Born Globals internationaliseringsbeteende : en inkrementell process?

(1)

Born Globals

internationaliseringsbeteende

- en inkrementell process?

Författare:

Fanny Hejdström

Johanna Hellström

Handledare:

Mikael Hilmersson

Program:

Turismprogrammet

Ämne:

Internationell

Marknadsföring

Nivå och termin: C-nivå, VT-09

Handelshögskolan BBS

(2)

Vi vill rikta ett stort tack till de personer som möjliggjort vår studie av Born Globals!

Vi tackar de respondenter som visat engagemang och intresse genom att avlägga tid och ställa upp på de intervjuer som den empiriska studien är baserad på. Stort tack till Fredrik Hansson, VD på Roxtec AB, Mikael Blomqvist, grundare av Roxtec AB, Per Holknekt, grundare av Odd Molly International AB, Peter Westher på Syndsvenska Handelskammaren samt Stefan Ytterborn, VD och grundare av Poc Sweden AB.

Slutligen vill även tacka vår handledare, Mikael Hilmersson, doktorand på Baltic Business School vid Högskolan i Kalmar, som visat stort intresse och genom konstruktiv kritik och värdefulla åsikter hjälpt oss genomföra vår studie av Born Globals.

Kalmar 29 maj 2009

(3)

i I den här uppsatsen har vi valt att studera Born Globals vilket är företag som snabbt och i ett tidigt skede expanderar till internationella marknader. Syftet med uppsatsen är att analysera och kritiskt granska i vilken utsträckning Born Globals kan ses som en företeelse med nya och alternativa drivkrafter och förklarande faktorer i relation till mer traditionella internationaliseringsmodeller. För att uppnå syftet har vi valt huvudproblemet, i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver, och för att besvara det har vi tillämpat en kvalitativ forskningsmetod.

Den teoretiska referensramen innefattar en deskription av traditionella modeller för internationalisering samt en redogörelse för Born Globals internationella expansion. Avsnittet om Born Globals innefattar också interna förklarade faktorer och externa drivkrafter som möjliggör företagens tidiga och snabba internationalisering. Den empiriska studien presenteras företagsvis och behandlar respektive företags internationalisering och globala inriktning samt respektive entreprenörs roll och externa drivkrafters betydelse för internationalisering.

Följande genomförs en analys som grundar sig i den teoretiska referensramen och den empiriska studien. I analysen diskuteras Born Globals internationaliseringsbeteende som visat sig bygga på grundarens och individers kunskap från erfarenhet och relationer, beteendet karaktäriseras av att företagen internationaliserar direkt till avlägsna marknader. Vidare analyseras interna förklarade faktorer och externa drivkrafter till Born Globals beteende.

I slutsatsen konstateras att Born Globals internationaliseringsbeteende främst kan förklaras genom en kombination av Uppsala- och Nätverksmodellen då det är tydligt att Born Globals internationaliserar inkrementellt likt de traditionella modellerna beskriver att företag gör men kunskap för Born Globals erhålls genom individerna inom företagen. Det har visat sig att ett antal externa drivkrafter har betydelse för Born Globals internationalisering vilka inte tas hänsyn till i de traditionella internationaliseringsmodellerna vilka således inte fullt ut kan förklara Born Globals beteende. Därav konstateras att ett behov att revidera de traditionella modellerna föreligger så att de externa drivkrafter som format dagens samhällsbild inkluderas.

Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning angående Born Globals internationalisering och rekommendationer för företag som verkar eller ämnar verka på en global marknad.

Nyckelord: Born Globals, internationalisering, Uppsalamodellen, Nätverksmodellen,

(4)

ii

1 INTRODUKTION ...1

1.1 Internationalisering av företag ...1

1.2 Förändrad samhällsbild ...2

1.3 Uppkomst av Born Globals ...4

1.4 Problemdiskussion ...4 1.5 Problemformulering ...6 1.5.1 Huvudproblem ...6 1.5.2 Delproblem ...7 1.6 Syfte ...8 1.7 Avgränsningar ...8 1.8 Disposition ...9 2 METOD ... 11 2.1 Disposition av metodkapitlet ... 11 2.2 Abduktiv forskningsansats ... 12 2.3 Kvalitativ forskningsmetod ... 13

2.3.1 Betänkligheter kring kvalitativ forskningsmetod ... 14

2.4 Forskningsstrategi - fallstudie ... 14

2.4.1 Fallstudiens design ... 15

2.4.2 Val av fallföretag ... 16

2.4.2.1 Odd Molly International AB ... 16

2.4.2.2 Poc Sweden AB ... 17

2.4.2.3 Roxtec AB ... 17

2.4.2.4 Sydsvenska Handelskammaren ... 17

2.4.3 Betänkligheter kring fallstudie som forskningsstrategi ... 18

2.5 Empirisk datainsamlingsteknik ... 19 2.5.1 Sekundärdata... 19 2.5.2 Primärdata ... 19 2.6 Undersökningskvalitet ... 20 2.6.1 Validitet ... 20 6.2.2 Reliabilitet ... 21 3 TEORETISK REFERENSRAM ... 22 3.1 Traditionella internationaliseringsmodeller ... 22 3.1.1 Uppsalamodellen ... 22

3.1.1.1 Kunskap och engagemang på internationella marknader ... 23

3.1.1.2 Betänkligheter kring Uppsalamodellen ... 25

3.1.2 Nätverksmodellen ... 26

3.1.2.1 Aktörer, resurser och aktiviteter... 28

(5)

iii

3.2.3 Motiv till Born Globals internationalisering ... 31

3.3 Förklarande faktorer och drivkrafter till Born Globals internationalisering ... 32

3.3.1 Interna förklarande faktorer ... 32

3.3.1.1 Internationellt entreprenörskap ... 32

3.3.1.2 Internationellt entreprenörskap inom SMF ... 33

3.2.1.3 Entreprenörens betydelse för internationalisering ... 33

3.2.1.4 Individers betydelse för internationalisering ... 35

3.3.2 Externa drivkrafter ... 36

3.3.2.1 Marknadsintegration ... 36

3.3.2.2 Förändrade kundpreferenser och homogen efterfrågan... 37

3.3.2.2 Utvecklad kommunikations- och transportteknologi ... 38

3.4 Sammanställning av internationaliseringsbeteende ... 39

4 EMPIRI ... 40

4.1 Odd Molly International AB ... 40

4.1.1 Internationalisering av verksamheten ... 40

4.1.2 Global inriktning ... 41

4.1.3 Entreprenörens roll för internationalisering ... 42

4.2 Poc Sweden AB ... 44

4.2.3. Global inriktning ... 46

4.3 Roxtec AB ... 49

4.3.2 Global inriktning ... 50

5 ANALYS ... 54

5.1 Born Globals internationaliseringsbeteende ... 54

5.1.1 Kunskap från erfarenhet ... 54

5.1.2 Kunskap från relationer ... 56

5.1.3 Reducerat psykiskt avstånd ... 57

5.2 Interna förklarande faktorer till Born Globals beteende ... 60

(6)

iv 6.2 Studiens begränsningar ... 70 6.3 Förslag till fortsatt forskning och rekommendationer till företag ... 71

KÄLLFÖRTECKNING

(7)

1

1 INTRODUKTION

I det inledande kapitlet beskriver vi tre områden, internationalisering av företag, en förändrad samhällsbild och uppkomst av Born Globals vilka är fundamentala för att ge läsaren en grundläggande förståelse för problematiken som vi behandlar i uppsatsen. Problemet vi valt att studera diskuteras och formuleras genom ett huvudproblem och tre delproblem och vidare redogör vi för uppsatsens syfte. Kapitlet avslutas med avgränsningar för studien samt en fortsatt disposition av uppsatsen.

