Framför allt de senaste tre åren har allt fler människor sökt asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige. För kommunerna innebär detta att de måste få fram bostäder till flyktinghushållen. Antalet kommuner som anger att de har brist på bostäder till denna grupp ökar. Det är framför allt hyreslägenheter och stora lägenheter som saknas. Antalet kommuner som samarbetar med bostadsföretagen för att få fram lägenheter till flyktinghushållen ökar. Det är flest kommuner som uppger att de samarbetar med allmännyttan och denna grupp ökar mest, men även samarbetet med privata fastighetsägare ökar.
Det kommunala flyktingmottagandet innebär att asylsökande som beviljats uppehållstillstånd tas emot för bosättning i kommuner som har tecknat en överenskommelse om mottagande. Sedan Integrationsverket lades ner den 1 juli 2007 har Migrationsverket, i samspel med länsstyrelserna, övertagit uppgiften att säkerställa att det finns tillräckligt med introduktionsplatser i kommunerna. Vid årsskiftet hade 265 kommuner en överenskommelse för åren 2008 och 2009. År 2007 var siffran 26822.
År 2006 kom en tillfällig asyllag, vilken fick till följd att ungefär tre gånger så många asylsökande som tidigare (cirka 27 000 personer) fick uppehållstillstånd i Sverige. Trots att den tillfälliga lagen inte fanns kvar år 2007 tog kommunerna emot cirka 23 000 personer under året. Migrations- verkets prognos för flyktingmottagandet år 2008 är 25 000 personer och för år 2009 drygt 21 000. De överenskommelser som har gjorts med
kommunerna beräknas täcka detta behov23.
Under hösten 2007 genomförde Boverket telefonintervjuer med 11 flyktingssamordnare ute i kommunerna. Syftet var att Boverket skulle få bättre kunskap om flyktingar och hur kommunerna och andra aktörer hanterar boendet för denna grupp. Utav de kommuner som intervjuades menade många att bostaden är utgångspunkten för att man ska kunna ta emot flyktingar även om man hanterar bostadsfrågan på olika sätt och har olika förutsättningar.
En person som kommer till Sverige för att söka asyl kontaktar Migra- tionsverket som så snart som möjligt gör en utredning för att se om skälen för asyl är tillräckliga. Medan utredningen pågår kan den asylsökande välja att antingen bo i en bostad som ordnas av Migrationsverket (anläggnings- boende ”abo”) eller ordna boende på egen hand (eget boende ”ebo”). 24
När en person fått uppehållstillstånd i Sverige bistår Migrationsverket med hjälp att få bostad inom en månad från tillståndsdagen. Den som bott i ett anläggningsboende under tiden som asylsökande blir anvisad en lägenhet i en kommun. Det går ofta till så att kommunen får en förfrågan från Migra- tionsverket om att ta emot ett hushåll. Kommunen ser då efter om de kan få fram någon ledig lägenhet som lämpar sig för det aktuella hushållet. I vissa
22www.migrationsverket.se 2008-04-09 23www.migrationsverket.se 2008-04-09
24 Lennartsson, Rebecka (2007): Mellan hopp och förtvivlan. Erfarenheter och strategier i
fall är gången den motsatta och kommunen kontaktar Migrationsverket när de har en ledig lägenhet som skulle kunna passa för flyktingmottagning. Migrationsverket söker då efter en familj som kan passa till lägenheten och som accepterar platsen. En del personer väljer dock att inte anta
Migrationsverkets anvisade kommunplacering utan väljer istället att ordna bostad på egen hand.
