Woods (2001) konstaterar att det ökade antalet världsorganisationer och internationella ekonomiska avtal har integrerat marknader och underlättat global handel. Vidare menar Madsen & Servais (1997) att minskade barriärer för internationell handel har bidragit till
64 SMFs möjlighet att verka internationellt och även Chetty & Campbell-Hunt (2004) betonar att handeln har liberaliserats och underlättats. Författarnas resonemang överensstämmer med att Ytterborn, grundare för Poc, anser att minskade restriktioner och ökad öppenhet och tillgänglighet mellan länder underlättat för internationell handel. Ytterborn beskriver hur Poc upplever fördelar av världsorganisationer och internationella ekonomiska avtal då exempelvis regler och certifieringar för produkter i den bransch där företaget verkar sker gemensamt över hela Europa. Enligt Hill (2007) medför avskaffande av handelsbarriärer och upprättande av organisationer som främjar handel att flödet av varor, tjänster och kapital mellan länder underlättas vilket Holknekt, grundare för Odd Molly, resonerar i likhet med då han beskriver att Sveriges medlemskap i EU logistiskt sett underlättat för handel inom Europa. Även Ytterborn betonar fördelarna med EU då bland annat resande, utbildning och internationell handel underlättats. Sammantaget underbyggs det teoretiska resonemanget av den empiriska studien där samtliga respondenter betonat vikten av världsorganisationer och ekonomiska avtal och dess betydelse för att underlätta och öka internationell handel. Organisationer och avtal är vitala för att öppna och möjliggöra affärer över landsgränser vilket i synnerhet är betydelsefullt för Born Globals som har världen som sin marknad. Born Globals är beroende av att de kan göra affärer på en global basis och det kan konstateras att det underlättas av världsorganisationer och internationella ekonomiska avtal som verkar för att liberalisera internationell handel och investeringar genom att öppna marknader för varor, tjänster och kapital.
Rennie (1993) menar att till följd av att transport- och kommunikationsteknologin utvecklats har SMF idag nya möjligheter att konkurrera med stora företag. Begränsade resurser, vilka Born Globals ofta karaktäriseras av, är enligt Madsen & Servais (1997) inte längre ett lika stort hinder som tidigare eftersom både transport och kommunikation blivit billigare. Av den empiriska studien framgår det att den utvecklade transport- och kommunikationstekniken har medfört förändrade förutsättningar för företag som bedriver internationell handel då samtliga respondenter menar att den tekniska utvecklingen underlättat internationalisering av företagens verksamhet. Ytterborn beskriver att den utvecklade transportteknologin haft stor betydelse för dem då deras produkter nästan uteslutande produceras i Asien, något som inte hade varit möjligt utan utvecklingen. Vidare menar Ytterborn att det tidigare inte heller varit lönsamt för företag att förlägga aktiviteter på geografiskt avlägsna marknader men att företag idag kan välja leverantörer och partners oberoende av geografiskt läge vilket samstämmer med Hills (2007) diskussion om att en ekonomisk lönsamhet möjliggjorts genom den utvecklade teknologin. Hansson, VD för Roxtec, menar att den utvecklade kommunikationsteknologin underlättat för företag att agera på en global arena, han menar att utvecklingen av teknik som Internet och telefoni har förkortat tiden från idé till försäljning av
65 produkt vilket korresponderar med Chetty & Campbell-Hunts (2004) resonemang om att en ökad access och kontakt med exempelvis kunder och distributörer underlättats av kommunikationsteknologins utveckling, speciellt med uppkomsten av Internet. Även Holknekt, grundare av Odd Molly, menar att det är uppenbart att både transport- och kommunikationsteknologin har bidragit till Odd Mollys snabba internationella expansion. Samtliga respondenters åsikter överensstämmer således med bland annat Blomstermo & Sharma (2003) som anser att en utvecklad transport- och kommunikationsteknik haft en avgörande betydelse för uppkomsten av Born Globals. Det har visat sig att företag genom den utvecklade teknologin idag har nya möjligheter att exempelvis välja att förlägga aktiviteter på geografiskt avlägsna marknader och trots det, och ibland på grund av det, åstadkomma ekonomisk lönsamhet, något som inte var möjligt i samma utsträckning innan transporter och kommunikation effektiviserades. Det kan konstateras att den utvecklade tekniken är en starkt bidragande drivkraft till Born Globals tidiga och snabba internationalisering.
