• No results found

Skatteverkets kontrollmöjligheter

8 Transporttjänster

8.5 Yrkesmässig godstrafik

8.6.6 Skatteverkets kontrollmöjligheter

Utredningens bedömning: Det bör inte införas krav på uppgift

om tillstånd för yrkesmässig godstrafik i begäran om utbetalning. Inte heller bör några andra åtgärder för att motverka fusk och missbruk av rutavdraget införas med anledningen av de nya trans- porttjänsterna.

Skälen för utredningens bedömning

Som huvudregel utförs rutarbete i eller i anslutning till en köparens bostad. En transporttjänst i form av bortforsling av bohag och annat lösöre till återanvändning, liksom den befintliga flyttjänsten och den föreslagna transporttjänsten till och från magasinering innebär ett avsteg från denna princip. Frågan är därför om det bör införas några

ytterligare krav på vad en begäran om utbetalning ska innehålla för att motverka fusk och missbruk.

Köparen ansvarar för att underlaget för slutligt rutavdrag är korrekt

Det ligger i sakens natur att ju bättre underlag som utförarna lämnar i sin begäran om utbetalning, desto bättre blir det underlag för skatte- reduktion för hushållsarbete som kommer att förtryckas på köpar- nas självdeklarationer. Skatteverket har ett ansvar för att kontrollera såväl att korrekta utbetalningar görs till utförarna som att köparna tillgodoräknas preliminär skattereduktion med korrekta belopp.

Begäran om skattereduktion görs i köparens självdeklaration. Köparens ansvar har slagits fast i förarbetena i huvudsak enligt följande.66

Köparen ansvarar för att uppgifterna om skattereduktionen i deklarationen är korrekta och att det är fråga om arbete som kan ge skattereduktion. Är det frågan om ett utländskt företag och arbetet har utförts utomlands, ska det finnas ett intyg eller annan handling som visar att företaget genomgår motsvarande kontroll som en inne- havare av godkännande av F-skatt här i Sverige. För att enkelt kunna styrka sin rätt till slutlig skattereduktion kan köparen ställa krav på utföraren när det t.ex. gäller vilka uppgifter en faktura ska innehålla.

Utföraren ansvarar naturligtvis för att riktiga uppgifter förs in begäran om utbetalning. Se vidare avsnitt 3.2.6 under rubriken Faktura- modellen om vad som krävs av utföraren för att köparen ska få rut- avdrag.

Krav på yrkestrafiktillstånd bör inte införas

Ett förslag som diskuterats inom utredningen är att det skulle kunna krävas att den som utför den nya transporttjänsten ska ha yrkes- trafiktillstånd för godstrafik. Som framgår av avsnitt 8.5.1 får bara den som har ett sådant tillstånd bedriva yrkesmässig trafik med gods- transporter. Enligt Transportstyrelsens register över tillstånd finns i dagsläget nästan 16 500 giltiga yrkestrafiktillstånd för godstrafik.67 66 Propositionen Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete (prop. 2008/09:77) s. 56. 67 Information per mail från Transportstyrelsen den 9 december 2019.

Alltsedan flyttjänsten infördes i rutavdragssystemet har frågan om yrkestrafiktillstånd varit uppe till diskussion. I samband med införandet av flyttjänsten avvisade regeringen tanken på att införa ett sådant krav.68 Regeringen anförde bl.a. att ett sådant tillstånd behövs för yrkesmässiga transporter men inte för bärning, packning och andra flyttmoment. Det behövs inte heller för transport när den enskilde själv sköter transporteringen. Det anfördes vidare att ett krav på yrkestrafiktillstånd skulle utgöra ett hinder för den enskilde att anlita privatpersoner. En sådan inskränkning skulle också utgöra en avvikelse från vad som gäller för rutavdraget i övrigt, där det reg- leras vilket arbete som utförs och inte vem som utför det. Det ansågs inte heller vara en uppgift för Skatteverket att utgöra ytterligare tillsynsmyndighet vid sidan av andra sådana myndigheter.

Utredningen anser att dessa skäl mot ett införande av krav på yrkestrafiktillstånd för flyttjänsten också har bärighet vad gäller de nu föreslagna transporttjänsterna, även om dessa antagligen, till skill- nad från de flesta flyttjänster, kommer att handla om bortforsling av enstaka eller en mindre mängd föremål.

