Borgensförbindelser som kan innebära en värdeöverföring

Låneförbudsreglerna enligt 21 kap. ABL och deras relation till borgensåtaganden utreds i kap. 4 nedan, men redan här uppmärksammas att de nedan analyserade situationerna även kan innebära ett brott mot låneförbuden.210 Värdeöverföringsreglerna kan dock sägas vara ett implicit låneförbud, som gäller utöver 21 kap. ABL.211 Inom ramen för denna uppsats utreds

204 _{Se t.ex. Sandström, s. 312 och Lehrberg, SvJT 2012, s. 557 ff. Se även Lindskog, Stefan, Aktiebolagslagen:}

12:e och 13:e kapitlet. Kapitalskydd och Likvidation, 2 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 1995 (Lindskog

1995), s. 41 ff. och Nerep, s. 68 ff.

205 _{Se Sandström, s. 312.}

206 _{Lehrberg, SvJT 2012, s. 557 f.}

207 _{SOU 2001:1 s. 356 och prop. 2004/05:85 s. 748.} 208 _{Andersson, Kapitalskyddet, s. 149.}

209 _{Se SOU 2001:1 s. 356 och prop. 2004/05:85 s. 748. Se även Andersson, Kapitalskyddet, s. 148 f.} 210 _{För en närmare redogörelse kring de aktiebolagsrättsliga låneförbuden hänvisas till kap. 4 nedan.} 211 _{Nerep, Adestam & Samuelsson, 17 kap. 1 §, kap. 2.6.1.}

37 endast när en pantförskrivning eller ett borgensåtagande kan utgöra en förtäckt värdeöverföring. Övriga typfall, såsom exempelvis penninglån till aktieägare och koncernbidrag, lämnas därhän då det faller utanför uppsatsens syfte.212 _{En pantförskrivning och ett borgensåtagande regleras}

på samma sätt, vilket innebär att utredningen nedan avseende borgensförbindelser även gäller för andra säkerhetsrätter såsom pant.213 Rättsläget avseende pantförskrivningar och borgensförbindelser är således detsamma, vilket innebär att ingen åtskillnad mellan dessa behöver göras i framställningen.

Vid spörsmålet huruvida ett borgensåtagande ska anses utgöra en värdeöverföring är rättsfallet NJA 1980 s. 311 av särskild betydelse, då rättsfallet åtminstone klargör en typsituation som medför att ett borgensåtagande ska anses vara vederlagsfritt. I övrigt synes det vara osäkert vilka omständigheter som kan medföra att en borgensförbindelse ska anses vara vederlagsfri, och därigenom även innebära en värdeöverföring.214 _{Det som står klart, är att en transaktion}

definitivt är vederlagsfri om ett bolag ställer borgen för någon som praktiskt taget saknar betalningsförmåga. Detta följer av bland annat NJA 1980 s. 311. Därvid faller Högsta domstolen tillbaka på den så kallade Sueciaprincipen från NJA 1951 s. 6 I och II, där domstolen fastslog att ett lån till en aktieägare, som praktiskt taget saknar möjlighet att återbetala lånet, är att se som vederlagsfritt och därigenom en olovlig förtäckt värdeöverföring.215

I rättsfallet NJA 1980 s. 311 var bakgrunden följande: En person (Sveton) ägde samtliga aktier i ett aktiebolag och denne ingick ett överlåtelseavtal där en mindre del av köpeskillingen skulle erläggas omedelbart, och den resterande delen genom avbetalningar. Bolaget ställde då säkerhet för köparnas skuld till Sveton, genom inteckningar i fast egendom som bolaget ägde. Sedermera försattes bolaget i konkurs och fråga uppstod huruvida den utställda säkerheten från bolaget var giltig. Högsta domstolen klargjorde först att fråga var om ett lån från bolaget för att köparen skulle förvärva aktier i bolaget. Situationen hade dock inträffat innan låneförbuden i 21 kap. ABL trätt i kraft, vilket medförde att dessa regler inte kunde tillämpas i frågan. Högsta domstolen anförde att lån av liknande slag tidigare har ansetts kunnat utgöra förtäckta värdeöverföringar.216 _{Vidare anfördes att en förutsättning för}

att ett lån ska ses som en förtäckt värdeöverföring är att bolagets fordran gentemot gäldenären framstått som osäker, med anledning av aktieförvärvarens insolvens. Slutligen anförde domstolen att bolaget, genom det ifrågavarande förfarandet, förvärvat en regressfordran gentemot aktieförvärvarna. Det stod därvid klart att gäldenärerna saknat praktiska betalningsmöjligheter, då de inte var solventa för det ifrågavarande beloppet. Därmed var pantsättningen att se som en vederlagsfri transaktion, och därigenom en förtäckt värdeöverföring. Avslutningsvis anfördes att en sådan pantsättning måste motsvaras av bolagets utdelningsbara vinstmedel vid tidpunkten då pantsättningen ingås, för att den enligt nuvarande 17 kap. 3 § ABL inte ska anses ogiltig.217

Genom NJA 1980 s. 311 får det anses stå klart att en borgensförbindelse ska anses vara vederlagsfri, och därigenom innebära en värdeöverföring som inte får strida mot 17 kap. 3 § ABL vid ingåendet, om aktiebolagets regressfordran mot borgensgäldenären, vid ingåendet av borgensförbindelsen, inte kan anses innefatta något värde på grund av borgensgäldenärens

212 _{För en redogörelse av ytterligare exempel som kan utgöra förtäckta värdeöverföringar, se t.ex. Andersson,}

Kapitalskyddet, s. 152 ff. och Sandström, s. 308 ff. Se även NJA 1951 s. 6 I och II och NJA 1990 s. 343.

213 _{Se NJA 1980 s. 311, NJA 1995 s. 418 och Andersson, Kapitalskyddet, s. 159.} 214 _{Andersson, Kapitalskyddet, s. 157.}

215 _{Se härom närmare i Andersson, Kapitalskyddet, s. 157 f. och Sandström, s. 308 ff.} 216 _{HD hänvisar härvid till NJA 1951 s. 6 I och II, NJA 1966 s. 475 och NJA 1976 s. 618.} 217 _{För detta stycke, se NJA 1980 s. 311. Angående 17 kap. 3 § ABL och rättsverkan av ogiltiga}

38 bristfälliga betalningsförmåga.218 I denna del får således rättsläget anses vara klart. Om gäldenären saknar rimliga betalningsmedel i förhållande till skulden, är borgensförbindelsen vederlagsfri. Därigenom blir den också ogiltig om borgensförbindelsen inte har täckning i bolagets utdelningsbara medel.219 Det som däremot är oklart, är huruvida en borgensförbindelse ska anses vara vederlagsfri så snart den saknar ett kommersiellt syfte. Det vill säga en situation då borgensförbindelsen inte är affärsmässigt betingad, men borgensgäldenären samtidigt har oklanderlig betalningsförmåga avseende den eventuella regressfordringen som kan uppstå om borgensförbindelsen skulle realiseras.220 Det är således oklart huruvida en borgensförbindelse kan ses som vederlagsfri, och därigenom utgöra en värdeöverföring, endast på den grund att den saknar ett kommersiellt syfte.