Enligt Rennie (1993) har kunders preferenser skiftat från standardiserade till specialiserade och anpassade produkter vilket har resulterat i att nischmarknaders betydelse ökat. Flera författare, bland annat Rennie (1993), Madsen & Servais (1997) och Blomstermo & Sharma (2003), menar att uppkomsten av nischmarknader har möjliggjort en tidig internationalisering för SMF. Ytterborn anser att Poc befinner sig på en nischmarknad och eftersom skidåkning idag består av många olika subkulturer måste Poc hitta produkter och specialisera sig för alla segment, de måste skapa en brokig bild av sig själva där de har närvaro i samtliga. Oviatt & McDougall (1994) menar att inom nischmarknader har efterfrågan mellan avlägsna länder homogeniserats vilket underlättar internationell handel. Enligt Chetty & Campbell-Hunt (2004) har den homogeniserade efterfrågan betydelse för Born Globals då den skapar en ideal kontext för dem att verka i eftersom de har en global inriktning från start. Det kan konstateras att Oviatt & McDougall (1994) och Chetty & Campbell-Hunts (2004) resonemang gällande homogen efterfrågan stämmer väl överens med samtliga respondenters resonemang i den empiriska studien. Ytterborn anser att efterfrågan på Pocs produkter till stor del är homogen mellan olika marknader vilket han menar har underlättat för företagets internationalisering, Poc kan i princip adressera marknaden på ett och samma vis oberoende av geografi. Holknekt upplever likaså att efterfrågan på Odd Mollys produkter är homogen, de flesta marknader efterfrågar samma produkter. Slutligen menar även Hansson att efterfrågan på Roxtecs grundprodukt är den samma världen över, mycket beroende på att de har en standardiserad produkt som genom att anpassas fungerar för många olika segment. Sammanfattningsvis kan det konstateras att samtliga fallföretag har en global produkt som inte är typiskt svensk eller avsedd för en enskild marknad. En homogen efterfrågan för samtliga företags produkter har gjort det möjligt för dem att agera på en global marknad och det är tydligt att kundernas
66 preferenser har betydelse för hur väl företagen lyckas med en snabb och tidig internationalisering. Det står således klart att Born Globals internationaliseringsbeteende till stor del föregås av en homogeniserad efterfrågan världen över vilket gör att Born Globals kan ha världen som sin marknad utan att behöva anpassa grundprodukten till olika marknader. En homogen efterfrågan är en grundförutsättning för att Born Globals ska kunna existera.
Flera författare, bland annat Hollensen (2007), beskriver ett antal motiv till internationalisering vilka den empiriska studien till stor del stämmer överens med. Hollensen (2007) menar att internationella marknader skapar tillväxtmöjligheter för företag vilket samstämmer med den empiriska studien då samtliga respondenter beskriver affärsmöjligheten som ett av de främsta motiven till internationalisering. Hollensen (2007) menar även att ett motiv för att internationalisera är efterfrågan från internationella marknader vilket illustreras av den empiriska studien då Holknekt betonar attraktionen från internationella marknader som ett starkt motiv, Odd Molly såg en affärsmöjlighet och ville verka där attraktionen av deras produkter fanns. Vidare menar författaren att möjligheten att uppnå skalekonomier är ett motiv till internationalisering, vilket den empiriska studien illustrerar då Ytterborn framhåller att förutom affärsmöjligheten är huvudmotivet för Pocs internationella expansion möjligheten att uppnå de skalekonomier som är grundläggande för den bransch de är aktiva inom vilket inte är möjligt på den svenska marknaden som inte är tillräckligt stor. Madsen & Servais (1997) menar att Born Globals ofta upplever kapacitetsproblem på hemmamarknaden vilket är ett motiv till att de väljer att internationalisera sin verksamhet. I likhet med författarnas resonemang beskriver samtliga respondenter hemmamarknaden som begränsad och inget av företagen har från att de etablerades varit ämnade enbart för en enskild marknad. Knight et al. (2003) ser att Born Globals unika och specialiserade produkter kan vara ett motiv till att internationalisera och på så vis erhålla fördelar genom att vara först på en global marknad och Oviatt & McDougall (1994) ser det som grundläggande för att kunna internationalisera. För Roxtec som har en unik produkt har världen enligt Blomqvist alltid varit marknaden. Vidare beskriver flera författare, bland annat Oviatt & McDougall (1994), Knight et al. (2003) och Chetty & Campbell-Hunt (2004), att ett av de främsta motiven för internationalisering är drivkraft från företagsledningen. Från samtliga företag i den empiriska studien är det tydligt att vilja och entusiasm varit en starkt bidragande faktor att internationalisera respektive verksamhet. Sammanfattningsvis är det tydligt att den empiriska studien illustrerar och sammanfaller med de motiv som författare nämner som de främsta för att företag internationaliserar sin verksamhet. Det kan konstateras att det främst är affärsmöjligheten, en liten och otillräcklig hemmamarknad samt drivkraften från företagsledningen som är avgörande för att Born Globals väljer att expandera till internationella marknader.