Den som valt eget boende redan under tiden som asylsökande kan också få hjälp från Migrationsverket och bli anvisade en plats i en kommun inom en månad från tillståndsdagen. Det innebär i de flesta fall att personen erbju- da en plats i en annan kommun än den de själva har valt att bosätta sig i. De flesta väljer dock att stanna kvar i den kommun de bott under tiden som asylsökande, enligt Migrationsverket. Två av de kommuner som vi
intervjuade har många flyktingar som stannar efter att de fått asyl i stället för att få en kommunpla-cering. Dessa kommuner hjälper inte till att skaffa fram bostäder till dessa flyktingar utan de får klara sitt boende själva.25 De svårigheter som intervjupersonerna angav som vara kopplade till boendet för flyktingar varierar mellan olika kommuner. I intervjuerna kom det fram saker som berörde kommunernas storlek, i vilken mån det finns lediga lägenheter, storlek på lediga lägenheter och var i kommunen det finns möjlighet att placera de nytillkomna kommuninvånarna (om det fanns en sådan möjlighet). Det stämmer väl överens med de problem som kommer fram i Bostadsmarknadsenkäten. Andra problem som också kom fram kunde röra trångboddhet, flyktingarnas betalningsförmåga, stor omflyttning, even- tuell svart marknad, segregation osv. Några av de små kommunerna som vi intervjuade sa att de får jobba hårt för att locka till sig hushållen. Dessa kommuner upplever att de väljs bort och att de lägger ner arbete i onödan då hushållen väljer ett eget boende i sista minuten. I storstadsområdena är problemet det motsatta.
Brist på stora lägenheter och hyreslägenheter till flyktinghushåll
De allra flesta kommuner som anger brist på bostäder för flyktinghushållen anger även att de har brist totalt sett i kommunen. Detta innebär att
problemen att få fram bostäder till dessa hushåll inte är skilt från kommunernas övriga bostadsbrist. Däremot så kan vi se att det kan vara svårt att få fram vissa typer av bostäder som denna grupp kan behöva.
Betydande problem i kommunerna för att tillgodose behovet av bostäder till flyktinghushåll. Antal kommuner.
2004 2005 2006 2007 2008 Brist på hyreslägenheter 84 76 72 100 140 Brist på stora lägenheter 96 116 97 121 147 Brist på små lägenheter 46 45 50 60 89 Brist på lägenheter med
rimlig hyresnivå 27 33 29 30 53 Hyresvärdar ställer höga
krav på inkomst/anställning 32 35 41 33 46 Hyresvärdar obenägna att
ta emot stora barnfamiljer 18 20 20 23 24
● Bristen på stora lägenheter är det som flest kommuner ser som ett problem. Ungefär hälften av samtliga kommuner (147 st) anger att det är svårt att tillgodose behovet av stora lägenheter till flyktinghushåll. Så har det varit även tidigare år, men antalet har ökat. 42 procent av
kommunerna svarar att de har en sådan brist, vilket är en ökning med 24 kommuner sedan förra året.
● Antalet kommuner som har angett att bristen på hyreslägenheter är ett betydande problem har ökat mest de senaste åren. I år var det 40 fler kommuner som såg detta som ett problem än under år 2007. Det är en ökning med 40 procent det senaste året, och även detta har blivit ett betydande problem för nästan hälften av alla kommuner (140 st). ● Det är även betydligt fler kommuner i år än tidigare som anger brist på
lägenheter med rimlig hyresnivå och fler kommuner som svarar att hyresvärdar ställer höga krav på inkomst eller anställning.
● Det är dock ingen märkbar förändring av antalet kommuner som svarar att hyresvärdarna är obenägna att ta emot stora barnfamiljer.
● I årets Bostadsmarknadsenkät ställdes även frågan om hur kommunerna såg på möjligheten att tillgodose behovet av bostäder för flyktingar på ett respektive tre års sikt. På ett års sikt såg 38 procent av kommunerna det som lätt eller ganska lätt att tillgodose behovet medan 62 procent svarade att det var ganska eller mycket svårt. På tre års sikt var det en större andel kommuner som såg det som ganska eller mycket svårt (67 procent) att tillgodose behovet av dessa bostäder.
Alternativa lösningar för att få fram bostäder
För att kommunerna ska få fram bostäder till flyktinghushållen är
samarbetet med bostadsföretagen viktig. Majoriteten av kommunerna har regelbundet samarbete med allmännyttan och/eller privata fastighetsägare.