1.1 Internationalisering av företag

Enligt Oviatt & McDougall (1994) expanderar ett stort antal små och medelstora företag (SMF) sin verksamhet till avlägsna marknader direkt eller i ett tidigt skede från att de etablerats på hemmamarknaden. Eftersom de således inte följer de traditionella internationaliseringsmodellerna som flera författare beskriver, däribland Johanson & Vahlne (1977), Cavusgil (1980), Reid (1981), Gankema et al. (2000) och Jansson & Sandberg (2008) där företag expanderar till närliggande marknader i den initiala fasen och därefter stegvis expanderar till mer avlägsna marknader, diskuteras uppkomsten av en ny företeelse, Born Globals. De företag som direkt eller i ett tidigt skede expanderar sin verksamhet till internationella marknader baserar således inte expansionen på den kunskap företagen erhållit genom erfarenhet på närliggande marknader utan Chetty & Campbell-Hunt (2004) beskriver att olika typer av tidigare erfarenheter från företags individer samarbeten och partnerskap är vad som möjliggör en snabb internationalisering.

Internationalisering är enligt Hollensen (2007) en process där företag expanderar sin verksamhet till andra marknader vilket ökar möjligheten att verka på potentiellt lönsamma marknader och öka sin konkurrenskraft. Flera författare inom internationell marknadsföring däribland Johanson & Vahlne (1977), Cavusgil (1980), Reid (1981), Gankema et al. (2000) och Jansson & Sandberg (2008), har sedan mitten av 1970-talet beskrivit processen att internationalisera som successiv, med ökad involvering i internationella marknader. Johanson & Vahlne (1977) är grundarna till Uppsalamodellen, en modell för att förklara företags stegvisa internationalisering vilken ses som den främsta traditionella internationaliseringsteorin som används än idag för att beskriva företags expansion till internationella marknader. De beskriver att kunskap och erfarenhet av internationella marknader är ett fundament för att företag stegvis ska öka sitt engagemang för exempelvis export, kontor och produktion i andra länder och genom att verka på internationella marknader kan företag anskaffa nödvändig kunskap för fortsatt expansion.

(8)

2 Cavusgil (1980) beskriver processen att internationalisera som komplicerad då kunskap om internationella marknader är nödvändig för expansion. Kunskap erhålls genom erfarenhet, företag lär sig om internationella marknader genom att verka på dem, vilket gör att internationalisering blir en stegvis process. Jansson & Sandberg (2008) menar att företags internationalisering till marknader med stark tillväxt generellt sker genom en stegvis process och författarna förtydligar att företag vanligtvis etablerar sin verksamhet till geografisk och kulturellt nära marknader. Ett företags första etablering på internationella marknader sker oftast genom endast sporadisk export eller via en agent eller distributör, gradvis ökar engagemanget och företaget etablerar till exempel ett säljkontor som kan utvecklas till ett dotterbolag. Den stegvisa processen beror, som tidigare nämnt, på att ett företags engagemang på internationella marknader bestäms av företagets kunskap om marknaden vilken de erhåller genom att verka på den.

Enligt Blomstermo & Sharma (2003) har det främst varit stora multinationella företag som internationaliserat sin verksamhet och traditionellt har internationell handel dominerades av dessa företag. Uppsalamodellen som förespråkar en stegvis process för internationalisering är baserade på den världsbild som var rådande på 1970-talet men är än idag de mest frekvent använda för att förklara företags internationaliseringsprocess. Johanson & Vahlne (1977) var de första författare som beskrev internationaliseringsprocessen som inkrementell och deras studie baseras på retrospektiva empiriska undersökningar av stora företag som internationaliserade sin verksamhet under mitten av 1900-talet Då samhället är i ständig förändring är det uppenbart att världsbilden idag inte är densamma som då de traditionella internationaliseringsteorierna skapades. Jansson (2007) beskriver att bland annat affärsklimatet har de senaste decennierna förändrats drastiskt till följd av förändrade förutsättningar i samhället.

1.2 Förändrad samhällsbild

Sedan 1970-talet har förutsättningarna i samhället enligt Jansson (2007) förändrats vilket författaren beskriver bland annat vara en följd av globaliseringen. Globalisering är enligt Hill (2007) en process där marknader och enskilda länder integreras och förenas till en global marknad där preferenser och behov homogeniseras.

Barney (2004) såväl som Woods (2001) uppmärksammar tre aspekter av globalisering och beskriver det som en ekonomisk, politisk och teknologisk process där ett flöde av människor, information och produkter äger rum över gränser. Den ekonomiska aspekten involverar enligt Woods (2001) bland annat ett ökat antal världsorganisationer och internationella ekonomiska avtal som underlättar global handel, till exempel Europeiska Unionen (EU),

(9)

3 Världshandelsorganisationen (WTO) och General Agreement of Tariff and Trade (GATT). Enligt Hill (2007) medför globaliseringen delvis avskaffande av handelsbarriärer, exempelvis restriktioner av utländska investeringar och tariffer, vilket underlättar flödet av varor, tjänster och kapital mellan länder. Woods (2001) diskuterar tillväxtmarknaders ökade integration med omvärlden samt ett skift mot marknadsorienterade, internationella ekonomier som centrala delar av den politiska aspekten, exempelvis är Ryssland och Kina idag till större del integrerade i världshandeln än tidigare. Hill (2007) anser att avregleringar och privatiseringar är naturligt i en marknadsorienterad ekonomi vilket generellt ökar handelsmöjligheterna över gränser. Avregleringar och privatiseringar innebär bland annat att privata företag kan etableras på en fri marknad och att staten har ett reducerat ägandeskap och kontroll av handel. Enligt Woods (2001) har den teknologiska aspekten påverkat samhället och den globala marknaden som dagens företag agerar på samt skapat nya möjligheter inom transport-, kommunikations- och informationsteknologi. Hill (2007) beskriver att innovationer inom transportteknologin, främst jetflygplan och containerfrakt, förenklar global transport till exempel genom tids- och kostnadsreducering vilket även Woods (2001) anser vara de viktigaste teknologiska innovationerna som tillsammans med järnvägens uppkomst haft betydelse för utvecklingen av handel mellan länder. Vidare har kommunikationsteknologin utvecklats med satelliter, digitala system och Internet vilket haft en revolutionerande effekt som till exempel möjliggjort kostnadsreducering. Det har blivit lättare, snabbare och mindre kostsamt att skapa och behålla kontakt med exempelvis kunder och distributörer på en global arena. Den explosiva utvecklingen av Internet har utvecklat handeln mellan länder och skapat möjlighet att interagera över gränser.

De ekonomiska, politiska och teknologiska förändringarna i samhället är viktiga aspekter för den ökade internationaliseringen som enligt Jansson (2007) bidragit till tillväxtmarknaders snabba progression och ökade integration i världsekonomin. De förändrade förutsättningarna är bland annat orsakade av globalisering men även av en ökad internationalisering av företag. Idag upplever vi en ”tredje våg” av internationalisering där företag i stor utsträckning etablerar sig i Central- och Östeuropa, Ryssland, Kina och Indien vilka under de tre senaste decennierna har blivit viktiga marknader för internationella affärer. För företag har efterfrågan ökat från tillväxtmarknaderna samtidigt som konkurrensen har blivit intensivare vilket har medfört en ökad reallokering av resurser och produktion. Hill (2007) menar att globaliseringen har skapat nya möjligheter för SMF. Jansson (2007) betonar att SMF ofta karaktäriseras av begränsade resurser men Hill (2007) menar emellertid att ett företags storlek och resurser har minskat i betydelse till följd av globaliseringen. SMF kan uppleva fördelar då handel på globala marknader inte är lika resurskrävande på grund av minskade handelsbarriärer samt tid- och kostnadsreduceringar vilket har medfört ett ökat antal företag

(10)

4 på marknaden. Enligt Woods (2001) har världshandeln de tre senaste decennierna femdubblats och att andelen utländska investeringar har ökat drastiskt, delvis på grund av globaliseringen. Blomstermo & Sharma (2003) menar i likhet med Jansson & Sandberg (2008) att de senaste decennierna expanderar ett ökat antal SMF sin verksamhet till internationella marknader. Blomstermo & Sharma (2003) och Oviatt & McDougall (1994) beskriver båda att allt fler SMF inte följer de traditionella inkrementella internationaliseringsmodellerna, istället expanderar många SMF direkt till avlägsna marknader.