67 Utifrån den empiriska studien är de huvudsakliga reflektioner som framkommit i analysen av de bidragande drivkrafter som möjliggör Born Globals internationaliseringsbeteende följande: Ett ökat antal världsorganisationer och internationella ekonomiska avtal har
underlättad Born Globals internationalisering.
Den utvecklade kommunikations- och transporttekniken är en bidragande faktor till Born Globals tidiga och snabba internationalisering.
En homogeniserad efterfrågan gör att Born Globals kan ha världen som sin marknad vilket kan ses som en förutsättning för att de ska kunna existera.
68
6 SLUTSATS
I det avslutande kapitlet presenteras slutsatserna av uppsatsens delproblem vilket resulterar i att huvudproblemet besvaras. Vidare redogör vi för studiens begränsning vilken läsaren bör hålla i åtanke och slutligen ges förslag till fortsatt forskning och rekommendationer till företag som verkar eller ämnar verka på en global marknad.
6.1 Besvarande av huvudproblem
Idag internationaliserar ett stort antal företag sin verksamhet till avlägsna marknader i ett tidigt skede från att de grundats. Således följer företagen inte de traditionella modellerna för internationalisering som beskriver en stegvis process där företag i den initiala fasen internationaliserar till närliggande marknader. Forskare benämner företagen Born Globals. I uppsatsen har vi utgått från huvudproblemet i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver. Nedan diskuteras delproblemen gällande Born Globals internationaliseringsbeteende, möjliggörande drivkrafter och förklarande faktorer till beteendet, för att sedermera besvara huvudproblemet.
Delproblem ett behandlar Born Globals beteende vid internationell expansion. Utifrån vår analys kan vi konstatera att Born Globals internationaliseringsbeteende främst bygger på kunskap som grundaren sedan tidigare besitter vid etableringen av det aktuella företaget. Kunskapen är en kombination av grundarens tidigare erfarenheter från internationell handel och relationer med andra aktörer inom nätverk. Från analysen kan vi emellertid urskilja att för grundaren har kunskapsackumulationen pågått under en lång period innan det aktuella företaget etablerats och således dra slutsatsen att dennes personliga anskaffning av kunskap en inkrementell process. Den insamlade empirin visar på att Born Globals internationaliseringsbeteende är resultatet av en grundare med tidigare erfarenhet och entreprenöriska egenskaper.
Från vår analys kan det fastställas att Born Globals expanderar direkt till avlägsna marknader i ett tidigt skede efter att de grundats vilket bland annat har möjliggjorts av att kommunikations- och transporttekniken utvecklats, marknader har homogeniserats och antalet världsorganisationer och ekonomiska internationella avtal har ökat. Således kan vi konstatera att det psykiska avståndet mellan världens marknader har reducerats till följd av nämnda drivkrafter vilket har underlättat global handel mellan länder och såldes format Born Globals beteende vid internationalisering. Vidare visar vår analys att Born Globals anpassar sin nivå
69 av engagemang efter olika marknader, huvudsakligen baserat på upplevd risk, efterfrågan, kunskap och kontakter på marknaden. Vi kan även se att Born Globals ökar sitt engagemang på marknaderna då de erhåller kunskap om marknaderna de vekar på. Att nivån av engagemang utvecklas med tiden tyder på att Born Globals internationalisering följer en inkrementell utveckling. Således kan vi dra slutsatsen att Born Globals beteende vid internationell expansion karaktäriseras av att de expanderar direkt till avlägsna marknader, expansionen för företaget per se är således inte en inkrementell process men då företagens grundare driver igenom internationaliseringen med hjälp av sina tidigare erfarenheter och kontakter ser vi emellertid en personlig inkrementell kunskapsackumulering.