Kommunernas sätt att få fram bostäder till flyktinghushåll. Antal kommuner.
2004 2005 2006 2007 2008 Regelbundet samarbete
med allmännyttan 130 131 133 163 188 Regelbundet samarbete
med privata fastighetsägare 28 33 32 46 53 Vid behov samarbete med
allmännyttan 83 79 75 69 69 Vid behov samarbete med
privata fastighetsägare 61 67 57 70 76 Flyktinghushållen förväntas
lösa sina bostadsbehov 22 28 27 29 39 själva
● Det är en tydlig ökning av antal kommuner som regelbundet samarbetar med allmännyttan sedan år 2006. I år svarar 65 procent av kommunerna att de har regelbunden kontakt med allmännyttan för att få fram bostäder till flyktingar. Det är en ökning med 19 procentenheter sedan år 2006 och 9 procentenheter sedan år 2007.
● Det är även fler kommuner än tidigare som har regelbundet samarbete med privata fastighetsägare eller att de samarbetar vid behov.
● Fler kommuner förväntar sig att flyktinghushållen ska lösa sina bostadsbehov själva i år. Antalet har ökat från 29 till 39 kommuner mellan åren 2007 och 2008.
Läget i storstadsregionerna
Vid en uppdelning av landets kommuner så kan man se att det ser olika ut beroende på kommunernas storlek men det finns även skillnader inom de olika indelningarna. Vi inleder med att titta på de tre storstadsregionerna ● I Storstadsregionerna är det framför allt hyreslägenheter som
kommunerna svarar att de har brist på. I Stormalmö anger flest kommuner (83 procent) att de har en sådan brist. I Storgöteborg och Storstockholm svarar 77 procent av kommunerna att de har brist på hyreslägenheter till flyktinghushållen.
● Även bristen på stora lägenheter är påtaglig i storstadsregionerna. Över hälften av kommunerna i Storstockholm och Storgöteborg anger denna brist och över 80 procent av Stormalmös kommuner.
● Små lägenheter saknas framförallt i Stormalmö och Storstockholm (ca 35 procent), medan det i Storgöteborg endast är två kommuner som anger detta som ett betydande problem.
● Bristen på lägenheter med rimlig hyresnivå är framförallt ett problem i Storstockholm (46 procent) men även i Stormalmö (33 procent). Det är även dessa två regioner som har flest kommuner som svarar att
hyresvärdar ställer höga krav på inkomst och anställning. Andelen kommuner som säger sig ha problem med hyresvärdar som är obenägna att ta emot stora barnfamiljer är störst i Stormalmö medan det i såväl Storstockholm som Storgöteborg är en lägre andel.
Betydande problem i storstadsregionerna för att få fram bostäder till flyktinghushåll. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Brist på hyreslägenheter Brist på stora lägenheter Brist på små lägenheter Brist på lägenheter med rimlig hyresnivå Hyresvärdarna ställer höga krav
när det gäller inkomst eller anställning Hyresvärdarna är obenägna att ta emot stora barnfamiljer
Storstockholm Storgöteborg Stormalmö
● I Storgöteborg sker regelbundet samarbete med allmännyttan i 85 pro- cent av kommunerna och i 38 procent av kommunerna med privata fastighetsägare. För Stormalmö är de motsvarande siffrorna 42 respek- tive 17 procent. I Stormalmö är det dock fler kommuner som anger att de tar kontakt med såväl allmännytta som privata fastighetsägare vid behov. I Storstockholm är samarbetet med hyresvärdarna lägre.
● Hälften av alla kommuner som anger att flyktingshushållen förväntas lösa sina bostadsbehov själva tillhör storstadsregionerna.
● Vad gäller frågan om kommunernas ”möjligheter att tillgodose behovet av bostäder för flyktingar på ett respektive tre års sikt” svarar närmre 90 procent av Storstadsregionerna att det kommer att bli ganska svårt eller mycket svårt att tillgodose detta behov.
