McKinsey & Co myntade begreppet Born Globals år 1993 då de i sin studie av australiensiska SMF fann att flera företag inte följde de traditionella internationaliseringsmodellerna. Studien visade att företagen expanderade tidigt efter etableringen på hemmamarknaden till internationella marknader och flertalet sökte sig till avlägsna marknader baserat på vilka affärsmöjligheter de fann och engagerade sig till stor del i de internationella marknaderna, de här företagen valde McKinsey att benämna som Born Globals. Enligt Madsen & Servais (1997) är Born Globals inte en ny teori eller modell utan snarare ett ramverk som beskriver varför SMF kan vara internationella från födseln. Rasmussen & Madsen (2002) menar att Born Globals benämnts olika av forskare sedan det myntades men att alla syftar på samma företeelse, det vill säga att de snabbt internationaliserar sin verksamhet, exempel på andra namn för Born Globals är International New Ventures, Global Start-Ups och Infant Multinationals.
3.2.1 Definitioner av Born Globals
Som nämnt använder forskare olika definitioner av Born Globals (förteckning 1). Enligt Rennie (1993) är Born Globals företag som från start, eller i ett tidigt skede, agerar på en global marknad utan att stegvis gå från en lokal marknad. Författaren beskriver att Born Globals i genomsnitt börjar exportera två år efter att de grundats och av total försäljning uppgår 76 % av export. I likhet med Rennie (1993) menar Chetty & Campbell-Hunt (2004) att Born Globals är företag som expanderar sin verksamhet internationellt inom två år från att de grundas och att 80 % av deras försäljning är export. Oviatt & McDougall (1994:49) har ingen specifik definition med årtal och procentuella exportandelar utan definierar Born Globals som ”företagsorganisationer som från start strävar efter att uppnå konkurrensfördelar genom
30 resursanvändning och försäljning i många länder”. Servais et al. (2007) använder däremot en specificerad definition av Born Globals och beskriver dem som företag som inom tre år från start har mer än 25 % av sin försäljning internationellt vilket är i likhet med Knight & Cavusgils (1996) definition som menar att mer än 25 % av företagets totala försäljning skall vara internationell för att de ska klassas som Born Globals och de måste ske inom ett till två år från etableringen på hemmamarknaden.
3.2.2. Företeelsen Born Globals
Rennie (1993) menar i likhet med Oviatt & McDougall (1994) att Born Globals generellt uppfattas som högteknologiska företag vilket författarna beskriver som en missuppfattning då snabbt växande företag på den internationella marknaden finns ett brett spektrum av industrier. Vidare menar Knight et al. (2003) att Born Globals är unga företag vilka saknar rotade traditioner som ofta finns inom väletablerade stora företag vilket kan ses som en fördel då företagen kan expandera sin verksamhet utan att påverkas och begränsas av redan existerande traditioner.
Born Globals karaktäriseras av att företagen är beroende av unika resurser eller kompetenser vilket flera författare, bland annat Rennie (1993) och Oviatt & McDougall (1994), beskriver som avgörande för att lyckats på en internationell arena. Rennie (1993) menar att Born Globals till följd av sin tidiga och snabba internationalisering ofta möter hård konkurrens och
Förteckning 1: Definitioner av Born Globals
Rennie (1993)
Oviatt & McDougall (1994)
Knight & Cavusgil (1996)
Chetty & Campbell-Hunt (2004)
Servais et al. (2007)
Export efter två år från att de grundats och en exportandel på 76 %.
Företagsorganisationer som från start strävar efter att uppnå konkurrensfördelar genom resursanvändning och försäljning i många länder.
Export inom två år från att de grundats och en exportandel på 25 %.
Export inom två år från att de grundas och en exportandel på 80 %
Export inom tre år från att de grundats och en exportandel på 25 %.
