Konkurrensfrämjande medel och sanktionsmöjligheter

När det gäller policyåtgärder och sanktioner för att åtgärda ageranden som negativt påverkar konkurrensen, och som kompletterar den befintliga arsenalen (främst böter), är till exempel en ökad dataportabilitet för användare ett ofta förespråkat medel. Likaså olika tekniska lösningar som underlättar att flera plattformar har till- gång till samma data och att användare själva ges ett större utrymme att bestämma vem som ska ha tillgång till deras data. I viss utsträckning kan detta användas även i förvärvsfall. Annars kan, på förvärvssidan, möjligheterna att bryta ut delar av exis- terande företag användas i högre grad vilket sannolikt också skulle kunna motverka förvärvsfrenesin hos stora plattformsföretag.

Andra förslag som dock rönt mindre uppmärksamhet handlar om affärsmodeller motsvarande till exempel Netflix och Spotify, det vill säga istället för att plattfor- marna finansierar sig via reklamintäkter handlar det om abonnemangsintäkter. Användarna skulle då inte drabbas av riktad marknadsföring. Det förutsätter givetvis inträde av nya företag och intresse hos användarna att migrera till den typen av plattformar. Ett än mer radikalt förslag är att någon form av mellanhän- der – ”datafackföreningar” – förhandlar å individens räkning gentemot plattfor- mar för rätten till en andel av de intäkter som härrör från tillgång till individdata. Denna ”digitala utdelning” skulle leda till en högre acceptans av att data används (Economist, 2020).

Realismen av den här typen av förslag varierar och om de skulle förverkligas kom- mer det sannolikt ske relativt långt fram i tiden. De bidrar knappast till att lösa de potentiellt negativa effekter som existerande plattformar kan föra med sig. Och det kommer troligen vara beroende av att lagar och regelverk ändras.

Slutligen kan noteras att utformningen av påföljder, det vill säga om det straff- rättsligt drabbar individen i företaget (fängelse, böter) eller om det är företaget som är ansvarigt (i regel böter), också spelar in. Ett mer personligt ansvar tenderar att minska konkurrensbegränsande handlingar (Jones och Harrison, 2014).

REFERENSER

Acemoglu, D. och Restrepo, P. (2018). ”Artificial Intelligence, Automation and Work”. NBER working paper no. 24196.

Armstrong, M. och Wright, J. (2006). “Two-sided markets, competitive bottle- necks and exclusive contracts”, Economic Theory, 32, 353–380.

Baumol, W., Panzar, J., och Willig, R. (1982). “Contestable Markets: An Uprising in the Theory of Industry Structure: Reply”. The American Economic Review, 73(3), 491-496.

Bourreau, M., de Steel, A. och Graef, I. (2017). “Big data and competition policy: market power, personalised pricing and advertising”. https://www.cerre.eu/sites/ cerre/files/170216_CERRE_CompData_FinalReport.pdf.

Barlow, P. (1996). “Declaration of the Independence of Cyberspace”. https://www. eff.org/fr/cyberspace-independence.

Braunerhjelm, P., Ganslandt, M., Nyberg, S., Stennek, J. och Wahl, N. (2002). ”Gränslös konkurrens” (Competition without Boundaries). SNS Economic Policy Group 2002, SNS, Stockholm.

Crémer, J., de Montjoye, Y.-A. och Schweitzer, H. (2019). ”Competition For the Digital Era”. Report to the Commission, Directorate-General for Competition, Bryssel.

Cunningham, C., Ederer, F. och Ma, S. (2020). “Killer Acquisitions”. SSRN: https://ssrn.com/abstract=3241707 or http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.3241707. De Loecker, J. och Eeckhout, J. (2017). “The Rise of Market Power and the

Macroeconomic Implications”. NBER working paper 23687.

De Loecker, J. och Eeckhout, J. (2018). “Global Market Power”. CEPR Discussion Paper 13009.

Díez, F, Leigh, D. och Tambunlertchai, S. (2018). “Global Market Power and its Macroeconomic Implications". IMF working paper 18/137.