1.3 Uppkomst av Born Globals

Flera författare, bland annat Jansson (2007) diskuterar globaliseringen och de förändrade förutsättningarna i samhällets betydelse för företag, exempelvis då tillväxtmarknader i större utsträckning integrerats i världsekonomin och efterfrågan har därmed tilltagit. Genom den förändrade samhällsbilden har nya och ökade möjligheter för affärsverksamhet uppkommit. Som nämnt beskriver Oviatt & McDougall (1994) att ett ökat antal SMF idag inte följer de traditionella internationaliseringsteorierna vilka förespråkar en långsam stegvis process utan de expanderar direkt till avlägsna marknader och flera författare, bland annat Knight & Cavusgil (1996), Chetty & Campbell-Hunt (2004) samt Servais et al. (2007), har diskuterat ett behov av att skapa nya modeller för internationalisering. Jansson & Sandberg (2008) betonar också att den förändrade samhällsbilden kräver att nya modeller för internationalisering utvecklas som är anpassade efter de förutsättningar som råder idag. De SMF som idag expanderar sin verksamhet internationellt i ett tidigt skede benämns av flera författare, bland annat Oviatt & McDougall (1994), som Born Globals och ses som en ny företeelse inom forskning. Born Globals följer enligt Chetty & Campbell-Hunt (2004) inte de traditionella mönstren att stegvis internationalisera, expansionen är snarare baserad på olika typer av samarbeten och partnerskap genom vilka en snabb internationalisering möjliggörs. Det finns en mängd definitioner av Born Globals, flera författare inom området använder specificerade definitioner av Born Globals med exakta årtal för internationalisering och procentuella exportandelar. Rennie (1993) var den första som definierade Born och författaren beskriver dem som företag som från start, eller i ett tidigt skede, agerar på en global marknad utan att stegvis ha gått från en lokal marknad.

1.4 Problemdiskussion

De traditionella internationaliseringsteorierna som utvecklades på 1970-talet beskriver företags expansion till internationella marknader som inkrementell med ett ökat engagemang. Dagens världsbild är inte densamma som då de inkrementella internationaliseringsteorierna utvecklades, nya förutsättningar har skapats, delvis genom globaliseringen, vilket haft särskild

(11)

5 betydelse för SMF. Då SMF karaktäriseras av begränsade resurser kan de uppleva fördelar med en mer integrerad världsekonomi vilket har medfört att SMF som inte följer de traditionella internationaliseringsteorierna uppkommit. Idag internationaliserar ett stort antal företag sin verksamhet från start, eller i ett tidigt skede, och den globala marknaden har blivit en vanligt förekommande arena för företag att agera på. Vi ser ett behov av att ifrågasätta huruvida betydelsen av kunskap och erfarenheter för internationalisering har reducerats eller om betydelsen kvarstår men erhållit en ny innebörd och erhålls på andra sätt. Sedan begreppet Born Globals myntades år 1993 av konsultfirman McKinsey har det haft stor genomslagskraft och är idag ett aktuellt forskningsämne inom internationell marknadsföring. Åtskilliga författare diskuterar ämnet och dess betydelse för internationalisering av företags verksamhet och handel över landsgränser, exempelvis anser Oviatt & McDougall (1997) att fortsatt forskning kring Born Globals bör fokusera på anledningen till att företagen existerar, motiven för den internationella expansionen samt hur internationaliseringen ser ut. Ett ökat antal företag ses idag som Born Globals då de i ett tidigt skede internationaliserar sin verksamhet utan att stegvis gå från en lokal marknad, vilket gör att vi ser ämnet som intressant och att det föreligger ett behov att studera företeelsen. Intresset av att studera Born Globals underbyggs ytterligare av att begreppet nyligen etablerades inom internationell marknadsföring och därmed föreligger det en begränsad mängd litteratur som behandlar företeelsen.

Inom forskning diskuteras Born Globals som en ny företeelse och företag studeras delvis med syfte att konstruera en generellt gällande modell för hur Born Globals internationaliserar sin verksamhet eftersom författare har uppmärksammat att många företag idag inte följer de traditionella internationaliseringsmodellerna. Madsen & Servais (1997) ställer sig emellertid frågande till att Born Globals internationalisering inte kan förklaras utifrån de traditionella internationaliseringsmodellerna, författarna indikerar att Born Globals expansion till internationella marknader är inkrementell och kan jämföras med Uppsalamodellen. Likaså menar Johansson et al. (2002) att en del författare förklarar Born Globals snabba internationalisering utifrån Nätverksmodellen. Vi ifrågasätter i likhet med Madsen & Servais (1997) och Johansson et al. (2002) huruvida Born Globals kan betraktas som en ny företeelse eller om företagen följer en process som kan liknas vid traditionella modeller med ökat engagemang och diversifiering vilket är det problem vi ämnar fokusera på i uppsatsen. Många av de traditionella modellerna för internationalisering konstruerades för flera decennier sedan och har inte reviderats nämnvärt i takt med förändrade förutsättningar i samhället och för handel genom bland annat globaliseringen. Globaliseringen har medfört förändringar inom ekonomi och politik så väl som teknologi vilket har skapat nya möjligheter för företag att verka på en global marknad. Madsen & Servais (1997) anser att forskning kring företag som etableras efter år 1990 kan vara betydelsefull då det anses vara ett avgörande decennium för

(12)

6 informationsteknologi vilket underlättat för företag som verkar eller ämnar verka på en global marknad. Vi ämnar studera om, och i så fall hur, de förändrade förutsättningarna influerar företags internationalisering och uppkomsten av Born Globals, vi ifrågasätter författares fokus på Born Globals som en ny expansionsteori inom internationalisering.

I praktiken får problemet, att Born Globals främst granskats utifrån ett perspektiv, konsekvenser inom både forskning och affärsverksamhet. Det föreligger en avsaknad av forskning som tar traditionella internationaliseringsmodeller i beaktande vid förklaringen av Born Globals internationalisering och därav ser vi ett behov av att kritisk granska i vilken utsträckning Born Globals internationaliseringsbeteende skiljer sig från den process de traditionella modellerna beskriver. Konsekvensen av att endast diskutera Born Globals som en ny företeelse är att forskningen tenderar att bli ensidig vilket begränsar fortsatt utveckling och ny forskning och vi ser därav ett behov av att belysa problemet med en kritisk ansats. Då det föreligger avsaknad av forskning av Born Globals förekommer det därmed avsaknad av rekommendationer till företag som verkar eller ämnar verka på en global marknad vilket ytterligare gör att vi ser ett behov av att studera Born Globals. Genom att granska företeelsen ur en kritisk synvinkel och belysa bakomliggande interna förklarande faktorer och externa drivkrafter som möjliggör Born Globals tidiga internationalisering ser vi en möjlighet att underlätta för dessa typer av företag att finna intressenter som vill satsa tid och pengar i företaget.

1.5 Problemformulering

I uppsatsen har vi valt att precisera problemformuleringen i ett huvudproblem och tre delproblem vilka nedan presenteras.

1.5.1 Huvudproblem

Med utgångspunkt i problemdiskussionen har vi identifierat ett huvudproblem som vi ämnar analysera och besvara i uppsatsen:

Vi utgår från ovanstående huvudproblem då vi ser en problematik i att rubricera Born Globals som en ny företeelse utan att studera huruvida företeelsen kan förklaras utifrån de traditionella

I vilken utsträckning skiljer sig Born Globals internationella expansion från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver?

(13)

7 internationaliseringsmodellerna. Således ämnar vi studera om de traditionella modellerna för internationalisering kan förklara Born Globals internationaliseringsbeteende.

1.5.2 Delproblem

För att besvara huvudproblemet har vi valt att precisera tre delproblem:

Med det första delproblemet ämnar vi beskriva hur Born Globals beteende ser ut vid internationell expansion. Vi ser redogörelsen som relevant för uppsatsen då den fungerar som en utgångspunkt vilken möjliggör en kontrastering där Born Globals beteende kan jämföras med hur de traditionella modellerna beskriver företags internationalisering. För att möjliggöra en analys och besvara huvudproblemet anser vi att jämförelsen som skapas utifrån det första delproblemet är ett fundament.

Det andra delproblemet syftar till att redogöra för vilka interna faktorer som kan förklara Born Globals beteende vid internationell expansion. Vi anser delproblemet relevant för att kunna utröna om Born Globals är en företeelse med nya och alternativa förklarade faktorer i relation till hur de traditionella modellerna beskriver att företag internationaliserar och vi finner det således diskussionen essentiell för att sedermera kunna besvara huvudproblemet.

