Bortforsling av bohag och annat lösöre

Utredningens förslag: Rutavdraget ska utvidgas med en trans-

porttjänst som avser bortforsling av bohag och annat lösöre från bostaden till försäljningsverksamhet som drivs i syfte att främja återanvändning.

Med försäljningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja åter- användning avses auktioner, loppmarknader, andrahandsbutiker och liknande.

Skälen för utredningens förslag

Frågan om ett föremål som en person vill göra sig av med är att betrakta som hushållsavfall eller som återanvändbart, och vem som får transportera det, avgörs i dagsläget av vilket syfte innehavaren har när denne lämnar föremålet ifrån sig. Har innehavaren ett kvitt- blivningssyfte har föremålet blivit till avfall som kommunen har ensamrätt att hantera, om det inte handlar om sådant avfall för vilket producenterna ansvarar. Som framgår av föregående avsnitt lämnar utredningen inte något förslag om rutavdrag för bortforsling av sådant som är hushållsavfall. Detta oavsett om avfallet faller inom kommunens eller producenternas ansvar att transportera.

När det gäller bortforsling av föremål som inte är avfall är där- emot förutsättningarna sådana att utredningen kan föreslå rutavdrag för sådana transporter. Om innehavaren har ett annat syfte med föremålet än att lämna det som avfall, t.ex. ge det som gåva eller att sälja det, får vem som helst transportera föremålet till mottagaren.

Att transportera bohag och annat lösöre till t.ex. insamlings- platser eller försäljningslokaler kan i vissa fall vara en tidskrävande uppgift. I glesbygd kan det vara fråga om åtskilliga mil att ta sig för att kunna sälja eller ge bort återanvändbara föremål. Om det är för komplicerat eller tidskrävande att transportera sådana föremål som man vill sälja eller ge bort ökar risken för att det lämnas som avfall. Ett sådant beteende kan möjligen motverkas om det blir lättare för hushållen att lämna bohag och annat lösöre till återanvändning. En transporttjänst av det slaget skulle således både kunna underlätta för hushållen och stimulera till ökad återanvändning. Tjänsten antas vara

av det slaget att den skulle kunna öka sysselsättning hos personer med svag anknytning till arbetsmarknaden och dessutom frigöra viss tid för hushållen.

Mot den bakgrunden föreslår utredningen att en transporttjänst i form av bortforsling av bohag och annat lösöre till återanvändning ska införas i rutavdragssystemet. Att inkludera transport av föremål som förekommer i handel mellan privatpersoner på bl.a. virtuella marknadsplatser är dock inte, enligt utredningens mening, lämpligt. I dessa fall anlitas inte så ofta fristående transportörer och om man gör det blir varan prissatt utifrån den kostnaden.

För att undvika att rutavdraget för en bortforslingstjänst miss- brukas är det dock nödvändigt att närmare precisera slutmålet för transporten. Detta är inte helt enkelt. En alltför generös avgränsning kan skapa tillämpningsproblem och innebära att det blir svårt att kontrollera att det handlar om transport av återanvändbara föremål och inte hushållsavfall. Om det i stället blir en för snäv avgränsning finns det en risk för att tjänsten inte kommer att bidra till några särskilda positiva effekter i form av ökad sysselsättning hos personer med svag anknytning till arbetsmarknaden.

Det är vidare problematiskt att avgöra om en transport av föremål för återanvändning också genomförts till en plats där föremålen kan återanvändas, t.ex. till en loppmarknad eller ett auktionshus. För att det överhuvudtaget ska gå att kontrollera en transporttjänst måste det finnas någon som kan bekräfta att föremålen levererats till det ställe som köparen uppgett vid beställningen av tjänsten. Den tänkta trans- porttjänsten måste således avslutas på ett ställe där det finns perso- ner på plats som kan ta emot de transporterade föremålen och där verksamhet bedrivs i syfte att främja återanvändning.