Dubal, V. (2020). “The Future of Work in the Age of Automation and AI”. c4ejournal, Center for Ethics Journal: Perspectives on Ethics, (https://c4ejour- nal.net/2020/07/04/v-b-dubal-the-time-politics-of-home-based-digital-piece- work-2020-c4ej-xxx/).

Evans, D.S. och Schmalensee, R. (2010). “Failure to Launch: Critical Mass in Platform Businesses”. Review of Network Economics, 9, 1-26.

Evans, D. S. och Schmalensee, R. (2013). “The antitrust analysis of multi-sided platform businesses”. NBER Working Paper No. 18783, NBER, Ma. European Commission (2017). “Business-to-business relations in the online

platform environment”. Brussels.

Financial Times (2020a). “The growing momentum towards curbing Big Tech”. 8 oktober 2020, s. 18.

Financial Times (2020b). “France and Netherlands back EU move against Big”. 5 oktober 2020, s. 3.

Furman, J., Coyle, D., Fletcher, A., Marsden, P. och McAuley, D. (2019). ”Unlocking digital competition”. Report of the Digital Competition Expert Panel, www.gov.uk/government/publications.

Gibbon, A. och Schain, J. (2020), “Rising Markups, Common Ownership, and Technological Capacities”. DICE Discussion Papers 340, University of Düsseldorf.

Gilbert, R. (2020). “Separation: A Cure for Abuse of Platform Dominance?”. Journal of Information Economics and Policy. https://ssrn.com/abst- ract=3620541 or http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.3620541

Junque de Fortuny, E., Martens, D, och Provost, F. (2013), “Predictive model- ling with big data: is bigger really better?”. https://www.liebertpub.com/doi/ pdf/10.1089/big.

Jones, K. och Harrison, F. (2014). “Criminal Sanctions: An overview of EU and national case law”. e-Competitions Bulletin, Art. N° 64713.

Klevorick, A. K. och Joskow, P. L. (1979/80). “A Framework for Analyzing Predatory Pricing Policy Pricing Policy”, The Yale Law Journal, 89. Konkurrensverket (2018), Konkurrensen i Sverige 2018, Rapport 2018:1,

Stockholm.

OECD (2015). “Data-Driven Innovation: Big data for growth and well-being”. OECD Publishing, Paris.

OECD (2016). “Big data: bringing competition policy to the digital era”. OECD, Paris.

OECD (2020). “OECD Competition trends 2020”. http://www.oecd.org/competi- tion/oecd-competition-trends.htm.

Parker, G., van Alstyne, M. och Choudary, S. (2017). Platform Revolution: how networked markets are transforming the economy and how the make them work for you. Norton, New York.

Phillipon, T. (2019). The Great Reversal: How America Gave Up on Free Markets. Harvard University Press, Boston.

Pigou, A. C. (1938). The economics of welfare. London: MacMillan.

Piraino, T. A. Jr. (2007). "Reconciling the Harvard and Chicago Schools: A New Antitrust Approach for the 21st Century". Indiana Law Journal, 82, 345-409. Rahman, K. (2018). “Regulating informational infrastructure: Internet platforms

as the new public utilities”. Georgetown Law and Technology Review, 2, 234-251.

Rochet, J. och Tirole, J. (2018). “Competition Policy in Two-Sided Markets, with a Special Emphasis on Payment Cards”. i Buccirossi, P. (red.), Handbook of Antitrust Economics. Boston: The MIT Press.

Rudholm, N. och Lindgren C. (2019). ”Prisspridning på e-handelsmarknader med låga sökkostnader”. Konkurrensverket. Uppdragsforskningsrapport 2019:1,

Scott Morton, F., Nierenberg, T. Y., Bouvier, P., Ezrachi, A., Jullien, B., Katz, R., Kimmelman, G. och Morgenstern, J. (2019). Market Structure and Antitrust Subcommittee. Committee for the Study of Digital Platforms. George J. Stigler Center for the Study of the Economy and the State, University of Chicago Booth, Chicago.

Stigler, G. (1971). “The theory of economic regulation”. Bell Journal of Economics and Management Science, 2, 3–21.

Weyl, G. och White, A. (2014). “Let the Right ‘One’ Win: Policy Lessons from the New Economics of Platforms”. Competition Policy International, 12, 29-51.