Delproblem tre syftar till att ge läsaren en förståelse för vilka externa drivkrafter som möjliggör att Born Globals kan internationalisera snabbt och i ett tidigt skede. För att kunna

Hur ser Born Globals beteende ut vid internationell expansion?

Vilka interna faktorer kan förklara Born Globals beteende vid internationell expansion?

Vilka externa drivkrafter möjliggör Born Globals tidiga och snabba internationalisering?

(14)

8 fastställa huruvida Born Globals är en företeelse med nya och alternativa drivkrafter i relation till hur de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver att företag internationaliserar och därmed besvara huvudproblemet finner vi det tredje delproblemet centralt.

1.6 Syfte

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att:

- Beskriva Born Globals och därigenom skapa en ökad förståelse för företeelsen.

- Analysera och kritiskt granska i vilken utsträckning Born Globals kan ses som en företeelse med nya och alternativa drivkrafter och förklarande faktorer i relation till traditionella internationaliseringsmodeller.

- Tillhandahålla rekommendationer och förslag till fortsatt forskning av Born Globals.

Ett mer praktiskt syfte med uppsatsen är att:

- Tillhandahålla rekommendationer till företag som i ett tidigt skede verkar eller ämnar verka på en global marknad.

1.7 Avgränsningar

I uppsatsen har vi gjort en metodologisk avgränsning som bygger på att vi har valt att använda en generell beskrivning av Born Globals. Valet grundar sig i att vi inte vill begränsa uppsatsen och endast möjliggöra studier av vissa Born Globals samt eftersom de existerande definitionerna till stor del skiljer sig från varandra ser vi ingen relevans i att välja en specifik definition av Born Globals innehållande exakta årtal och procentuella exportandelar. I uppsatsen definierar vi Born Globals som företag som från start, eller i ett tidigt skede, agerar på en global marknad utan att stegvis gå från en lokal marknad.

Den teoretiska avgränsningen vi valt att tillämpa i uppsatsen är att då de traditionella internationaliseringsteorierna diskutreras har vi valt att endast diskutera Uppsala- och Nätverksmodellen och därmed utesluta TCA-modellen som också klassas som en traditionell internationaliseringsmodell. Valet motiveras av att Uppsalamodellen och Nätverksmodellen förespråkar en processyn av internationalisering där expansionen till internationella marknader äger rum över tid, därav ser vi de som relevanta för studien av Born Globals. TCA-modellen är en statisk modell som inte ser internationaliserings som en process och därav ser vi ingen relevans att behandla den i studien och således har vi valt att avgränsa oss

(15)

9 till Uppsalamodellen och Nätverksmodellen i diskussioner av de traditionella internationaliseringsteorierna.

I uppsatsen har vi valt att tillämpa en empirisk avgränsning då vi använder tre svenska företag som empiriska källor, Odd Molly, Poc och Roxtec samt en organisation Sydsvenska Handelskammaren. Den empiriska studien baseras således enbart på svenska företag och organisationer och därmed har vi uteslutit företag från andra länder. Valet baseras på att vi eftersträvade att grunda uppsatsens huvudsakliga empiriska studie på personliga intervjuer och därav har vi endast inkluderat svenska företag då det är geografiskt möjligt att genomföra intervjuerna.

1.8 Disposition

Den fortsatta dispositionen (figur 1) av uppsatsen inleds med ett kapitel som behandlar de metodval vi har gjort för studien, forskningsansats (§2.2), forskningsmetod (§2.3), forskningsstrategi (§2.4), datainsamlingsteknik (§2.5) samt undersökningskvalitet (§2.6). Den teoretiska referensramen inleds med en deskription av de traditionella modellerna för internationalisering av företags verksamhet, Uppsala- och Nätverksmodellen (§3.1), vilket följs av en redogörelse för Born Globals och vad som karaktäriserar deras internationella expansion (§3.2). I diskussionen kring Born Globals behandlas även interna förklarande faktorer (§3.3.1) och externa drivkrafter (§3.3.2) I följande kapitel som behandlar den empiriska studien (§4) presenteras resultaten från våra intervjuer företagsvis, Odd Molly International AB (§4.1), Poc Sweden AB (§4.2) och avslutningsvis Roxtec AB (§4.3). Kapitlet för analys (§5) innefattar en diskussion kring Born Globals internationaliseringsbeteende (§5.1), de faktorer som kan förklara Born Globals beteende (§5.2) samt bidragande drivkrafter till att företagen kan internationalisera snabbt och i ett tidigt skede (§5.3). I uppsatsens avslutande kapitel (§6) presenteras de slutsatser vi från vår analys kommit fram till vilket innefattar besvarande av huvudproblem (§6.1). Slutligen förs även en diskussion kring studiens begränsningar (§6.2) samt förslag till fortsatt forskning och rekommendationer till företag (§6.3). Genomgående har vi i uppsatsen strävat efter att teori- empiri- och analyskapitlen ska följa samma struktur för att underlätta för läsaren att relatera de olika kapitlen till varandra.

(16)

10

Figur 1: Disposition av uppsatsen

I vilken utsträckning skiljer sig Born Globals internationella expansion från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver?

Hur ser Born Globals beteende ut vid

internationell expansion?

Vilka interna faktorer kan förklara Born

Globals beteende vid internationell

expansion?

Vilka externa drivkrafter möjliggör

Born Globals tidiga och snabba internationalisering?

Teoretisk referensram

Traditionella internationaliseringsmodeller Born Globals

Förklarande faktorer och drivkrafter

Empiri

Analys

(17)

11 2 METOD

Följande kapitel syftar till att presentera den metodologi som tillämpats i uppsatsen. Kapitlet inleds med en disposition av metodvalen och därefter presenteras samtliga metodval, forskningsansats, forskningsmetod, forskningsstrategi och datainsamlingsteknik i form av sekundär- och primärdata. Avslutningsvis diskuteras den övergripande kvaliteten av studien i termer av validitet och reliabilitet.

2.1 Disposition av metodkapitlet

Det inledande valet av metod i studien är gällande forskningsansats och vi har valt att utgå från en deduktiv sådan. Valet av en deduktiv ansats baseras på att vi vill utgå från existerande teorier och därefter i praktiken studera hur företag internationaliserar sin verksamhet. Den deduktiva ansatsen föranleder vårt val av att genomföra en kvalitativ studie då vi eftersträvar att skapa en holistisk förståelse av Born Globals. Efter den empiriska studien utförts fann vi det relevant att övergå till en abduktiv forskningsansats baserat på att vi såg ett behov att återgå till teorin och revidera den för att stärka studien, den abduktiva ansatsen ger en bättre

Figur 2: Disposition av metodkapitlet

Datainsamlingsteknik: Sekundär- och primärdata Forskningsstrategi: Fallstudie Forskningsmetod: Kvalitativ Forskningsansats: Abduktion

(18)

12 helhetsbild eftersom den innefattar ett samspel mellan teori och empiri. Vidare finns det olika forskningsstrategier inom kvalitativ metod och baserat på den forskningsmetod vi valt för studien samt att vi ämnar skapa en holistisk förståelse för företeelsen Born Globals lämpar sig en fallstudie bäst eftersom vi genom att tillämpa en sådan på ett utförligt och holistiskt sätt kan studera företeelsen i dess verkliga kontext. Vårt tillvägagångssätt av datainsamling i fallstudien är sekundär- och primärdata vilket återigen baseras på att vi kan skapa en helhetsbild av Born Globals genom att integrera dessa två. I uppsatsen har vi huvudsakligen valt att basera metodkapitlet på författarna Merriam (1998) och Yin (2006) då vi anser att deras litteratur väl reflekterar de tillvägagångssätt vi valt att tillämpa i studien.

2.2 Abduktiv forskningsansats

Enligt Merriam (1998) kan förhållandet mellan teori och praktik förklaras utifrån tre forskningsansatser: deduktiv, induktiv och abduktiv, vilka används för att generera nya, eller revidera redan existerande teorier.

