Fallstudie av fem svenska kommuner

Även om offentliga aktörers beslut att bygga stadsnät inte verkar samvariera med utbyggnadsgraden har kommunerna en nyckelroll i processen. Till exempel som markägare och tillståndsgivare, men också som samordnare av processer, upphand- lare och strategisk aktör. För att få en bättre förståelse för vilken roll olika kommu- ner har spelat presenterar detta avsnitt en fallstudie av fem olika kommuner som har nått olika långt i utbyggnaden av fasta nät till bredband. Med fokus på utbyggnad på landsbygden jämförs Bräcke och Torsås kommun, som båda har en betydande del av befolkningen boende utanför tätorter, men där 90 procent av företagen i Bräcke hade tillgång till snabbt internet 2019 medan motsvarande i Torsås var en procent. Med fokus på utbyggnad i tätort jämförs tre kommuner som har omkring 40 000 invånare boende i tätorter – Landskrona, Upplands-Väsby och Norrtälje – men där företagens tillgång till snabbt bredband skiljer sig betydligt.

Utbyggnad på landsbygd: Hur har Bräcke lyckats bräcka Torsås?

I Bräcke kommun har utbyggnaden utanför tätorterna gjorts av lokala fiberför- eningar med samordningsstöd från kommunen och statligt stöd via landsbygds- programmet. 2011 tillsatte kommunen en utredning hur bredbandsutbyggnaden

kunde genomföras i kommunen11 _{och 2012 tog kommunstyrelsen beslut om ett}

IT-infrastrukturprogram med målsättningen att 100 procent av kommunens hus-

håll och företag år 2020 ska ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s.12

Bedömningen var att endast delar av kommunens tätorter kunde få en utbyggnad av fiber till hushåll och företag på marknadsmässig grund, och för att få fiberanslut- ning till rimligt pris på landsbygden var bedömningen att det krävdes ett lokalt engagemang.

I bredbandsstrategin framgick att kommunens roll var att stötta fiberföreningar med information, underlag och samordning, bland annat utsåg kommunen en fiber- samordnare som har hjälpt föreningarna med upphandlingar och med att knyta kontakter med utbudssidan. Under 2012 bildades tre fiberföreningar i kommunens landsbygdsområden och under 2013 ökade antalet till elva. Mellan 2013 och 2018 byggde fiberföreningarna nät till de glesbyggda delarna i kommunen. Delar av kostnaden har föreningarna på landsbygden stått för men huvudsakligen har utbyggnaden skett med statligt stöd via landsbygdsprogrammet.

I Torsås kommun har utbyggnaden i de glesbyggda delarna av kommunen gått betydligt långsammare efter att förhandlingarna med privata aktörer strandade.

Under flera år fördes förhandlingar med IP-Only och Telia för att kunna få en utbyggnad till stånd på marknadsmässiga villkor. 2017 tecknades ett samarbetsavtal

med IP-Only men det sprack när förstudiens kalkyl av kostnaderna inte stämde.13

Hösten 2018 tecknade kommunen istället en avsiktsförklaring med Telia Company AB. Men Telia aviserade efter en tid att de hade svårt att hitta en väg fram för fiberutbyggnaden i hela Torsås kommun.

På ett möte i kommunfullmäktige i januari 2020 beslutade kommunen att dra ut fibern i egen regi. Den beräknade kostnaden uppgår till 120 miljoner, pengar som kommunen kommer att låna upp. Själva utbyggnaden av fibernätverket förväntas

komma igång i år och vara klart under 2023.14 _{Ansvaret för fiberutbyggnad har}

lagts på det kommunala bolaget Torsnet. I juli 2020 kontrakterades CSAB i Syd för att bygga bredbandsnätet på landsbygden i Torsås och under hösten/vintern väntas

byggstart i flera områden.15

Skillnaden i utbyggnadstakt mellan de två kommunerna verkar framför allt handla om att förstudien i Bräcke kommun konstaterade att utbyggnaden på glesbygden inte kunde ske på marknadsmässiga villkor, medan Torsås kostnadsberäkningar visade på möjligheten att bygga med privata aktörer. Bräcke kommun beslutade därför om en annan inriktning redan 2012, medan beslutet dröjde till 2020 i Torsås. Dock väljer Torsås att anlägga nätet i egen regi till skillnad från Bräcke där lokala fiberföreningar bildades och stod för utbyggnaden.

Är byanätens tid förbi?