Den omfattande problematik inom transportbranschen som ofta beskrivs med dumpade löner, svartarbete, dåliga arbetsvillkor och utnyttjande av lönebidragsanställda beror inte primärt på skatte- reglernas utformning eller på att Skatteverket inte har tillräckliga kontrollverktyg. Genom att inkludera fler transporter i rutavdraget skulle det dock kunna leda till bättre ordning och kontroll i denna del av branschen, bl.a. till följd av krav på F-skatt, registrering av utbetalningar för utförda tjänster och det nyligen införda kravet på elektronisk betalning för att kunna få skattereduktion.

Inte heller bedömer utredningen att de nya transporttjänsterna behöver förenas med andra krav för att motverka att fusk och miss- bruk, såsom kontroll av att utföraren är registrerad som arbetsgivare eller har relevant verksamhetsbeskrivning inom standarden för svensk näringsgrensindelning.

68 Prop. 2015/16:99 s. 36.

Krav på uppgift om underleverantör bör inte införas

En möjlighet att förbättra vissa kontrollmöjligheter skulle kunna vara att ställa krav på att utföraren i sin begäran till Skatteverket om utbetalning av rutavdraget ska uppge vem som faktiskt utförde trans- porten; näringsidkaren själv, en anställd eller en underleverantör. Om det är en underleverantör som utförde tjänsten skulle kunna krävas att utföraren, i samband med en begäran om utbetalning, lämnar uppgifter om underleverantören.

Frågan är vad Skatteverket kan göra med sådana uppgifter. Det är nämligen svårt att hitta ett lämpligt sätt att koppla ihop ett miss- förhållande hos en underleverantör med utförarens rätt till rut- avdrag. Om en sådan koppling inte görs behövs inte uppgiften för att bedöma rätten till rutavdrag utan uppgiften skulle i så fall endast lämnas i syfte att kontrollera underleverantören. Enligt utredningen skulle dock den administrativa bördan av att lämna sådana uppgifter betydligt överstiga värdet av den ökade kontrollmöjligheten som uppgiften skulle kunna ge. Ett krav på uppgift om underleverantör bör därför inte införas.

Krav på att mottagningsbevis bifogas en begäran om utbetalning bör inte införas

En begäran om utbetalning ska enligt 9 § lagen om förfarandet för skattereduktion för hushållsarbete69 innehålla uppgifter om antalet arbetade timmar, debiterad ersättning för material och debiterad ersättning för annat än hushållsarbete och material samt vilken typ av arbete som har utförts. Syftet med denna uppgiftsskyldighet är att ge Skatteverket ett fylligt underlag för urval av vilka utförare som ska kontrolleras närmare.70

För att motverka fusk och missbruk av rutavdraget för den nya bortforslingstjänsten skulle man kunna införa ett krav på att ut- föraren ska bifoga någon form av mottagningsbevis som utfärdats av mottagaren av transporten av de återanvändbara föremålen, dvs. ett bevis på att föremålen kommit fram till rätt ställe.

Mot ett krav på mottagningsbevis kan anföras att detta sannolikt skulle innebära en ökad administrativ börda för såväl utförarna som 69 SFS-nummer 2009:194.

Skatteverket. Det skulle ställa stora krav på alla utförarna att se till att bevisen finns tillgängliga på elektronisk väg. Ett krav på mot- tagningsbevis skulle också innebära en ökad administrativa börda för mottagarna. Att organisationer och företag som driver försäljnings- verksamhet i syfte att främja återanvändning av bohag och annat lösöre ska utforma system och rutiner för utfärdande av mottag- ningsbevis för att enskilda ska få rutavdrag för transporten är knappast försvarbart.

Mot bakgrund av det angivna anser utredningen att det inte bör införas ett krav på att mottagningsbevis bifogas en begäran om ut- betalning. Däremot måste utföraren i samband med eventuell kon- troll kunna uppvisa dels de fakturor eller annat underlag som ligger till grund för begäran, dels när och hur mycket som köparen har betalat av fakturabeloppet.71 Köparen kan också ställa krav på ut- föraren att visa att det bortforslade bohaget nått rätt mottagare, exem- pelvis på sätt som beskrivs i avsnitt 8.5.2 att plattformsföretag gör i dag.

71 Propositionen Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete (prop. 2008/09:77) s. 39.

9

Trygghetstjänster