Detta leder utredningen till slutsatsen att bortforsling av åter- användbart bohag och annat lösöre bör ske till verksamheter som bedrivs av organisationer och företag i syfte att främja återanvänd- ning, nämligen andrahandsbutiker, loppmarknader, auktionsverk och liknande. Det bör inte spela någon roll om verksamheten är ideell eller vinstdrivande. Inte heller om transporten sker till en loppmark- nad där privatpersoner själva säljer föremålen eller om de lämnas till någon utomstående.

Som redogörs för i avsnitt 8.4.2 erbjuder emellertid ett antal ide- ella organisationer hämtning av föremål som hushållen vill skänka

för återanvändning. Transporter erbjuds gratis, främst i storstads- områden. Det finns även företag som erbjuder gratis hämtning av återanvändbara föremål men inte sällan transporterar hushållen själva sina föremål till ställen som tar emot föremål för återanvänd- ning. Även med beaktande av att det finns transporttjänster som erbjuds gratis, anser utredningen att det finns anledning att göra det lättare för alla att vara en del i den cirkulära ekonomin55 _{genom att} främja återanvändning av bohag och annat lösöre.

Återanvändning är även en hantering som ligger högt upp i avfallshierarkin. Sverige är enligt EU:s avfallsdirektiv skyldigt att vidta åtgärder för att främja åtgärder som gör att hanteringen av föremål görs på ett sätt som gynnar återanvändning och därmed bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Att utvidga rut- avdraget med en transporttjänst som avser bortforsling av bohag och annat lösöre från bostaden till försäljningsverksamhet som drivs i syfte att främja återanvändning skulle således också kunna vara en del av det svenska genomförandet av kraven i EU:s avfallsdirektiv (se avsnitt 8.2).

Utredningen föreslår sammanfattningsvis att transport i form av bortforsling av bohag och annat lösöre från bostaden till försälj- ningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja återvinning, ideell som vinstdrivande, ska omfattas av rutavdrag.

För att det ska bli tydligt anser utredningen att uttrycket försälj- ningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja återanvändning bör förklaras i lagtexten. Det bör framgå att med sådan försäljningsverk- samhet avses auktion, loppmarknad, andrahandsbutik och liknande.

Exempel på arbeten som bör omfattas av den nya bortforslingstjänsten

Det arbete som bör omfattas av den nya transporttjänsten är bort- forsling av bohag och annat lösöre från bostaden i syfte att främja återanvändning. Uttrycket bohag och annat lösöre ska ges samma innebörd när det gäller bortforslingstjänsten som när det gäller 55 _{Vad är en cirkulär ekonomi? Enkelt uttryckt kan man enligt Naturvårdsverket säga att en} cirkulär ekonomi är motsatsen till den traditionella, linjära ekonomin som vi har i dag. I stället för att tillverka, köpa, använda och sedan slänga sakerna, utnyttjar man i en cirkulär ekonomi allt som man tillverkat så länge det går. Och när sakerna är förbrukade återanvänds och återvinns så mycket som möjligt om och om igen – allt för att tära mindre på jordens resurser och minska vårt avfall. Ett modernt ord för kretslopp helt enkelt. Informationen hämtades på webbplatsen www.naturskyddsforeningen.se den 6 november 2019.

möbleringstjänsten som föreslås i kapitel 7. Bortforsling av bohag och annat lösöre som innehas av en näringsverksamhet omfattas dock inte.

Arbetsmoment som ingår i tjänsten bör vara bärning, lyft och last- ning vid bostaden, själva arbetstiden för transporten samt lossning och inforsling hos den mottagare (försäljningsverksamhet) som köpa- ren uppgett.

De flesta transporter för att bortforsla bohag kommer sannolikt att utföras med en för ändamålet lämplig bil. Transport med annat fordon, t.ex. cykel eller moped, bör emellertid också omfattas av rut- avdrag.