Vi har i uppsatsen valt att tillämpa en abduktiv forskningsansats, utgångspunkten var emellertid en deduktiv ansats. Den deduktiva ansatsen utgår enligt Yin (2006) från redan existerande teorier som empirin sedan appliceras på, i likhet menar Alvesson & Sköldberg (2008) att genom att tillämpa en deduktiv ansats förklaras ett enskilt fall utifrån en generell regel. Den deduktiva forskningsansatsen utgår enligt Merriam (1998) från insamlad teori gällande det ämne som studeras varifrån forskaren sedan deducerar, det vill säga härleder, en eller flera hypoteser. Den empiriska undersökningen och resultatet styrs sedermera av hypoteserna och forskaren kan därefter bekräfta eller förkasta dem och revidera teorin. Alvesson & Sköldberg (2008) anser att problematiken med en deduktiv ansats är att den på ett auktoritärt sätt fastslår en alltid gällande regel istället för att förklara den vilket ofta gör att bakomliggande mönster förbises. Vårt val av en deduktiv forskningsansats baseras på att vi utgår från existerande teorier om Born Globals som vi applicerar på empirin vi erhåller genom intervjuer med valda företag för att sedermera bekräfta eller förkasta teorierna.

Efter att vi genomfört intervjuerna med de aktuella företagen har vår forskningsansats övergått till en abduktiv sådan. Enligt Alvesson & Sköldberg (2008) är abduktion den forskningsansats som i realiteten är den mest frekvent använda vid fallstudier. Genom att tillämpa en abduktiv ansats tolkas ett fall utifrån ett hypotetiskt övergripande mönster vilket sedermera styrks genom nya iakttagelser. Det empiriska fallet utvecklas successivt samtidigt som teorin revideras och förbättras. Dubois & Gadde (2002) beskriver samma metod som systematisk kombinering, där forskaren konstant rör sig mellan en empirisk och teoretisk verklighet. Forskningsfrågan och det teoretiska ramverket förfinas successivt när det ställs i

(19)

13 jämförelse med den empiriska verkligheten, en simultan progression äger rum mellan teori och empiri vilket fungerar speciellt väl för att utveckla nya teorier. Genom att röra sig mellan teori och empiri kan forskaren skapa en bättre förståelse och nya dimensioner av företeelsen i fråga. I uppsatsen fann vi efter att ha utfört våra intervjuer ett behov av att gå tillbaka till teorin och till viss del revidera och anpassa den utefter den information vi fått under intervjuerna och vår forskningsansats övergick således till abduktiv, till exempel upptäckte vi att en homogen efterfrågan var en viktig del faktor för de företag vi intervjuade och vi valde att lägga större vikt vid det i teorin. Vi fann även en avsaknad av emiriskt material från grundaren av Roxtec och valde därför att utföra en intervju med honom och således integrera ny empiri i uppsatsen. Dubois & Gadde (2002) menar att om en avsaknad av information identifieras inom till exempel teori efter att ha samlat in empiri kan forskaren successivt modifiera teorin och på så vis ökar trovärdigheten i jämförelse med andra forskningsmetoder. Styrkan i en abduktiv forskningsansats är enligt Alvesson & Sköldberg (2008) att i jämförelse med deduktion innefattar ansatsen förståelse för fallet i fråga. Vårt val av att i slutskedet använda oss av en abduktiv forskningsansats baseras på att vi fann det relevant för uppsatsens syfte att röra oss mellan teori och empiri på det sätt som ovan diskuterats och därigenom erhålla en korrespondens mellan teori och empiri.

2.3 Kvalitativ forskningsmetod

Merriam (1998) presenterar två forskningsmetoder för forskning: kvalitativ och kvantitativ. Den främsta skillnaden mellan de två metoderna är att den kvalitativa ämnar skapar en holistisk förståelse för en företeelse medan den kvantitativa fokuserar på delarna av en företeelse.

I uppsatsen har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod eftersom den bäst lämpar sig för att vi ska kunna uppnå vårt syfte. Den kvalitativa forskningsmetoden fokuserar enligt Merriam (1998) på helheten av en kontext, hur delarna av en företeelse skapar en helhet genom att fungera tillsammans, vilket kräver att insamlingsmetoden kan uppmärksamma underliggande data. Intervjuer, observationer och analyser är centrala aspekter inom den kvalitativa metoden och i samtliga har forskaren möjlighet att urskilja underliggande information och är således det instrument som mest frekvent används för insamling och analys av data. Eftersom vi i uppsatsen ämnar studera i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver att företag följer krävs en förståelse för hela kontexten av internationaliseringsteorier och expansion av företags verksamheter till internationella marknader. Vi har baserat vårt val av forskningsmetod på att vi anser att vi

(20)

14 genom den kvalitativa metoden kan skapa den nödvändiga förståelsen för internationalisering av företags verksamheter som krävs för att kunna analysera företeelsen Born Globals.

2.3.1 Betänkligheter kring kvalitativ forskningsmetod

Problematiken med den kvalitativa forskningen grundar sig enligt Bryman & Bell (2005) främst i dess subjektivitet eftersom studien tenderar att influeras av både forskarens och respondenternas egna uppfattningar. Metoden kritiseras ytterligare för svårigheten att generalisera resultatet av en studie eftersom antalet respondenter ofta är litet samt att metoden saknar stringens och beskrivning av hur studien utförts och fortskridit. Den kvalitativa forskningsmetoden saknar enligt Denscombe (1998) således total reliabilitet och därför bör fokus läggas på en tydlig redogörelse för syfte och teori samt genomförande och resonemang bakom beslut. Vi är medvetna om, och har i åtanke, att problematiken med en kvalitativ forskningsmetod kan skapa begränsningar för studien men vi anser emellertid ändå att den kvalitativa metoden lämpar sig bäst för att uppnå syftet i uppsatsen.

2.4 Forskningsstrategi - fallstudie

Enligt Yin (2006) finns det ett antal olika forskningsstrategier att tillgå för insamling av emiriskt material som till varierande grad passar olika typer av studier. För att använda den strategi som är bäst lämpad för den specifika studien är det essentiellt att känna till strategiernas för- och nackdelar, vilka främst styrs av problemformuleringen och huvudproblemet men även av den kontroll forskaren har över företeelsen som studeras samt huruvida företeelsen är nutida eller historisk. De mest frekvent använda forskningsstrategierna är experiment, enkätundersökningar, källanalyser, historiestudier samt fallstudier.

Vi har i uppsatsen har vi valt att tillämpa fallstudie som forskningsstrategi. Merriam (1998) beskriver fallstudier som empiriska undersökningar där forskaren studerar och på ett holistiskt och utförligt sätt analyserar en företeelse i dess verkliga kontext. Målet med fallstudier är enligt Yin (2006) att analytiskt kunna utveckla och generalisera teorier och i uppsatsen har vi valt att tillämpa fallstudie då vi anser det vara den strategi som bäst lämpar sig för att uppnå vårt syfte. Enligt Merriam (1998) ämnar fallstudier ge en djup förståelse av den studerade företeelsen, fokus ligger på processen per se snarare än slutresultatet, på kontexten snarare än specifika variabler samt på nya upptäckter snarare än bekräftelser. Då vi i uppsatsen ämnar studera i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver att företag följer krävs en djup förståelse och insikt i både traditionella internationaliseringsteorier samt det nya begreppet Born Globals vilket en kvalitativ fallstudie kan bidra med. Fallstudien vi i uppsatsen utfört är en retrospektiv sådan, det vill säga att de respondenter vi valt att intervjua

(21)

15 vid ett tillfälle beskriver företagets redan genomförda internationaliseringsprocess och vad de uppfattar som kritiska incidenter. Enligt Yin (2006) utförs den ideala fallstudien i en process framåt i tiden där företaget intervjuas under flera tillfällen men eftersom internationell expansion av företags verksamhet är en lång process, även för Born Globals, har vi inte haft möjlighet att utföra en sådan, valet blev istället en retrospektiv fallstudie av respektive företag i studien.