Högskolekommuner
Kommunerna utanför storstadsregionerna är intressanta att se närmre på. Vi börjar titta på samtliga högskoleorter som delas in i högskolekommuner med fler respektive färre än 75 000 invånare. (Samtliga orter med fler än 75 000 invånare är även högskoleorter.)
● En stor andel av högskolekommunerna med fler än 75 000 invånare anger att de har betydande problem att skaffa fram bostäder åt flykting- hushåll. Det är framförallt många som svarar att de har brist på små lägenheter (81 procent). Men dessa kommuner har även brist på såväl stora lägenheter (69 procent) som hyreslägenheter (63 procent). Det är även en stor andel utav de stora högskolekommunerna som upplever att det finns brist på lägenheter med rimlig hyresnivå (44 procent) och att hyresvärdarna ställer högra krav vad gäller inkomst och anställning (38 procent).
● De högskolekommuner som har fler än 75 000 invånare har svårt att se att de har möjlighet att tillgodose behovet av bostäder för flyktingar på ett till två års sikt. Enbart en av dessa kommuner svarar att det är ganska
lätt att tillgodose behovet medan resterande 15 kommuner anger att det är ganska svårt eller mycket svårt.
● 75 procent av de stora högskolekommunerna samarbetar regelbundet med allmännyttan för att få fram bostäder till flyktinghushållen. Det är även många kommuner som samarbetar med privata med fastighetsägare men då tas kontakten framförallt vid behov.
● De mindre högskolekommunerna har också problem att få fram bostäder till flyktinghushållen. Här anges dock bristen på stora lägenheter som ett betydande problem i 74 procent av kommunerna. Bristen på hyreslägen- het är ett betydande problem i 42 procent av kommunerna, och bristen på små lägenheter är ett problem i 47 procent av de mindre högskolekom- munerna.
● Nästan 70 procent av de mindre högskolekommunerna ser det som ganska svårt eller mycket svårt att få fram bostäder till flyktinghushållen de närmaste tre åren.
● I de mindre högskolekommunerna har närmre 90 procent regelbundet samarbete med allmännyttan för att få fram bostäder till flyktinghus- hållen. Lika stor andel kommuner samarbetar med privata fastighetsägare men då tas framförallt kontakten vid behov.
Kommuner med färre än 75 000 invånare
Förutom högskolekommuner så finns det många kommuner med färre än 75 000 invånare. Hela 60 procent av Sveriges kommuner har färre än 25 000 invånare. Vi tittar här närmre på kommuner med fler respektive färre än 25 000 invånare som inte är högskolekommuner eller storstadskommuner. ● Kommuner med fler än 25 000 invånare har framför allt brist på stora
lägenheter (66 procent). Det är även 34 procent av dessa kommuner som ser bristen på hyreslägenheter som ett betydande problem. Runt 20 procent av dessa kommuner anger även att de har brist på små lägen- heter, lägenheter med rimligt hyresnivå, hyresvärdarna ställer höga krav vad gäller inkomst/anställning och att hyresvärdarna är obenägna att ta emot stora barnfamiljer.
● I gruppen kommuner med färre än 25 000 invånare är det fler som inte anser sig ha några betydande problem att få fram bostäder till flykting- hushåll. Men på samma gång så är det över 40 procent av dessa kommuner som säger att de har brist på hyreslägenheter och stora lägenheter.
● Vad gäller att tillgodose behovet av bostäder till flyktingar de närmaste tre åren så är det ungefär hälften av kommunerna som svarar att det är lätt/ganska lätt och motsvarande hälften som varar att det är ganska svårt/mycket svårt. Detta gäller för alla kommuner med färre än 75 000 invånare (ej högskoleorter).
● Nästan alla kommuner med färre än 75 000 invånare samarbetar med allmännyttan antingen regelbundet eller att de tar kontakt vid behov. Kommunerna med fler än 25 000 invånare har dock i högre utsträckning regelbunden kontakt (83 procent). Det är även så att andelen större kommunerna som samarbetar med privata fastighetsägare är högre än hos de mindre kommunerna.