Delproblem två behandlar faktorer som kan förklara Born Globals beteende vid internationell expansion. Vi kan från vår analys urskilja faktorer som är av särskild betydelse och delvis kan förklara Born Globals internationaliseringsbeteende. Den främsta faktorn vi finner kan förklara beteendet är entreprenören i företaget som kan identifiera affärsmöjligheter och de resurser som är nödvändiga för att etablera och internationalisera verksamheten. Vidare tyder vår analys på att även andra individer inom företaget kan ses som förklarande faktorer till Born Globals internationaliseringsbeteende, då de kan besitta egenskaper och kunskap likt entreprenören. Från vår analys drar vi slutsatsen att entreprenören och andra individer i företaget inte kan förklara uppkomsten av Born Globals, snarare fungerar de som förklarande faktorer som gör att internationaliseringen de facto sker. Uppkomsten av Born Globals förklaras av de bakomliggande drivkrafterna som gör att företagen kan existera, vilka diskuteras i delproblem tre, medan Born Globals beteende förklaras av de faktorer som medför att företagen kan internationalisera i ett tidigt skede.
Delproblem tre behandlar drivkrafter som möjliggör Born Globals tidiga och snabba internationalisering. Det står klart att det ökade antalet världsorganisationer och internationella ekonomiska avtal har underlättat och möjliggjort en ökad internationell handel mellan länder genom att liberalisera och öppna upp marknader för varor, tjänster och kapital. Vidare har den utvecklade kommunikations- och trasporttekniken medfört ökade möjligheter till internationell handel då det blivit billigare, snabbare, enklare och mer pålitligt att förflytta varor och information över gränser. Då efterfrågan homogeniserats på världens marknader har det blivit enklare för Born Globals att internationalisera eftersom de agerar på en global marknad, de behöver därmed inte anpassa sin produkt efter olika marknaders efterfrågan. Utifrån vår analys kan vi dra slutsatsen att ovanstående tre drivkrafter har särskild betydelse för Born Globals snabba och tidiga internationella expansion.
70 Slutligen behandlar huvudproblemet i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver. Vi har från vår analys funnit att Born Globals internationaliseringsbeteende kan förklaras delvis utifrån det beteende som de traditionella modellerna beskriver för företag internationalisering. Från vår analys kan vi konstatera att Born Globals baserar sitt engagemang på internationella marknader på den kunskap och erfarenhet individerna inom företaget har om marknaden och internationell handel. Vi kan även fastställa att desto mer kunskap Born Globals erhåller genom relationer och kontakter individerna inom företaget har desto mer ökar företagen sitt engagemang på en marknad. Det finns således tydliga likheter mellan hur Born Globals internationaliserar sin verksamhet med hur de traditionella modellerna beskriver att företag internationaliserar. Den huvudsakliga skillnaden vi finner är emellertid att de har olika analysnivåer. Uppsalamodellen fokuserar på kunskap och erfarenhet som företaget besitter och Nätverksmodellen fokuserar på kunskap och erfarenhet genom relationer som företaget har. Born Globals internationaliserar med hjälp av kunskap genom erfarenhet och kunskap genom relationer som individerna besitter.
Avslutningsvis kan vi dra slutsatsen att Born Globals internationaliseringsbeteende främst kan förklaras genom en kombination av Uppsala- och Nätverksmodellen då det är tydligt att Born Globals internationaliserar inkrementellt likt de traditionella modellerna beskriver att företag gör men för Born Globals är processen indirekt. Vi kan dra slutsatsen att det finns en likhet mellan hur de traditionella modellerna beskriver företags internationalisering och Born Globals beteende gällande vilka marknader de expanderar till. Båda expanderar till psykiskt nära marknader i den initiala fasen men även geografiskt avlägsna marknader är idag psykisk nära marknader vilket gör att Born Globals kan internationalisera direkt till geografiskt avlägsna marknader. Vidare är vår uppfattning att Born Globals internationalisering möjliggjorts av ett antal externa drivkrafter vilka vi anser måste inkluderas då företagens internationaliseringsbeteende analyseras eftersom vi ser dem som avgörande för uppkomsten av Born Globals. Aspekten tas inte hänsyn till i de traditionella modellerna då de inte är grundade på den samhällsbild som råder idag och därav ser vi ett behov av att revidera modellerna och ta de nya externa faktorerna i beaktning.
