VAD KAN VI VÄNTA OSS AV EUROPEISK
3. INTERNATIONELLA ASPEKTER AV INDUSTRIPOLITIK
Ur ett internationellt perspektiv kan en dominerande position på hemmamarknaden skapa fördelar, men det behöver inte nödvändigtvis göra det. Företagen kan ha möjlighet att sälja till särskilt låga priser på exportmarknader om de kan täcka upp eventuella förluster med de vinster som genereras på hemmamarknaden. De
3. Under perioden 2010–2018 godkändes 2 704 av 2 980 notifierade fusioner utan
invändningar, vilket motsvarar 90,7 procent av alla ansökningar. Ytterligare 156 fusioner godkändes med villkor (Jean m.fl., 2019, s. 4).
kan också ha möjlighet att utnyttja sin storlek till att nå låga produktionskostnader om stordriftsfördelar är viktiga. I båda fallen skapas möjligheter att konkurrera ut andra aktörer.
Det verkar dock svårt att hitta fall där företag på ett uppenbart sätt har sub- ventionerat låga priser utomlands med höga vinster på hemmamarknaden. Dessutom verkar storlek ha begränsade konkurrensfördelar enligt den empiriska forskningslitteraturen. Enligt en studie av De Loecker m.fl. (2020) som baseras på amerikanska data har visserligen fördelarna av att växa sig stor ökat något över tiden. Men avkastningen i termer av ökad produktion när företagets storlek ökar ligger nära ett för det genomsnittliga företaget (De Loecker m.fl., 2020, avsnitt VI.C).
Om ett företag ändå skulle lyckas uppnå en dominerande ställning globalt genom att driva ut sina konkurrenter från marknaden skapas möjligheter att ta ut höga priser och generera höga vinster även på de marknader som företaget exporterar till. Dessa vinster bidrar till de totala inkomster som genereras i hemlandets ekonomi, eftersom det skapar inkomster för ägare och sysselsatta i de aktuella företagen. En omfattande forskningslitteratur har analyserat olika aspekter av situationer då detta utfall är en konsekvens av en medveten industri- eller handelspolitisk strategi. Denna litteratur går vanligtvis under beteckningen ”strategisk handels- politik”. Dess startpunkt var teoretiska analyser som visade att det under vissa förhållanden kunde löna sig för ett land att ge exportsubventioner eller gynna en inhemsk producent genom att införa konkurrenshinder för utländska företag på den egna hemmamarknaden (Brander och Spencer, 1984; 1985). Detta resultat – som går emot den gängse handelsteoretiska analysens slutsatser om frihandelns vinster – kan uppstå när ett dominerande företag genererar så stora vinster på utländska marknader att det mer än kompenserar för de kostnader som uppstår för antingen de egna skattebetalarna som får betala för exportsubventioner eller de egna konsumenterna som får betala för konkurrenshinder på hemmamarkna- den genom högre priser.
Efterföljande analyser visade dock att det finns många villkor som måste vara uppfyllda för att riktade subventioner och konkurrenshinder verkligen ska vara samhällsekonomiskt lönsamma. I de flesta situationer verkar en sådan politik kosta mer än den smakar, det vill säga att skattebetalarnas kostnader för subventioner och konsumenternas minskade köpkraft till följd av onödigt höga priser på en skyd- dad hemmamarknad överstiger de företagsvinster som försäljningen till utlandet
Dessutom är det ur fördelningssynpunkt inte sannolikt att de eventuella inkom- ster som genereras kommer flertalet till del. De utgör visserligen ett tillskott till nationalinkomsten och skulle i teorin kunna omfördelas så att fler fick ta del av dem. Men i realiteten kan man knappast vänta sig att en sådan omfördel- ning sker. Erfarenheterna talar snarare för att möjligheterna att beskatta denna typ av globalt ledande företag som genererar stora vinster på utländska mark- nader är låga. Det handlar om stora multinationella företag som på olika sätt kan undvika beskattning genom skatteplanering och överföring av vinster till lågskattejurisdiktioner.
En ytterligare orsak till varför det finns skäl att undvika att föra en strategisk handelspolitik är att de eventuella inkomsttillskott som kan genereras uppstår genom att priserna på en handelspartners marknad sätts högre än vad som annars hade varit fallet. För handelspartnern är detta en förlust, eftersom det urholkar konsumenternas köpkraft. Att uppmuntra sådant agerande skulle vara en politik som har karaktären av det som brukar kallas ”beggar-thy-neighbour”, det vill säga en politik där egna fördelar nås på bekostnad av ens handelspartner.
För att undvika att konkurrens på det internationella planet leder till allehanda handelsbegränsningar finns regler i det multilaterala ramverk som framförhand- lats inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Dessa regler dikterar bland annat att utländska företag inte får behandlas på ett sätt som är diskrimi- nerande, det vill säga skiljer sig från hur inhemska företag eller företag från andra handelspartner behandlas. Länder har rätt att vidta straffåtgärder i form av tullar i fall där prisdumpning eller statliga subventioner kan identifieras. I slutet av 2018 var 94 anti-dumpningstullar införda i EU, varav två tredjedelar gällde import från Kina. Dessutom var tolv åtgärder införda för att kompensera för statliga subventioner, så kallade ”countervailing duties”. Av dessa gällde hälften import från Kina (Europeiska kommissionen, 2019).
Men det multilaterala handelssystemet knakar betänkligt i fogarna och är där- för en faktor som bidrar till osäkerheten om huruvida EU:s nuvarande industri- politik är ändamålsenlig. WTO-systemet har svårt att hantera en medlem som Kina, vars ekonomiska system skiljer sig så i grunden från övriga medlemmars. Missnöjet med hur WTO fungerar har bland annat lett till att USA väsentligt försvårat tvistelösningen inom WTO genom att inte utnämna domare som behövs för att den högre instansen i tvistelösningsmekanismen, den så kallade appellationsdomstolen, ska vara beslutsför. Därför är det tveksamt om vi framö- ver kan förlita oss på att dispyter som gäller den internationella konkurrensen kan lösas inom ramen för ett regelbaserat system. Utan ett regelbaserat system blir förhandlingsstyrka den mest avgörande faktorn, vilket särskilt missgynnar länder med små marknader.