31 därav måste erbjuda kunden ett unikt produktvärde genom exempelvis innovativ teknologi eller design. Knight et al. (2003) beskriver att Born Globals karaktäriseras av begränsade finansiella och materiella resurser då de oftast är nystartade och små företag vilket stärker behovet av unika immateriella resurser som exempelvis erhålls genom egenskaper och erfarenhet hos företagsledningen. Immateriella resurser är till skillnad från materiella påtagliga resurser svåra för andra företag att kopiera eller imitera vilket beskrivs som en fördel på konkurrenskraftiga internationella marknader. Chetty & Campbell-Hunt (2004) anser att unika immateriella resurser och kompetenser inom företaget är avgörande för hur väl de lyckas på internationella marknader.
Vidare beskriver Blomstermo & Sharma (2003) att majoriteten av Born Globals grundas och formas av aktiva entreprenörer. Oviatt & McDougall (1994) och Knight et al. (2003) anser att Born Globals utmärks av en unik ledarskapsstil där ledarens entreprenöriska egenskaper och drivkraft är essentiella för företagets internationalisering. Chetty & Campbell-Hunt (2004) menar i likhet med Blomstermo & Sharma (2003) att företagsledaren för Born Globals oftast ser marknader som gränslösa då de har internationell erfarenhet samt ett utvecklat nätverk vilket gör att de uppfattar internationella marknader som mindre riskfyllda och kostsamma att expandera till.
3.2.3 Motiv till Born Globals internationalisering
Enligt Rennie (1993) medför en internationell expansion av verksamheten flera fördelar för företaget och att verka internationellt kan i sig själv vara ett motiv att internationalisera. Knight et al. (2003) menar att då ett stort antal Born Globals besitter unika resurser och erbjuder marknaden specialiserade produkter kan de erhålla fördelar med att vara först på marknaden vilket ofta fungerar som ett motiv till internationalisering.
Hollensen (2007) beskriver ett antal motiv till internationalisering, proaktiva och reaktiva. Proaktiva motiv är planerade och sker i förebyggande syfte för att förändra och utveckla verksamheten. Proaktiva motiv är bland annat drivkraft från företagsledningen vilket reflekterar deras vilja och entusiasm att internationalisera företaget. Som beskrivet menar flera författare bland annat Oviatt & McDougall (1994), Knight et al. (2003) och Chetty & Campbell-Hunt (2004) att företagsledningens drivkraft och vilja att internationalisera verksamheten som essentiell för internationaliseringen. Vidare menar Hollensen (2007) att en teknologisk kompetens eller en unik produkt som gör att företaget upplever konkurrensfördelar ofta funderar som ett motiv för internationalisering vilket även Rennie (1993) och Oviatt & McDougall (1994) beskriver som grundläggande för Born Globals internationalisering. Hollensen (2007) anser att möjligheten att uppnå skalekonomier vilka
32 reducerar företagets kostnader samt tillväxtmöjlighet genom internationella marknader också funderar som motiv för internationalisering.
Hollensen (2007) menar att reaktiva motiv sker som en nödvändig reaktion till existerande tillstånd och förändringar inom och utom företaget. Förändringar som de reaktiva motiven beror på är till exempel hård konkurrens eller en liten och stagnerad hemmamarknad vilket bland annat innebär risk att förlora marknadsandelar eller tvinga företaget till internationell expansion. Madsen & Servais (1997) menar att Born Globals ofta upplever kapacitetsproblem på hemmamarknaden och internationaliserar sin verksamhet för att få tillgång till fler marknader som efterfrågar deras produkt. Enligt Hollensen (2007) är ytterligare motiv till internationalisering att det finns en efterfrågan från internationella marknader samt möjligheten att förlänga försäljningen av en produkt som är säsongsbetonade och därigenom inte är konstant efterfrågad på hemmamarknaden. Vidare beskriver flera författare bland annat Chetty & Campbell-Hunt (2004) att kontakter inom nätverk kan inspirera och påverka företaget till internationell expansion.
3.3 Förklarande faktorer och drivkrafter till Born Globals internationalisering