6.2 Studiens begränsningar
Den empiriska fallstudien baseras på multipla fall men eftersom det endast är tre företag som studerats kan det upplevas som en svag grund för generalisering av uppsatsens slutsatser. Det föreligger en svårighet i att låta endast tre företags internationaliseringsbeteende reflektera alla Born Globals internationella expansion. I uppsatsen har vi strävat efter att uppnå viss analytisk generaliserbarhet i våra slutsatser men eftersom det inte är den huvudsakliga
71 målsättningen anser vi att tre företag är tillräckligt för att upprätthålla den externa validiteten och till viss del kunna dra generellt gällande slutsatser från studien. Vidare representerar företagen i den empiriska studien endast tre industrier och likt svagheten med att endast studera tre företag kan även de få representerade industrierna medföra en svag grund för generalisering. Vi eftersträvade emellertid att den empiriska studien skulle representeras av olika industrier för att på så vis upprätthålla den externa validiteten.
Slutligen har vi valt att utföra en retrospektiv fallstudie där företag inte studeras under en process utan istället har vi efter respektive företags genomförda internationalisering träffat respondenter från företagen och studerat vad de beskriver som kritiska incidenter under företagets internationaliseringsprocess. Den ideala fallstudien utförs under en process där företag studeras vid flera tillfällen av internationaliseringen för att höja den interna validiteten och undvika att uppsatsens slutsatser påverkas av att respondenterna delgett subjektiva och felaktiga återspeglingar av den genomförda internationella expansionen. Då ett företags internationalisering oftast pågår under en lång period, även för Born Globals, har vi inte haft möjlighet att utföra en fallstudie där företagen studeras under en process.
6.3 Förslag till fortsatt forskning och rekommendationer till företag
Utifrån vår slutsats ger vi nedan förslag till fortsatt forskning om Born Globals inom två huvudsakliga områden samt rekommendationer till företag som i ett tidigt skede verkar eller ämnar verka på en global marknad.
Vi har kommit fram till att det finns ett behov av fortsatt forskning kring i vilken utsträckning Born Globals internationaliseringsbeteende kan förklaras utifrån traditionella modeller för internationell expansion. I studien har vi funnit att Born Globals internationalisering delvis kan förklaras utifrån Uppsala- och Nätverksmodellen då det finns klara likheter mellan Born Globals beteende och hur företag enligt de traditionella modellerna internationaliserar. Även om det finns likheter ser vi att de traditionella modellerna inte kan förklara Born Globals internationalisering till fullo eftersom de inte tar externa variabler som exempelvis en förändrad samhällsbild i beaktning. Dagens samhällsbild har medfört nya förutsättningar för företags att agera på en global arena då exempelvis transport- och kommunikationsteknik har utvecklats och därmed underlättat handel mellan avlägsna länder. Vi anser således att det föreligger ett behov av att forska vidare kring huruvida de externa drivkrafterna som den förändrade samhällsbilden föregås av bör inkluderas i de traditionella internationaliseringsmodellerna. Vidare har vi utifrån vår slutsats urskiljt att betydelsen av kunskap från erfarenhet och relationer som de traditionella modellerna betonar som en avgörande faktor för internationell expansion även har betydelse för Born Globals, skillnaden
72 är att analysenheten för Born Globals är individen och enligt de traditionella modellerna är det företaget. Vi ser således ett behov av att revidera de traditionella modellerna för internationalisering gällande analysnivå och i fortsatt forskning av Born Globals fokusera på företagets individer och deras tidigare kunskap. Vi rekommenderar att forskning vidare analyserar Born Globals ur ett tidsperspektiv som sträcker sig bakåt och inkluderar tiden innan företaget grundats. Slutligen vill vi påvisa behovet av ytterligare forskning kring Born Globals då det föreligger en begränsad mängd forskning kring ämnet samt att Born Globals främst studerats ur ett ensidigt perspektiv som exkluderat att de traditionella modellerna till viss del kan förklara även Born Globals internationalisering.
Från vår slutsats kan vi ge två huvudsakliga rekommendationer till företag som i ett tidigt