var företagen rent fysiskt är lokaliserade. Det tar inte hänsyn till att digitala företag inte behöver ha någon fysisk närvaro för att sälja sina tjänster och generera vinster. Inom OECD pågår internationella förhandlingar för att anpassa principerna för internationell företagsbeskattning till de nya affärsmodeller som uppstått i den digitala sektorn, men dessa för-

handlingar tycks inte vara på väg att slutföras i närtid.9

I väntan på en internationell överenskommelse – och troligtvis för att sätta press på de parter som uppfattas bidra till att dra ut på förhandlingarna – har länder som Frankrike, Spanien och Italien beslutat att införa en skatt på digitala företag. Eftersom dessa skatter huvudsakligen träffar amerikanska företag kan de uppfat- tas som diskriminerande och bryta mot de likabehandlingsprinciper som gäller inom det multilaterala handelssystemet. Att införa en skatt som är utformad på ett sätt så att den enbart träffar utländska företags försäljning på den egna marknaden och inte de inhemska företagens försäljning påminner om en tull på import. Reaktionerna från USA har också varit förhållandevis hårda, med hot om sanktioner i form av strafftullar på bland annat franska viner (se till exempel rap- porteringen i Financial Times, 2020b). Det har lett till att Frankrike, som skulle ha börjat tillämpa sin skatt i april 2020 skjutit upp implementeringen till nästa år. Från kommissionens sida har man kommunicerat att man tänker gå fram med ett förslag till digitalskatt på EU-nivå om förhandlingarna inom OECD inte leder

8. Det finns dock olika uppfattningar om i vilken utsträckning digitala bolag betalar lägre skatt än andra. Enligt Philippon (2019, s. 263) betalar inte bolag som Google, Amazon, Facebook, Apple och Microsoft lägre skatt än andra stora bolag. Enligt honom ägnar sig stora bolag inom tillverkningsindustrin och finanssektorn åt lika mycket skatteundandragande som de stora digitala bolagen.

någon vart.10 _{Det innebär att det framöver kan komma förslag om en digitalskatt på}

EU-nivå som medför risker för ett tullkrig med USA.

7. KONSEKVENSER AV LÄTTNADER I