Enligt Yin (2006) är fallstudier lämpade för studier baserade på en problemformulering innehållande frågor som hur och varför, vilka är av förklarande art, där fokus ligger på aktuella företeelser i konkreta sammanhang. I studien av Born Globals fokuserar vi just på frågor som hur och varför för att kunna uppnå vårt syfte vilket stärker valet av fallstudie som forskningsstrategi.

2.4.1 Fallstudiens design

Enligt Yin (2006) finns fyra typer av fallstudier (figur 3). Forskarens första val är att avgöra huruvida enskilda eller multipla fall ska studeras vilket innebär huruvida ett separat fall eller flera olika fall studeras, vilket i uppsatsen innebär hur många företag som studeras. Det andra valet utgörs enligt Yin (2006) av om studien innefattar en eller flera analysenheter, vilket i uppsatsen innebär antal intervjuade personer, och således är holistisk eller inbäddad vilket innefattar huruvida fallet undersöks i sin helhet eller om relationerna mellan analysenheterna studeras.

Vi har i uppsatsen valt att tillämpa en holistisk, multipel design av vår fallstudie. En multipel fallstudie innebär enligt Merriam (1998) att flera fall studeras och analyseras för att på ett trovärdigt sätt kunna generalisera teorier, ju fler fall som studeras desto mer valida blir de generaliserade teorierna vilket styrker trovärdigheten. Vi anser den multipla fallstudien bäst

Figur 3: Grundläggande typer av design för fallstudier (Yin 2006:60)

Typ 1

_{Typ 3}

Typ 2 Typ 4 Inbäddad analysenhet

Holistisk analysenhet

(22)

16 lämpad för ämnet vi studerar eftersom det ger oss en djup inblick i flera olika fall vilket gör att resultat och generaliseringar blir mer tillförlitliga. En holistisk design innebär enligt Yin (2006) att endast en analysenhet studeras, det vill säga att vi använder oss av en respondent. Vi har valt en holistisk design på grund av att vi ämnar skapa en förståelse för hur företaget per se gått tillväga i sin internationalisering och därmed inte belysa olika subjektiva synsätt av företagets internationaliseringsprocess.

2.4.2 Val av fallföretag

I uppsatsen har vi valt att studera tre fallföretag som empiriska källor, Odd Molly, Poc Sweden AB och Roxtec AB. De tre fallföretagen valdes baserat att samtliga uppfyller den beskrivning av Born Globals som valt att tillämpa i uppsatsen, att Born Globals är företag som från start, eller i ett tidigt skede, agerar på en global marknad utan att stegvis gå från en lokal marknad. Vi eftersträvade att intervjuerna med Odd Molly, Poc och Roxtec skulle ge oss en djupare empirisk förståelse för företagens genomförda expansion till internationella marknader och vad grundarna samt individerna inom företagen har för betydelse för respektive internationella expansion. Intervjuerna har bidragit med en ökad förståelse för hur Born Globals internationalisering gestaltar sig i verkligheten.Vi har även valt att använda oss av en organisation som empirisk källa, Sydsvenska Handelkammaren, för att skapa en bild av de samhällsenliga förändringar och drivkrafter som påverkar dagens företag. Nedan följer en presentation av de företag samt den organisation vi valt att använda som empiriska källor i uppsatsen och vi redogör även för varför vi valt respektive respondent.

2.4.2.1 Odd Molly International AB

Odd Molly är enligt deras hemsida ett varumärke som ägs av företaget Odd Molly International AB som grundades i Stockholm år 2002 av Karin Jimfelt-Ghatan, Per Holknekt och Christer Andersson. Odd Molly designar, marknadsför och säljer främst kläder och accessoarer för kvinnor. Företagets kläder säljs idag i 36 länder runt om i världen genom samarbeten med drygt 1550 återförsäljare. Under 2008 uppgick företagets årsomsättning till 267,7 miljoner kronor och försäljningen har mer än fördubblats varje år sedan de grundades. Odd Molly International AB är sedan juni år 2007 börsnoterat och antalet aktieägare uppgick år 2007 till ca 2500 stycken. Vi genomförde en personlig intervju med Per Holknekt. Valet baserads på att han är en av grundarna till företaget och även entreprenören som drev igenom internationaliseringen av företaget och därav besitter han information om företagets internationella expansion.

(23)

17

2.4.2.2 Poc Sweden AB

Enligt Pocs hemsida grundades företaget år 2004 av den nuvarande VD:n Stefan Ytterborn, huvudkontoret ligger i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Poc Sweden AB tillverkar skyddsutrustning och konfektion för cykel- och vintersport och deras vision är att göra vad de kan för att rädda liv och reducera konsekvenserna av skador för ”gravity sport athletes” genom att utveckla och förnya personliga skydd. Poc är etablerade i ca 25 länder, främst i Skandinavien, Centraleuropa, USA, Kanada och Japan. Poc har trots få år på marknaden redan satt många nya standarder gällande tekniska lösningar, konstruktioner och materialkombinationer med patenterade lösningar för att öka funktionen av skydd. Poc samarbetar med bland annat neurologer och ryggspecialister för att kunna utveckla högkvalitativa skydd för kunderna. Vi genomförde en personlig intervju med Stefan Ytterborn. Selektionen baseras på att han är grundaren och även den nuvarande VD:n på företaget, Ytterborn är entreprenören som skrev igenom företagets internationella expansion och därav besitter han information om företagets internationalisering.

2.4.2.3 Roxtec AB

Enligt Roxtec hemsida grundades företaget år 1990 av Mikael Blomqvist, idag drivs företaget av den nuvarande VD:n Fredrik Hansson. Företaget tillverkar, utvecklar och säljer rör- och kabelgenomföringar till bland annat telekom- tillverknings- och byggnadsindustrin. Roxtec är marknadsledande med sin uppfinning av multidiametern, en teknisk lösning där tätningsmodulerna har tunna lager som går att justera och skala av för att anpassa tätningen till olika kabel- och rördimensioner. Roxtec har kunder i omkring 70-80 marknader över hela världen och har i 14 länder etablerat dotterbolag. Huvudkontoret är beläget i Karlskrona i Sverige där avancerade resurser som labb, tekniska center, avdelningar för design och maskinteknik samt marknadssupport och global service. Vi valde att utföra en personlig intervju Fredrik Hansson som är Roxtec nuvarande VD och han valdes på grund av att Mikael Blomqvist, företagets grundare, inte längre arbetar kvar inom företaget men Hansson besitter gedigen information om företagets internationella expansion och om Blomqvists arbete inom företaget. Då Hansson inte är grundaren och entreprenören som drev igenom företagets internationalisering valde vi att komplettera den personliga intervjun med en telefonintervju med Mikael Blomqvist då vi fann att vi hade viss avsaknad av empiriskt material samt att vi ville stärka Hanssons uttalanden gällande Blomqvist egenskaper och företagets expansion.

2.4.2.4 Sydsvenska Handelskammaren

Sydsvenska handelskammaren är enligt deras hemsida en oberoende näringslivsorganisation som verkar för att underlätta för näringslivet inom regionen genom att hjälpa till att öka antalet och kvaliteten av affärer via lobbying, affärsservice och nätverk. Verksamheten

(24)

18 finansieras av företagen genom medlemsavgifter och det är även medlemmarna som sätter agendan för verksamheten. Sydsvenska Handelskammaren är en privat kunskapsorganisation vars affärsidé är att skapa bästa möjliga konkurrens- och tillväxtförutsättningar för näringslivet i Sydsverige. I världen finns över 10 000 stycken handelskamrar som bildar ett nätverk och samverkar för medlemmarnas bästa och kan erbjuda dem hjälp med internationella affärskontakter och handelsinformation. Vi valde att utföra en personlig intervju med Peter Westher som är Sydsvenska Handelkammarens representant i Kalmar Län. Valet grundas på att Westher, i egenskap av representant för Handelskammaren, har kunskap om företags förutsättningar att verka på internationella marknader och intervjun genomfördes för att vi ville skapa en bild av de samhällsenliga förändringar och drivkrafter som påverkar dagens företag.