I en enkätstudie utförd av Konkurrensverket framkommer att i de allra flesta fiberföreningar är det någon eller några av de boende som har tagit initiativ till anläggandet av byanätet. I några enstaka fall (sex procent) uppger företrädaren för byalaget att kommunen har tagit initiativet (Konkurrensverket, 2016). Men enligt de regionala bredbandskoordinatorerna finns det tecken på minskad aktivitet från lokala fiberföreningar. Det startas få nya fiberföreningar och i vissa län saknas helt

aktiva föreningar.16

Dessutom är det nya bredbandsstödet som regeringen beslutade om i december 2019 inte anpassat för byanät. Stödet ges via PTS och kan fås om varje kund betalar en minsta skälig anslutningsavgift på minst 20 000 kr och maximalt 40 000 kr. Men när bredbandsföreningar bygger byanät bygger de traditionellt hela nätet på

13. http://www.kustmiljogruppen.org/ny/wp-content/uploads/2016/12/Informationsbrev-till- fastighetsagare.pdf, https://sverigesradio.se/artikel/7031019 14. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/beslut-om-fibernat-for-100-miljoner-i-dag 15. https://torsnet.se/bredband/bredbandsutbyggnad 16. https://bredbandsforum.se/media/1243/2018-uppfoeljning-av-de-regionala- bredbandskoordinatorernas-verksamhet-2018-dnr-19-2103.pdf

en gång. Totalsumman slås sedan ut på alla medlemmar och medlemmarna får ofta betala den faktiska anslutningsavgiften på runt 5 000 kr plus en medlemsinsats på

runt 20 000–30 000 kr.17 _{Men eftersom medlemsinsatsen inte kan räknas som en}

del av anslutningsavgiften innebär det att den traditionella ”byanätsmodellen” inte kan användas med det nya stödet.

Utbyggnad i tätort: Tre olika vägar

Landskrona är ett exempel på en kommun med god tillgång till snabbt bredband där utbyggnaden har gjorts via ett kommunalägt stadsnät. I början på 2000-talet fat- tade politikerna i kommunen ett beslut där de satsade en stor summa pengar på att koppla alla kommunens anläggningar med ett fibernät. Det är sedan detta fibernät som gjorts mer finmaskigt i takt med att allt fler hushåll och företag anslutit sig. En viktig faktor bakom Landskronas snabba utbyggnad var den dåliga kvaliteten på kopparnätet som bidrog till kommunens beslut att ta saken i egna händer och satsa på ett stadsnät.

Det är Landskrona Energi som driver stadsnätet i Landskrona. 2015 tog styrelsen i bolaget ett strategiskt inriktningsbeslut att samtliga kommuninvånare och arbets- platser i Landskrona stad skulle ges möjlighet att ansluta sig till bolagets fiberoptiska nät senast år 2018, vilket också har skett.

Upplands Väsby är en kommun med god tillgänglighet där istället privata aktörer har stått för utbyggnaden. Kommunen bjöd 2008 in ett antal aktörer för att visa på den stora efterfrågan på bredband, vilket ledde till att Svensk infrastruktur, numera Open infra, skrev markavtal 2009 och fibernätet kunde börja byggas ut. Kommunen har dock inget formaliserat samarbete med någon specifik aktör utan kommunens roll har inneburit att underlätta genom markupplåtelsesavtal och ge schakttillstånd på samma villkor för alla aktörer, eller exempelvis upplåta lokaler

för teknisk utrustning.18

I Norrtälje har utbyggnaden av fiber gått betydligt långsammare. En förklaring är att tätorterna är stora till ytan och har betydligt färre invånare per kvadratkilo- meter jämfört med Landskrona och Upplands Väsby. Norrtälje har dessutom en betydande andel invånare utanför tätorterna. Utbyggnaden i kommunen sker genom både privata aktörer och ett eget stadsnät som ägs och drivs av Norrtälje Energi AB. Efter att utbyggnaden startat med flera aktörer inblandade pausade kommunen hösten 2015 grävtillstånden i väntan på att en ny bredbandsstrategi samt samver- kansavtalet mellan kommuner och kommersiella aktörer skulle bli klara. För att

kommersiella aktörer inte skulle plocka russinen ur kakan ville kommunen ställa krav på alla intressenter att förbinda sig att erbjuda bredband även till områden som inte anses lika ekonomiskt intressanta. Dessutom till likvärdigt pris. Men det blev inget samverkansavtal. Problemet var att samtalen inleddes efter att de mest attraktiva områdena redan var bokade eller byggda.

2017 tillsatte kommunen en extern granskning av Norrtälje energis bredbandsverk- samhet. 2018 konstaterade kommunen att det råder ett marknadsmisslyckande i delar av kommunen och kommunstyrelsen antog då en handlingsplan för att till-

sammans med Norrtälje Energi ta en mer aktiv roll i utbyggnaden.19