Hur sysselsättning, arbetsutbud och

Sysselsättning

Ett rutavdrag sänker kostnaden för berörd tjänst och förväntas där- för leda till ökad efterfrågan på denna typ av tjänst. Ökad efterfrågan på tjänsten, och således den arbetskraft som utför den, leder till ökad sysselsättning inom branschen.

I normalfallet förväntas ökad sysselsättning i en bransch leda till att sysselsättningen i övriga branscher minskar. Detta förklaras av att ökad efterfrågan på arbetskraft leder till en press uppåt på lönerna, vilket ökar arbetskostnaden, och således dämpas efterfrågan på arbetskraft. En möjlig mekanism bakom att lönerna stiger är att lön- tagarnas förhandlingsposition, i förhållande till arbetsgivarna, för- bättras då arbetslösheten temporärt minskar. Den ökning av syssel- sättningen som uppkommer initialt i den berörda branschen till följd av lägre kostnader för tjänsterna, neutraliseras på lång sikt i ekono- min som helhet.

En reform som ökar efterfrågan på arbetskraft bedöms varaktigt kunna öka sysselsättningen i ekonomin i sin helhet på lång sikt i den mån den riktas mot grupper med hög arbetslöshet och en svag posi- tion på arbetsmarknaden, vilket ofta utgörs av personer med kort formell utbildning och utrikes födda. I detta fall förväntas efter- frågan på arbetskraft kunna öka utan att det leder till en påtaglig press uppåt på lönerna. Det finns fler teoretiska förklaringar till detta.Ett resonemang går ut på att det för denna grupp i dag bedöms finnas ett arbetsutbudsöverskott, dvs. efterfrågan på arbetskraft är mindre än utbudet, till följd av bindande förhandlade lägstalöner.11 Vid ett arbetsutbudsöverskott kan den ökade efterfrågan mötas av högre utbud utan att löner och priser ökar, eftersom man befinner sig i en avvikelse från jämvikt i utgångsläget.12 _{Avgörande för huruvida} 11 _{För en diskussion kring minimilöner, lågkvalificerad arbetskraft och sysselsättning se, t.ex.} Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport 2016. Se även huvudbetänkandet och bilaga 5 (skriven av Nils Gottfries) i Långtidsutredningen 2011.

12 _{Det finns flera andra mekanismer utifrån nationalekonomisk teori som också kan förklara} att ökad efterfrågan på personer med låga kvalifikationer och svag anknytning till arbets- marknaden leder till högre sysselsättning på lång sikt. En mekanism, som lyfts fram i IFAU- working paper 2019:15 av A. Forslund, utgår från att då fler anställs med svag anknytning till arbetsmarknaden blir gruppen arbetssökande starkare (lägre grad av personer med svag anknytning till arbetsmarknaden). Det leder till att den förväntade tiden att fylla en vakans minskar vilket ökar företagens incitament att utlysa vakanser. Det resulterar, allt annat lika, i

en ökad efterfrågan på en tjänst bedöms ha långsiktiga sysselsätt- ningseffekter är således anknytningen till arbetsmarknaden hos de personer som förväntas utföra de aktuella tjänsterna.

En annan viktig aspekt är i vilken mån de som sysselsätts är bosatta och folkbokförda i Sverige i utgångsläget, dvs. före syssel- sättningen. Detta påverkar i vilken grad arbetslösheten och sysselsätt- ningen i Sverige kommer att påverkas. En person med en påtagligt svag ställning på arbetsmarknaden som är bosatt och folkbokförd i Sverige och som går från arbetslöshet till sysselsättning kommer att innebära att både sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar. En person som flyttar till Sverige som arbetskraftsinvandrare eller från annat EU/EES-land till följd av att ett arbete erbjuds, kommer däremot inte påverka antalet arbetslösa. Antalet sysselsatta påverkas vidare endast i den mån personen avser att bosätta sig här i minst ett år, och således folkbokförs. Vid tillfälligt uppehälle i Sverige påverkas varken sysselsättning eller arbetslöshet, enligt den officiella stati- stiken.13

Om de som kommer hit för ett arbete folkbokförs i Sverige blir effekten på sysselsättningen lika stor som om hela sysselsättnings- ökningen sker genom ökad sysselsättning av personer med svag anknytning till arbetsmarknaden. Detta eftersom arbetsutbudet ökar lika mycket som sysselsättningen och att det förväntas medföra att det inte uppstår någon press uppåt på lönerna, på samma sätt som då personer med svag anknytning till arbetsmarknaden anställs. I detta fall blir den långsiktiga effekten på sysselsättningen i ekonomin sin helhet lika stor som effekten i branschen. Huruvida den som anställs till följd av subventionen är bosatt och folkbokförd i Sverige sedan tidigare är således sammantaget avgörande för effekten på syssel- sättning och arbetslöshet.

en högre sysselsättning på lång sikt. Empiriskt är dock väldigt lite känt kring styrkan i denna effekt. En annan mekanism går genom arbetsutbudet. Om en person anställs med rutavdrag som annars hade lämnat arbetskraften, på grund av stora svårigheter att finna arbete, så leder rutavdraget till ökat arbetskraftsutbud (s.k. ”Discourage-worker”-effekt). Ökat arbetsutbud leder även långsiktigt till ökad sysselsättning. Detta resonemang har ett starkare empiriskt stöd enligt nämnd rapport.

13 _{Arbetskraftsundersökningen (AKU) från SCB mäter sysselsättningen i Sveriges befolkning.} Befolkningen består av alla som är folkbokförda i Sverige. För att bli folkbokförd krävs att man bedöms vistas i Sverige i minst ett år.

Arbetsutbud bland köparna

Rutavdraget förväntas medföra en ökad efterfrågan på olika typer av marknadsproducerade tjänster. Då hushållen köper in tjänster från marknaden, som de annars hade utfört själva, frigörs tid för hus- hållet. Denna tid kan antingen läggas på fritid eller marknadsarbete. I den mån tiden läggs på marknadsarbete ökar köparnas arbetsutbud och antalet arbetade timmar i ekonomin i sin helhet. Hur stor effek- ten på arbetsutbudet blir beror på hur många timmar som frigörs och köparnas preferenser mellan fritid och marknadsarbete. För tjänster som är ofta återkommande och relativt omfattande i tid förväntas effekten på arbetsutbudet vara större än för tjänster som endast utförs sporadiskt eller är mindre tidskrävande. För olika tjänster som är lika tidskrävande men där den första utförs återkommande och den andra vid ett enskilt tillfälle, kan det vara rimligt att tro att arbetsutbudet ökar mer för den första. I det första fallet kan arbets- utbudet och antalet arbetade timmar tänkas påverkas genom grad av deltidsarbete, medan i det andra fallet bör det mer handla om grad av uttag av t.ex. semester, föräldraledighet eller annan tjänstledighet.

Det är också möjligt att arbetsutbudet ökar till följd av lägre sjukfrånvaro. Stressrelaterad psykisk ohälsa är en vanlig anledning till sjukskrivning bland främst kvinnor. Minskad grad av hemarbete kan minska stressen och således minska den stressrelaterade psy- kiska ohälsan, vilket leder till fler arbetade timmar.

Svartarbete

Rutavdraget innebär att relativpriset på vita tjänster gentemot svarta minskar. Relativprisförändringen förväntas leda till att köp av svarta tjänster minskar, och vita ökar. Ett rutavdrag bedöms således leda till en omvandling från svarta till vita tjänster. I vilken grad detta sedan sker är osäkert och beror på flera orsaker. Till exempel påver- kas effekten av normer och värderingar hos köparna och utförarna av tjänsterna.