2.4.3 Betänkligheter kring fallstudie som forskningsstrategi

Enligt Merriam (1998) innefattar alla forskningsstrategier styrkor och svagheter, det centrala är emellertid att vara medveten om problematiken och utifrån det kunna välja den strategi som bäst lämpar sig för studien. Den främsta kritik som riktas mot fallstudier baseras enligt Yin (2006) på bristen av stringens i strategin vilket bland annat kan bero på slarv, osystematiska procedurer, tvetydiga eller tvivelaktiga belägg samt att resultat och slutsatser influeras av irrelevanta och subjektiva värderingar från forskaren. För att stärka trovärdigheten av fallstudien bör forskare exempelvis vara tydliga med att öppet rapportera rön och belägg för att undvika påverkan av subjektiva värderingar. Författaren beskriver svårigheten med att generalisera företeelsen som ytterligare problematik med fallstudier, men i de flesta fall är fallstudier generaliserbara i större utsträckning vid studier av teoretiska hypoteser vilket är det vi i uppsatsen studerar. Vi har i uppsatsen valt att använda oss av en multipel fallstudie vilket till viss del reducerar risken för icke valida generalisering eftersom flera fall studeras att den företeelse vi studerar är en teoretisk hypotes. Slutligen har fallstudier enligt Yin (2006) och Merriam (1998) även ofta kritiseras för att de är tidskrävande och resulterar i svårlästa och omfattande rapporter, idag finns emellertid ny teknik och metoder som underlättar utförandet av studierna och gör att de inte behöver vara tidskrävande och omfattande att utföra rapporter.

Det är komplicerat att genomföra en kvalitativ fallstudie men Merriam (1998) menar emellertid att styrkorna överväger svagheterna. Fallstudier möjliggör analyser av komplexa företeelser där flera variabler spelar in i förståelsen av företeelsen. Vidare är studierna även baserade på verkliga företeelser och situationer vilket gör att de ofta resulterar i en utförlig och holistisk redogörelse av företeelsen som kan utveckla läsarens erfarenhet och kunskap. Trots kritik har vi valt att tillämpa fallstudie som forskningsstrategi eftersom vi i enighet med

(25)

19 Merriam (1998) anser att dess styrkor överväger dess svagheter och således lämpar sig bra för studien av Born Globals.

2.5 Empirisk datainsamlingsteknik

Enligt Yin (1994) finns två huvudsakliga metoder för insamling av data, sekundär- och primärdata. Sekundärdata innebär att forskaren studerar redan befintlig information som sammanställts av någon annan och primärdata är då forskaren samlar in den information som anses lämplig genom till exempel intervjuer och observationer. I uppsatsen använder vi oss av både sekundär- och primärdata för vår datainsamling.

2.5.1 Sekundärdata

Enligt Merriam (1998) innebär sekundärdata att information som tidigare publicerats sammanställs i ett annat syfte av någon annan och de vanligaste formerna är böcker, artiklar och internet källor. I studien har sekundärdata samlats in i syfte att skapa en grundläggande förståelse för de för samhällsenliga förändringar och externa drivkrafter som skapat nya förutsättningar för dagens företag att verka på internationella marknader. Merriam (1998) poängterar betydelsen av att kritiskt granska sekundärdata då den samlats in och sammanställts av någon annan vilket vi i uppsatsen har haft i åtanke vid sammanställningen av sekundärdata. I stycket gällande externa drivkrafter i den teoretiska referensramen har vi valt att inkludera viss sekundärdata från intervjun med Westher för att komplettera och fullständiggöra den teoretiska referensramen.

2.5.2 Primärdata

Merriam (1998) beskriver primärdata som information som forskaren själv samlar in i syfte att kunna uppnå uppsatsens syfte och det finns ett två huvudsakliga tillvägagångssätt för insamling av primärdata i en fallstudie, intervju och observation. Enligt Yin (2006) är intervju ett av de bäst lämpade tillvägagångssätten för insamling av primärdata och det är det tillvägagångssättet vi valt att tillämpa.

Vi har genomfört personliga intervjuer med nyckelpersoner från tre företag, Odd Mollys grundare Per Holknekt, Roxtecs VD Fredrik Hansson och Pocs grundare och VD Stefan Ytterborn. Samtliga företag verkade på en global marknad i ett tidigt skede och är enligt vår beskrivning Born Globals. Då vi upplevde en svaghet i att vår respondent på Roxtec inte var grundaren av företaget valde vi att komplettera den empiriska studien med en kortare telefonintervju med Mikael Blomqvist, grundaren av Roxtec. Genom intervjun med Blomqvist anser vi att trovärdigheten i den empiriska studien stärkts och vi erhållit

(26)

20 kompletterade information som är relevant för uppsatsens syfte. Samtliga intervjuer genomfördes i en avslappnad och lugn miljö i företagets egna lokaler och respektive intervju pågick ungefär en timme. Enligt Yin (2006) är intervjun en effektiv och målfokuserad datakälla inom kvalitativ forskning då forskaren kan fokusera på frågeställningarna samt att intervjuer ökar möjligheten att erhålla insikter i verkliga händelser. I uppsatsen har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer och innan utförandet av de tre huvudsakliga intervjuerna med fallföretagen skickade vi intervjuguiden till samtliga respondenter för att ge dem möjlighet att förbereda sig inför intervjutillfället. Kvale (1996) menar att semistrukturerade intervjuer ger forskaren möjlighet att kontrollera att centrala ämnen och frågor blir besvarade samtidigt som de karaktäriseras av en öppenhet och flexibilitet där forskaren har möjlighet att följa upp intressanta svar från respondenten och ställa följdfrågor. Vi valde att spela in samtliga intervjuer och att sedan transkribera dem för att möjliggöra en korrekt återgivning av intervjun. Respondenterna ställde sig inte kritiskt till inspelning av intervjuerna och vi informerade samtliga om hur materialet skulle bearbetas och användas för att undvika att de blev återhållsamma i sina svar. I stycket gällande externa drivkrafter i den teoretiska referensramen har vi valt att inkludera viss primärdata från intervjun med Westher för att komplettera och färdigställa den teoretiska referensramen genom att skapa ökad förståelse för de för samhällsenliga förändringar och externa drivkrafter som skapat nya förutsättningar för dagens företag att verka på internationella marknader

2.6 Undersökningskvalitet

Enligt Merriam (1998) är resultatets trovärdighet och pålitlighet av betydelse för bedömning av kvaliteten i en studie. Validitet och reliabilitet är enligt Yin (2006) de centrala kriterierna för bedömning av undersökningskvaliteten i en kvalitativ studie. Merriam (1998) menar att reliabilitet och validitet kan vara problematiskt inom kvalitativ forskning eftersom respondentens samt forskarens subjektiva tolkningar och beskrivningar står i fokus vilket vi har haft i åtanke i studien av Born Globals.

2.6.1 Validitet

Merriam (1998) beskriver validitet som tillförlitligheten av en studie. Intern validitet refererar till hur väl undersökningsresultatet stämmer överens med verkligheten. Yin (2006) menar att intern validitet berör huruvida slutsatserna från en fallstudie är hållbara, korrekta och samstämmiga. Vidare beskriver författaren hur analysen av data i fallstudier ska utformas för att korrekta slutsatser ska uppnås, exempelvis kan olika mönster jämföras med varandra, förklaringar byggas upp, rivaliserande förklaringar formuleras samt logsiska modeller användas. I uppsatsen har vi valt att använda oss av ett stort antal litterära källor för att belysa olika perspektiv av problemet med i vilken utsträckning Born Globals internationella

(27)

21 expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver och därigenom upprätthålla den interna validiteten. Vi har likaså valt att använda oss av flera empiriska källor för att säkerställa att slutsatserna i uppsatsen är överensstämmande med verkligheten.

Enligt Merriam (1998) innebär extern validitet till vilken grad undersökningsresultatet kan appliceras på andra situationer, det vill säga hur generellt gällande resultaten är. Yin (2006) menar att fallstudier ofta kritiseras då studier av ett unikt fall ger en svag grund för en generalisering. I uppsatsen är inte generaliserbarhet en målsättning men vi har strävat efter att uppnå viss analytisk generaliserbarhet i vår slutsats och därav valt att använda oss av flera respondenter vilket Merriam (1998) beskriver som multipla fallstudier där flera unika fall studeras som förhöjer den externa validiteten i en studie.

6.2.2 Reliabilitet

Enligt Merriam (1998) refererar reliabilitet till tillförlitligheten av metoden för undersökning och avgör huruvida undersökningsresultatet kan upprepas vid ett senare tillfälle. Målet med reliabilitet är enligt Yin (1998) att minimera bristerna i en studie och fastställa möjligheten att uppnå identiska resultat och slutsatser vid ett annat tillfälle om samma tillvägagångssätt används. I en fallstudie tillämpas reliabilitet genom att tillvägagångssättet dokumenteras vilket exempelvis görs genom att använda fallstudieprotokoll som till exempel en intervjuguide. Reliabilitet kan vara problematiskt inom kvalitativ forskning eftersom undersökningsresultatet kan återspela respondentens subjektiva tolkningar. Eftersom förutsättningar och samhället är i ständig förändring kan även respondentens tolkningar förändras över tiden och en intervju blir inte exakt densamma vid en eventuell upprepning.

I uppsatsen har vi valt att bifoga intervjuguiden vi använt vid intervjuerna med Odd Molly, Roxtec och Poc för att höja reliabiliteten och möjliggöra att samma slutsatser uppnås vid en eventuell upprepning av studien. Vidare har vi valt att spela in intervjuerna för att kunna återge respondentens beskrivningar av det som diskuterats och därigenom ytterligare höja reliabiliteten i studien.

(28)

22

3 TEORETISK REFERENSRAM

I följande kapitel presenteras de teorier som utgör uppsatsens teoretiska referensram. Inledande beskrivs de traditionella internationaliseringsmodellerna Uppsala- och Nätverksmodellen och därefter följer en redogörelse av Born Globals. Slutligen diskuteras de interna förklarade faktorer och externa drivkrafter som möjliggör och bidrar till Born Globals internationaliseringsbeteende. För att komplettera den teoretiska referensramen har vi valt att inkludera viss sekundär- och primärdata från Sydsvenska Handelkammaren i avsnittet gällande externa drivkrafter.

3.1 Traditionella internationaliseringsmodeller

De internationaliseringsmodeller vi i uppsatsen kommer att benämna som de traditionella är Uppsalamodellen grundad av Johanson & Vahlne (1977) och Nätverksmodellen grundad av Johanson & Mattson (1988). Uppsalamodellen ses som den främsta traditionella internationaliseringsmodellen men vi har valt att inkludera Nätverksmodellen då den, likt Uppsalamodellen, beskriver internationalisering som en process.

3.1.1 Uppsalamodellen

Johansson & Wiederheim-Paul (1975) utförde en studie av fyra stora svenska företags internationalisering som sedan låg till grund för den teori som Johanson & Vahlne (1977) utvecklade, Uppsalamodellen (figur 4), vilken beskriver företags internationaliseringsprocess. Uppsalamodellen fokuserar på användandet av kunskap om internationella marknader och därigenom gradvis öka företagets internationella expansion.

Norge Ökat engagemang på marknaden

Export Agent/distributör Säljkontor Produktion

Ryssland Tyskland

Kina

(29)

23 Modellen baseras på empiriska observationer av svenska tillverkningsföretag som expanderade till internationella marknader under 1940-talet men är än idag den modell som är mest frekvent använd för att beskriva företags internationalisering. Studien resulterade i att författarna kunde dra slutsatsen att svenska företag oftast började sin internationalisering på kulturellt och geografiskt närliggande marknader och gradvis expanderade till mer avlägsna marknader. En central aspekt i studien är diskussionen kring psykiskt avstånd vilket innefattar de faktorer som förhindrar och försvårar informationsflödet mellan företaget och marknaden som exempelvis språk, kultur, utbildning, politiska system, industriell utveckling och affärssed. Det psykiska avståndet mellan ett företags hemmamarknad och den internationella marknad de bedriver handel med är enligt Wiederheim-Paul (1975) graden av likheter eller olikheter mellan marknaderna. Företag tenderar att inleda internationalisering av sin verksamhet på psykiskt nära marknader och successivt avancera till mer psykiskt avlägsna marknader. Författarna menar att psykiskt avstånd till viss del är kopplat till geografiskt avstånd då närliggande marknader, exempelvis de nordiska länderna, oftast har liknande affärssed, kultur etc. Sambandet är dock inte generellt gällande. Det psykiska avståndet mellan geografiskt närliggande marknader kan vara stort samtidigt som det psykiska avståndet mellan geografisk avlägsna marknader är litet, exempel på det här är Storbritannien som är beläget långt från Australien men i termer av psykiskt avstånd är de av olika anledningar lika varandra. Psykiskt avstånd beskrivs inte som konstant då det förändras i och med att handel, kommunikation och andra utbyten mellan marknaderna är i ständig utveckling.

3.1.1.1 Kunskap och engagemang på internationella marknader

De centrala aspekterna i Johanson & Vahlnes (1977) teori är ett företags engagemang på en marknad, vilket bestäms av kunskap om marknaden som i sin tur påverkas av nuvarande aktiviteter på marknaden (figur 5). Författarna diskuterar ett företags engagemang på en marknad vilket dels innefattar den mängd resurser som ett företag investerat i form av marknadsföring, organisation och personal men också den nivå av engagemang som refererar till hur väl resurserna på marknaden är integrerade med andra delar av verksamheten.

Marknads- engagemang Marknads- kunskap Engagemangs- beslut Löpande aktiviteter

(30)

24 Blomstermo & Sharma (2003) betonar att ett företagets engagemang på en marknad är beroende av hur de uppfattar marknaden i termer av risk och affärsmöjligheter vilket bestäms av deras erfarenheter på marknaden, desto mer kunskap företaget besitter om en specifik marknad desto mer engagerar de sig. Johansson och Vahlne (1977) beskriver att genom att verka internationellt kan företag anskaffa nödvändig kunskap för fortsatt expansion. Enligt Johansson & Wiederheim-Paul (1975) visar deras studie att företag först utvecklar sin verksamhet på hemmamarknaden och sedan gradvis internationaliserar sin verksamhet och ökar sitt internationella engagemang vilket beror på att de saknar kunskap och resurser då företaget är nystartat. De traditionella internationaliseringsmodellerna förespråkar, enligt Rennie (1993), att företag bygger upp erfarenhet från hemmamarknaden innan de internationaliserar sin verksamhet bland annat på grund av att de fasta kostnaderna för att etablera sig på internationella marknader är höga och innefattar till exempel att samla information om marknaden och att identifiera potentiella distributionskanaler. Johansson & Wiederheim-Paul (1975) beskriver att företag i den initiala fasen av internationalisering endast säljer produkter genom sporadisk export som kan utvecklas till regelbunden export via en oberoende agent eller distributör vilket innebär att endast förbinder sig med en begränsad mängd resurser på internationella marknader. Då företag erhåller mer kunskap om marknaderna genom sporadisk export och försäljning via agent eller distributör kan de sedermera förbinda mer resurser till internationella marknader och etablera säljkontor och dotterbolag.

Enligt Johanson & Vahlne (1977) är kunskap om marknaden centralt då den ligger till grund för beslut gällande nivå av engagemang på marknaden. Kunskap förekommer i två typer, objektiv kunskap som kan läras ut och kunskap av erfarenhet som endast kan erhållas genom personliga upplevelser. Båda typerna av kunskap är essentiella för en lyckad internationalisering av ett företags verksamhet men kunskap av erfarenhet står i fokus då individerna och organisationerna med upplevd kunskap har en vital roll för internationaliseringen. Individer eller företag med internationell erfarenhet möjliggör genomförandet av en internationell expansion då de kan formulera och uppfatta möjligheter för att sedan driva igenom internationaliseringen. Blomstermo & Sharma (2003) menar att kunskap som erhålls genom upplevelser är essentiell inom internationell handel eftersom alla marknader är unika och det krävs erfarenhet från dem för att erhålla kunskap om marknaderna. Upplevd kunskap kan enligt Jansson & Sandberg (2008) nyttjas då ett företag expanderar sin verksamhet från en marknad till en annan vilket resulterar i en stegvis internationaliseringsprocess där företag gradvis bygger upp kunskap om att verka internationellt genom att i praktiken göra det. Blomstermo & Sharma (2003) uppmärksammar